Enligt tidningsuppgifter under påskveckan vill Engelska skolan gå ännu längre ner i årskurserna med utökad engelska. Det finns anledning att skarpt reagera på detta.

Skolverket gjorde faktiskt vissa begränsningar i sitt tillstånd för att undervisa i fler ämnen på engelska på bekostnad av svenskan, i synnerhet på grundskolan. Professor Åke Wiberg i Uppsala, som var Skolverkets sakkunnige i dessa frågor 1998, betonade i sin utredning att utökad undervisning på annat språk endast får ordnas om elevernas modersmål nått en sådan utveckling, att det rimligen inte tar skada av att användas i mindre grad.

När inträffar denna ålder? Ja, absolut inte före tonåren, snarare efter. Ett skolbarns / -ungdoms ordförråd växer med ca 3000 ord per år, och om inflödet av svenska ord på olika områden tidigt stryps kan ju var och en själv räkna ut hur uttrycksförmågan på svenska påverkas. En individs ord- och begreppsförråd slutar ju egentligen aldrig att utvecklas, förutsatt att han / hon får tillfälle att förstå den genom sitt språk.

Frågan blir alltså: om Skolverket nu skulle bevilja utökad engelska och mindre svenska i ännu lägre årskurser, vad säger då att man skall stanna där? Varför inte redan från årskurs 1, eller förskolan? Det är bara i Sverige den offentliga skolan finansierar språkbytesskolor utanför landets majoritets- eller minoritetspråk. Horribelt!

Samma företag vill också starta gymnasieundervisning för svensktalande ungdomar enbart på engelska. Här måste riksdagens lag om att svenska är huvudspråk i Sverige från den 7 december 2005 – och inte minst den svenska skolan – få visa vad den betyder i verkligheten. Landet har utöver svenskan fem officiella minoritetsspråk. Engelska nämns inte alls i dessa sammanhang, världsspråket klarar sig bra ändå. Det finns ingen anledning att med skattemedel hjälpa till med en utveckling som medför en fattigare svenska för ungdomar i Gästrikland.

 Olle Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I februari 2007 avslutades Talsyntesprojektet. Ett av delprojekten ("Filibuster") var att utveckla en egen svensk talsyntes. Resultatet är talsyntesen "Folke", som du kan lyssna på här. Den används nu för att snabbare och till lägre kostnad producera litteratur till studenter på universitet och högskola. Istället för sex veckor med mänsklig inläsare kan en talbok med talsyntes produceras på två veckor. I år beräknas cirka 175 titlar produceras med talsyntes. Läs vidare på talboks- och punktskriftsbibliotekets webbsida.Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Nätverket Språkförsvaret kommer att anordna ett debattmöte den 5/5 2007 om svenska språkets ställning. Den 7/12 2005 antog den svenska riksdagen ”Bästa språket”, varvid Sverige för första gången fick en samlad språkpolitik. Tyvärr slog inte riksdagen fast svenska språket som officiellt språk i Sverige – inte heller ville riksdagen att svenskans ställning i EU skulle stärkas. Allianspartierna gick till val på att svenskan skulle lagfästas som officiellt språk i Sverige och den borgerliga regeringen antog den 8/2 2007 ett kommittédirektiv och utsåg samtidigt en enmansutredare.

Det finns alltså mycket att diskutera. Finns det en hotbild mot svenskan och hur ser den i så fall ut? Hur skall en språklag utformas? Skall det svenska språkets ställning som officiellt språk skrivas in i grundlagen eller behövs en särskild språklag? Språkförsvaret för sin del har bidragit till denna debatt genom Utkast till språklag för Sverige.

Debattmötet äger rum på Goethe-Institutet, Bryggarg. 12 A (nära T-centralen) i Stockholm kl. 13.00 – 16.00 Följande inledare ingår i debattpanelen: Gunilla C. Carlsson (s), kulturutskottet; Siv Holma (v), kulturutskottet; Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighetsforskning; Olle Josephson, föreståndare, Språkrådet; Olof Lavesson (m), kulturutskottet; Camilla Lindberg (fp), kulturutskottet; Per-Åke Lindblom, Språkförsvaret; och Fredrik Lindström, språkvetare och programledare. Moderator: Ewa Wallin.

Debatten kommer att föras mellan paneldeltagarna och mellan panel och publik. Ingen förhandsanmälan - fritt inträde.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den som vill få alla sina fördomar om den svåra danskan bekräftade, kan i så fall titta på detta videoklipp. Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I ett inlägg betitlat "Känslopjunk" från den 4/4 redogör Mikael Parkvall varför han reagerade på att Anders Borg som ende finansminister inte använde sig av sitt modersmål på EU:s senaste möte för finansministrarna:"Okej, detta kanska kräver lite förklaring.Först vill jag påpeka att det inte är helt uppenbart att det finns vetenskapligt hållbara argument för att det är bättre om Borg talar svenska. I en vetenskaplig publikation försöker jag naturligtvis hålla mig till det strikt vetenskapliga, men i ett forum som denna blogg har jag mindre hårda krav på mig själv (och andra) -- här kan, tycker jag, även mer personliga reflektioner få plats.Min besvikelse bygger till att börja med (det var nat's inte så att Östen insinuerade det, men bara för sakens skull) inte på att svenska skulle vara bättre än nåt annat språk, utan på att en historisk slump råkar ha gjort det till mitt. Det är det språk jag kan uttrycka mig någotsånär obehindrat på, och det har kommit att bli en viktig del av min identitet. Jag finns bara på svenska."Läs hela inlägget på Lingvistbloggen!Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den 4/4 rapporterade P1 från EU:s finansministermöte. Man fick höra korta inlägg från ett par olika länders representanter, varpå reportern kommenterade (ordagrant citerat):"Sveriges finansminister Anders Borg är den enda som inte talar sitt eget språk - han talar engelska."Den nya borgerliga regeringen upprätthåller tydligen den socialdemokratiska regeringens stolta traditioner - så lite svenska som möjligt i EU.(Citatet upphittat i ett inlägg den 4/4 på Lingvistbloggen)Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Så här skriver Malin Sandström i en kommentar den 4/4:”Det är så klart inte särskilt roligt att bli kallad "en gnällig organisation", men om det är så här spydigt och personfokuserat ni bemöter kritik ("Det finns något som heter källor och källkritik. Jag vet inte om det är så relevant för fysiker. [...]") kan jag förstå MJ:s inställning. Det skulle vara mer intressant att höra hur ni (Språkförsvaret) ställer er i själva sakfrågan om "forskning på engelska" i relation till just det uttalandet ("Forskning inom landet sker i dag uteslutande på engelska vilket är ett demokratiunderskott och borde inte vara lagligt.").”För det första kommenterade jag inte alls frågan om Språkförsvaret är en ”gnällig” organisation eller inte. Hur skulle jag kunna göra det? Martin Jönsson konkretiserade ju inte ens vari ”gnälligheten” skulle bestå. För det andra bemötte jag inte ”kritik” utan påpekade endast att Martin Jönsson hade pådyvlat Språkförsvaret ett påstående, som Språkförsvaret som organisation, eller någon enskild medlem, aldrig hade fällt. Martin Jönsson har också korrigerat uppgiften i sin blogg. För det tredje tycks du ändå vilja fortsätta i hans hjulspår, eftersom du avkräver oss ett ställningstagande till ett påstående, som vi aldrig har fällt. Jag tänker verkligen inte avkräva dig något som helst ställningstagande till andras kommentarer i din blogg. Du borde själv inse att det är absurt.Men jag ska ändå kommentera påståendet: ”Forskning inom landet sker i dag uteslutande på engelska vilket är ett demokratiunderskott och borde inte vara lagligt.” Det förekom i ett brev till Språkförsvaret av Lars G Holm den 31/3. Brevet behandlade främst Carl von Linné och dennes funderingar kring lämplig terminologi på svenska.Språkförsvaret, eller någon enskild medlem, har aldrig påstått att ”forskningen inom landet idag uteslutande sker på engelska”. När det gäller avhandlingsspråk, har vi till exempel skrivit att 78 procent av alla avhandlingar författas på engelska, en uppgift, som stammar från Doktorandspegeln 2003 och som den socialdemokratiska regeringen använde i propositionen ”Bästa språket” 2005. Runt 5.000 av 40.000 kurser och utbildningar på landets högskolor och universitet ges helt eller delvis på engelska. Med dem följer tentamina på engelska, ett språk som de flesta svenskar inte alls behärskar lika väl som modersmålet. En arbetsgrupp inom det norska högskoleverket har föreslagit att norsktalande studenter alltid ska ha rätt att examineras på sitt eget språk – en liknande regel tillämpas inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala. På högre nivå inom undervisningen i naturvetenskap och teknologi skedde enligt en undersökning (Britt-Louise Gunnarsson 2001) 70 procent av undervisningen på engelska liksom att 92 procent av seminarierna och gästföreläsningar genomfördes på samma språk. Det är svårt att skaffa sig en helhetsbild över läget inom den svenska högskolan, eftersom högskoleverkets statistikinhämtning inte är vad den borde vara, för uttrycka det milt. Därför tog också Språkförsvaret också initiativ till en enkät till universitet och högskolor sommaren 2006. Resultatet återfinns på Aktuellt/Språkstatistik.Både du och Martin Jönsson, som påstår sig ha läst ”Utkast till språklag för Sverige”, borde i stället ta ställning till detta utkast, till vad Språkförsvaret faktiskt har skrivit, i synnerhet ”8§ Undervisningsspråk på universitet och högskolor”. Där finns naturligtvis inte ett ord om att användning av engelskan borde vara olaglig. I stället genomsyras utkastet av synen att språkanvändning är en medborgerlig rättighet, vilken måste värnas och helst utvidgas. Nästan samtliga de underparagrafer, som upptas i detta kapitel, är antingen genomförda på olika universitet och högskolor i Norden eller förespråkas av olika kommittéer, som befattat sig med språksituationen inom högskolan i de olika nordiska länderna. Det språk som verkligen stärkt sin ställning i Sverige de senaste tjugo åren är – engelskan. Svenskans ställning på universitet och högskolor är däremot hotad. Tendensen är att svenskan används i minskande utsträckning som undervisningsspråk och avhandlingsspråk; vissa högskolor förbjuder i praktiken att svenska används som avhandlingsspråk, andra rekommenderar starkt engelska; doktorander måste hålla sin framställning på engelska på halvtidsseminarier etc.. Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Idag kommenterade Martin Jönsson Språkförsvaret i sin blogg "Med fingrarna i ekorrhjulet":

"Det ramlade in en hel del besökare för ett tag sedan när en sida som heter Språkförsvaret länkade till ett av mina inlägg. Språkförsvaret är en gnällig organisation som bland annat förordar en språklag som de generöst nog gjort ett utkast till. De har också starka åsikter om svenska språkets ställning på högskolan. Malin på Vetenskapsnytt bemöter i ett mycket bra inlägg Språkförsvarets påstående att engelskans utbredning inom forskningen skulle vara odemokratisk."

Jag skrev följande kommentar i anslutning till hans text: 

"'Du skriver: 'Malin på Vetenskapsnytt bemöter i ett mycket bra inlägg Språkförsvarets påstående att engelskans utbredning inom forskningen skulle vara odemokratisk.”'

Om du hade kontrollerat vart hennes länk leder, så skulle du ha sett att hon länkar till ett inlägg i Språkförsvarets nätdagbok. Inlägget har titeln 'Brev till Språkförsvaret om Linné m.m.' Den citerade passusen lyder: 'Forskning inom landet sker i dag uteslutande på engelska vilket är ett demokratiunderskott och borde inte vara lagligt.' Lägg märke till att Malin Sandström i sin text inte påstår att det är Språkförsvarets 'påstående'. Det är alltså fråga om en sympatisör, som har skrivit ett brev till Språkförsvaret. Det förhållandet att vi publicerar hans inlägg behöver ju inte betyda att Språkförsvaret är överens om alla åsikter eller alla formuleringar i inlägget.

Du skulle väl inte kritisera en tidningsredaktion för alla åsikter, som framkommer på dess debatt- eller insändaravdelningar? Språkförsvarets ståndpunkter i fråga om svensk språkpolitik, om engelskans ställning på högskolan etc. framgår av texten på startsidan, 'Vanliga frågor' och 'Utkast till språklag för Sverige'. Du kan också läsa artiklar av enskilda medlemmar, vilka är identiska med undertecknarna av de två senast angivna dokumenten. Det finns något som heter källor och källkritik. Jag vet inte om det är så relevant för fysiker. I annat fall bör du nog göra ett tillägg till den devis, som du citerar på din startsida: ”I believe that a scientist looking at nonscientific problems is just as dumb, or even dumber (mitt förslag), as the next guy."'

Återkom gärna med saklig kritik av Språkförsvarets ståndpunkter.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.