Till Skolverket, Stockholm   

Yttrande om utökad undervisning på engelska

Enligt tidningsuppgifter i Gävletidningarna under påskveckan vill friskolan Engelska skolan i Gävle gå ännu längre ner i årskurserna med utökad engelska. Det finns anledning att skarpt reagera på denna förnyade ansökan, som nu behandlas av Skolverket.

Skolverket har ju angivit vissa begränsningar i sitt tillstånd för att undervisa i fler ämnen på engelska på bekostnad av svenskan, i synnerhet på grundskolan. Professor Åke Viberg i Uppsala, som var Skolverkets sakkunnige i dessa frågor, betonade i sin utredning att utökad undervisning på annat språk endast får anordnas om elevernas modersmål blivit så väl befäst i tal och skrift, att det rimligen inte tar skada av att användas i mindre grad (rapport från 1997-08-01); se bifogat brev från Skolverket.

När inträffar denna ålder? Ja, absolut inte före tonåren, snarare efter. Ett skolbarns/-ungdoms ordförråd växer med ca 3000 ord per år, och om inflödet av svenska ord på olika områden tidigt stryps kan ju var och en själv räkna ut hur uttrycksförmågan på svenska påverkas. En individs ord- och begreppsförråd slutar ju egentligen aldrig att utvecklas, förutsatt att han / hon får tillfälle att förstå dem genom sitt språk.

Frågan blir alltså: om Skolverket nu skulle bevilja utökad engelska och mindre svenska i ännu lägre årskurser, vad säger då att man skall stanna där? Varför inte redan från årskurs 1, eller förskolan? Det är bara i Sverige den offentliga skolan finansierar språkbytesskolor utanför landets majoritets- eller minoritetspråk. En märklig uppgivenhet.

Samma friskola vill samtidigt starta gymnasieundervisning till 90 % på engelska, för svensktalande ungdomar, och denna ansökan behandlas också för närvarande av Skolverket. I denna behandling måste riksdagens lag från den 7 december 2005 om att svenska är huvudspråk i Sverige – och inte minst den svenska skolan – få visa vad den betyder i verkligheten. Landet har utöver svenskan fem officiella minoritetsspråk. Engelska nämns inte alls i dessa sammanhang, världsspråket klarar sig bra ändå. Det finns ingen anledning att med skattemedel hjälpa till med en utveckling som medför en fattigare svenska för ungdomar i Gästrikland, både för dem som har svårt och lätt för sig i svenskämnet.

Det är med höga insatser för individen och mot erfarenhet och etablerad forskning som man tillåter språkbytesskolor att starta i stor skala. Vi är allvarligt oroade över den accelererande utvecklingen. Skolverket bör avslå de ansökningar som inkommit från Engelska skolan i Gävle, och i övrigt behandla andra liknande ansökningar mycket mer restriktivt, mot bakgrund av det beslut riksdagen fattat är 2005.

Stockholm den 5 maj 2007

Olle Käll, Myggdansvägen 4c, 802 64 Gävle  

Britt Liwing, Nyodlingsvägen 16, 802 70 Gävle

Per-Åke Lindblom, Spånga kyrkväg 616, 16362 Spånga

Arne Rubensson, Årstavägen 81 bv, 120 54 Årsta

(samtliga lärare i svenska)

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.