Alla inlägg den 13 juni 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 juni 2007 19:59

 I ett inlägg,Vad vill egentligen Språkförsvaret?” i bloggen ”Paradigm” kommenterar den anonyme bloggaren Språkförsvarets språkpolitik. Jag måste erkänna att jag inte blir klok på vissa av hans kommentarer. Han menar att vi har ”uppenbara problem” att formulera vår uppgift att ”försvara vårt modersmål mot engelskans inflytande”. Därefter citerar han en mening från Språkförsvarets startsida: "Vi inser naturligtvis engelskans gångbarhet som internationellt andraspråk, men engelskans nuvarande ställning som världsspråk hotar på sikt andra språks fortlevnad, däribland svenskans”, utan att argumentera för varför den skulle vara så märklig. Ett argument skulle inte skada i detta sammanhang. 

Han skriver också:


”Bästa sättet att skydda svenskan är genom en språklag som befäster svenska som officiellt språk, med krav på att myndigheter, skolor och universitet i möjligaste mån ska hålla sig till svenskan snarare än engelskan. Förr i tiden gick det alldeles utmärkt att använda latinet – forna tiders engelska – till vetenskaplig terminologi, utan att vårt modersmål gick under, men nu är det alltså svenska som gäller.”


Det bästa sättet att försvara svenska språket är att använda det, vilket t.o.m Paradigms författare gör. Det är utmärkt att han skriver på svenska - och inte på engelska eller latin. Syftet med en språklag är att säkerställa rätten att använda svenska språket inom domäner, där svenskan idag är hotad av främst engelskan. Samtidigt är det en skyldighet för myndigheterna att tillhandahålla all information på svenska. Även om den nuvarande regeringen skulle anta Språkförsvarets Utkast till språklag för Sverige som sitt förslag och lägga fram det som proposition till riksdagen, skulle inte kampen vara över för den skull.


Parallellen mellan latinet och engelskan är grundfalsk. Latinet var ingens modersmål, vare sig i Sverige eller i Europa. I Sverige var det förmodligen färre än en procent, som studerade vid något universitet. Den påverkan som latinet utövade på storsamhället var minimal. I slutet av 1800-talet ersattes latinet av svenska som undervisnings- och avhandlingsspråk. Engelskan är modersmål för runt 320 miljoner i kärnländerna, USA, Storbritannien m.fl.; i den yttre cirkeln, d.v.s länder med engelska som officiellt språk, används det av uppskattningsvis 360 miljoner, och den expanderande cirkeln, där engelska studeras som första främmande språk, omfattar kanske 1,5 miljarder människor. Engelskan är Internets och datavärldens huvudspråk; engelskan har också en mycket stark ställning vad gäller film, bokutgivning, tidningar, flygplatser och luftfartstrafik, internationell handel och akademiska konferenser, vetenskap och teknik, medicin, sport, populärmusik och reklam. Gemene man i Sverige översköljs idag av engelskan på ett sätt som saknar motstycke i historien. 


Han skriver vidare:


 Men Språkförsvaret har också andra krav som pekar på att man vänder sig emot det amerikanska kulturinflytandet, något som aldrig sägs rent ut. Man vill till exempel ha fler filmer på svenska. Det ska SVT borga för, som om de inte var tråkiga nog redan nu. Hur många tittare kommer man att få genom att kvotera in svenska filmer? Det går ju inte att tvinga folk att titta.” 


Språkförsvaret gjorde en undersökning av långfilmsutbudet i de svenskspråkiga tv-kanalerna under ett års tid, från den 15/9 2005 till den 14/9 2006. Denna undersökning visade att nästan 80 procent av alla långfilmer var engelskspråkiga, 14 procent var svenskspråkiga och att filmer från de övriga språkområdena i världen, d.v.s 6000 språk, delade på resterande 6 procent. Denna fördelning är helt upp mot väggarna. I utkastet till språklag föreslår vi följande kvotering:


§ 12.3 Minst en tredjedel av materialet i långfilms- och musikutbudet i SVT, Sveriges Radio och TV4 skall vara på svenska. Högst en tredjedel av samma utbud får ske på ett och samma främmande språk, i syfte att främja språklig mångfald.”


Detta är ändå en mycket generös behandling av engelskan, som alltså får en tredjedel. Världens övriga främmande språk får också dela på högst en tredjedel. Språkförsvarets skrivning försvarar inte bara svenska språkets ställning – utan även mångspråkigheten. 


”Jag tror inte att svenskan är det minsta hotad i den meningen att folk kommer att börja tala engelska; de flesta är ju pinsamt dåliga på det. Däremot övergår svenskan nu snabbt till en svengelska liksom den tidigare blivit latinifierad. Det vimlar av latinska ord i Språkförsvarets egna texter men de skriver “Nätdagbok (blogg)” som för att exemplifiera hur kampen ska bedrivas. Överlevde vi latinet så överlever vi nog engelskan med. Däremot är vår kultur hotad av den amerikanska och vad man kan göra åt det är en öppen fråga. Språket verkar dock inte ge någon motståndskraft. Jag betvivlar att de som äter på McDonalds är mer engelsktalande än andra, kanske är det till och med tvärtom.”


Språkförsvaret prioriterar kampen mot domänförluster för svenskans vidkommande, även om kampen mot onödig inlåning av engelska ord, speciellt om inlåningen signalerar att engelskan har högre status än svenskan, inte är oviktig. Svenskan lyckas också bättre än t.ex tyskan och danskan med att ersätta engelska låneord. Men vi är inte emot inlåning av främmande ord i sig – det ger extra synonymer och berikar således språket. Om det är omöjligt att skapa ett svenskt ersättningsord, måste man acceptera faktum och i stället på sikt försvenska ordet, d.v.s anpassa det till svenskt uttal och böjningsmönster. Det är vad som skett med de ord, som lånats in i svenskan från latinet och grekiskan. Alla europeiska språk har lånat från latinet och grekiskan, särskilt inom den vetenskapliga och religiösa vokabulären.


Språket är det som skänker en individ en unik identitet. Du kan inte uttrycka dig nyanserat, skämta, gräla, älska lika bra på ett främmande språk som på ditt modersmål. Språket utgör också den egna kulturens yttersta barriär. Ta bara den svenska sångskatten – tänk om framtidens svenskar skulle sjunga den på engelska. Hur mycket skulle inte gå förlorat i översättningarna! Jag förstår inte hur man överhuvudtaget kan värdesätta den totala historielösheten.


Paradigms författare avslutar i sann defaitistisk anda:


”Och om svenskan mot förmodan försvinner, vad är det då vi förlorar? Varje språk har sina kvaliteter och är bärare av ett kulturarv, men hur många vill bära detta kulturarv? Talade vi engelska så kunde vi undervisa i latin i skolorna och ge barnen tillgång till antikens ojämförligt större kulturarv. That’s a pretty sweet deal.”


Plötsligt gör det inget om svenskan försvinner! Det ena språket kan bytas ut mot det andra –  ett språk har inget egenvärde. Den inställningen är verkligen ett hot mot svenskan! För övrigt kan gymnasieeleverna i Sverige fortfarande studera latin, om de vill. Problemet är bara att efterfrågan drastiskt har minskat. Han överdriver också antikens kulturarv; faktum är att dagens svenskar, om de vill, inte bara kan ta del av antikens kulturarv utan även dåtidens indiska och kinesiska kultur, som greker och romare kände till i mycket begränsad utsträckning; ja, vi kan också ta del av den kunskaps- och kulturproduktion som skett i världen sedan Roms fall år 476 (detta i motsats till romarna).


Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.                                                                                                                                                                                                                                         

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20 21 22 23
24
25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards