Angående trehundraårsfirandet av Linné vill jag delge Språkförsvaret några ord från honom själv ur Linnés Skånska resa (Natur & Kultur /pocket) s.397 Linné är i Gränna och en prästman frågar vad kvier (fäfållor) heter på latin. Linné lägger ut texten med funderingar kring latinet och svenskan. Det som är intressant är att han skriver om det stora antalet latinska namn inom oekonomien:…"Ty vore önskeligt, att någon ville försvenska de gamlas ekonomiska termer, att vi må kunna få dem rena applicerade till vårt språk." Till exempel: Praedium - lantgods, Tugurium – torp (osv). Linné är inte motståndare till latinet men vill ha ett folkförankrat, förståeligt, demokratiskt om man så vill, svenskt allmänt språk. Lars Roberg läkare, född 1664, var lärare bl a till Linné och skrev en anatomibok Lijkrevnings tavlor med tillhörande svenska ord och begrepp för anpassning till svensk läkekonst. Benämningen nyföddhetsavdelningen finns idag inom sjukhusvård, möjligen har Lars Roberg haft en viss påverkan vad gäller uttryck inom svensk läkekonst så att allt inte är på latin. På svensklatin heter nyföddhetsavdelning neonatalavdelning vilket även används till allmänheten. Kärnan i det ovan beskrivna är att om vi frågar 10 människor i olika åldrar vad neonatal betyder vet mindre antal detta än om frågan gällt ordet nyföddhet(savdelning. Redan Linné och Roberg påpekade samhällsnyttan med ett allmänt förståeligt språk utan att för den skull dumpa latinet, i dag kan vi översätta detta till engelskan.Det är märkligt att vi inte kan åberopa egna lagar om språkskydd och språkutformning utan närmast får hänvisa till EU-lagar och internationella konventioner. Men så kan vi ju göra just detta, vi som kämpar mot för mycket av onödigt uppdelade språköar inom samhället, alltså mot onödiga språkklyftor. Forskning inom landet sker i dag uteslutande på engelska vilket är ett demokratiunderskott och borde inte vara lagligt. Att marknadskrafter (och politiska krafter med de mest krångliga egenord) skall få styra språkutvecklingen utan allmän inblandning och medinflytande tycker jag borde upp till samtal – det känns odemokratiskt.Det borde finnas ett språkråd med beslutsrätt som väger samhällsnyttan med låneord och nyskapade ord, liknande på Island. Vi har ju detta inom botaniken där det anges ett svenskt ord vid sidan av det latinska. Varför inte Rådet för svenska, i samverkan med Danmark, Norge och Island för framtida ord. Om man för omkring 1200 år sedan gemensamt i Norden ändrade och förenklade runraden skall väl ett Språkråd kunna värna och utveckla svenskan bättre än som nu är fallet. Även SVT som skall vara språkvårdande, vilket de är i mycket, pumpar ut ord tills de blir rotade såsom webb (nätet, vågen), email (e-post, post, ebrev), design (form, formgivning) tycker jag sköter sitt uppdrag på ett politiskt styrt sätt (designåret för att nämna ett smakprov). För att avsluta mina tankar så tackar jag för Språkförsvarets nyhetsbrev och beklagar att jag (troligtvis) inte kan delta och lyssna på mötet den 5 maj. Det som jag sett av er på nätet verkar vara bra och ni verkar vara de enda som verkligen driver språkvården mot politiskt beslut. Punkta gärna ner era viktigaste ståndpunkter kort och om varför, så får ni säkert fler som förstår era mål – gör detta på första sidan eller med tydlig klickrubrik. Bästa hälsningar Lars G HolmDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.