Den nordiska språkkonventionen fyller 20 år. Nordiska rådet har godkänt en ny språkdeklaration. För ett år sedan publicerades en vetenskaplig undersökning som visade hur språkförståelsen i Norden minskat.För att diskutera hur vi i framtiden skall komma till rätta med språken i Norden inbjuder Pohjola-Norden (Föreningen Norden i Finland) i samarbete med Utrikesministeriets nordiska sekretariat och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland till seminarium på Hanaholmen 1.3.2007Anmälan till Pohjola-Norden, tfn +358 9 4542 0817/Arja Kuosma eller e-post arja.kuosma(at)pohjola-norden.fi snarast möjligt.Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Följande text är hämtad från Språkrådets webbplats:"I en helt svenskspråkig tidningsbilaga för VM i Åre – som skickats ut till en stor mängd svenska hushåll – ges information om vilka VM-biljetter man kan köpa: Daypass ('dagskort'), Opening weekend ('öppningshelg'), Downhill weekend ('störtloppshelg'), Final week ('slutvecka'), Championship pass ('mästerskapskort'). Bland dessa har man stoppat in en mindre engelsk biljett kallad sittplats inkl. entré. Engelska ord i svenska texter kan självfallet vara motiverade. Men i fall som dessa blir det onödigt och lite fånigt – och svårare att begripa. Så när ska man använda främmande respektive svenska ord i sin text? Skriver man airbag eller krockkudde, copyright eller upphovsrätt, freeware eller gratisprogram? Läs mer om hur man hanterar främmande ord i svenskan hos Datatermgruppen, i en text som Språkrådet står bakom. Och leta bra svenska ersättningsord för engelska i Språkrådets lista Onödig engelska eller engelska i onödan."Jag skulle ha velat delta på det redaktionsmöte, då dessa termer spikades, kanske som osynlig lyssnare. Hur gick diskussionerna egentligen?Ploppade "Daypass", "Opening weekend" etc. bara ut av sig själva? Var det så självklart att de engelska orden, och inte de svenska, skulle användas, att frågan inte ens diskuterades? Eller diskuterades frågan kort?- Du, de som läser den här bilagan, kan ju engelska, eller hur?- Visst, jag har glömt vad det heter på svenska dessutom. De som inte kan engelska kommer ändå inte till våra evenemang. Det är bara några gamla stofiler. Vi kör med de engelska orden. Då är vi internationella också.Kanske "upplevde" redaktionen att den var tvungen att använda de engelska uttrycken. Det "kändes rätt".Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den 28/1 skriver Carl Bildt i sin blogg, som dittills varit på engelska: “I'm not entirely certain how I will shape my future in the digital world. This blog in English is one of the alternatives, but another alternative is to do one more geared to the Swedish audience and then naturally in the local language. “Den 3/2 skriver han i den svenska versionen: ” Det var förra lördagen som jag började fingra runt och sätta upp denna blogg på svenska. Egentligen var det mest ett experiment. Jag ville se hur det såg ut innan jag bestämde mig för att gå vidare. Därav den rätt taskiga bild som var den enda mer eller mindre lämpliga jag hade tillgång till i hastigheten.Hur nyheten om bloggen spreds på nätet vet jag inte riktigt. Men spreds gjorde den alldeles uppenbart.Första dagarna något tiotal besökare. I början av veckan något hundratal. Inte så pjåkigt.Men nu noterar jag totalt ca 19.000 unika besökare under den “testperiod” som dessa dagar varit. Och antalet besökare har hitintills ökat varje dag under veckan. Betydligt mer än hälften av besökarna kom t ex under de två senaste dagarna.Jag är fast. Härmed meddelas officiellt att bloggen fortsätter.”Nu tänker jag inte yttra mig om Bildt som politiker, f.d statsminister eller utrikesminister utan enbart kommentera besöksfrekvensen ur ett språkligt perspektiv. Skulle inte den snabba ökningen av antalet besökare kunna ha något att göra med att Bildt skriver betydligt bättre och ledigare på svenska än på engelska? Jag tycker nämligen att hans engelska är ganska träig med en klar anstrykning av svengelska ordvändningar och satskonstruktioner.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Island har visserligen ingen språklag som Finland, Frankrike, Katalonien, Lettland eller Polen, men Island har antagit en rad olika lagar, som reglerar det isländska språkets ställning på ett antal områden. Därför är det befogat att som Ari Páll Kristinsson gör i sin utredning för Íslensk málstöð (Isländska språksekretariatet) från 2001 att tala om isländska som ”det enda officiella språket på Island”. Bland annat har det lagstadgats om (se 3.7 i utredningen)• att egennamn, firmanamn, gårdsnamn och kommunnamn inte får strida emot isländska språktraditioner • att läkare, tandläkare och veterinärer skall ha tillfredsställande kunskaper i isländska• att det juridiska språket är isländska• att Íslensk málnefnd (Isländska språknämnden) skall arbeta för att bevara och stärka isländskan och bland annat vara ett rådgivande organ för isländska myndigheter i språkfrågor • att reklam som är riktad mot islänningar skall vara på isländska (förbud mot marknadsföring på främmande språk) • att tjänsteorgan, som erbjuder sina tjänster på Island, skall ange de allmänna villkoren på isländska • att bruksanvisningar för varor och tjänster skall finnas på isländska, engelska eller ett annat skandinaviskt språk (i de fall man behöver vägledning, exempelvis i fråga om farliga ämnen eller dylikt) • att luftfartsadministrationens bestämmelser, som bygger på lagen om flygtransporter och har generell betydelse, skall publiceras i en flygtransporthandbok , och dessa skall vara på isländska eller engelska allt efter omständigheterna vid varje tillfälle • att Þjóðleikhúsið (Islands Nationalteater) skall understödja utarbetandet av isländska skådespel och vara en förebild i användandet av det isländska språket • att isländska radio- och tv-kanaler skall bidra till den allmänna kulturella utvecklingen och stärka det isländska språket • att man skall göra allt man kan för att minst hälften av programutbudet i de isländska tv-kanalerna skall vara på isländska, eller annat europeiskt material• att material på utländska språk i de isländska tv-kanalerna skall översättas till isländska (om undantagen, se kapitel 2). (Egen översättning från danskan)För övrigt kan nämnas att engelska ersatte danska som första främmande språk på Island 1999. Undervisningen i engelska börjar i femte klass, medan undervisningen i danska börjar i sjunde klass. Antalet timmar i danska är dock lika många som tidigare. I en undersökning, som offentliggjordes av det isländska kultur- och utbildningsdepartementet i september 2001, svarade 88 procent av deltagarna att engelskan var det språk som de använde mest efter isländskan. Deltagarna tillfrågades också om vilket språk de använde vid resor i Norden: drygt 41 procent använde ett nordiskt språk, medan 49 procent använde engelska.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Enligt Svenska Dagbladet den 1/2, som intervjuat Lena Adelsohn Liljeroth, borde en ny språklag "kunna komma under 2008. Direktiven är klara och vi har nog en utredare klar också. Det handlar mest om juridiska spörsmål nu."Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.