….eller fick han det? Det var en märkligt rumphuggen debatt, som DN initierade. Bara tre svar, varav en dikt, som endast indirekt utgjorde ett svar, publicerades. Men DN kanske inte visste vad man gav sig in på.

I sin slutreplik upprepar Radetzki bara sina vanliga argument:

1. "Svenska språket har en ringa utbredning." Ringa och ringa. Svenska talas av drygt nio miljoner människor och är modersmål för c:a 8 miljoner människor. Det innebär att svenska befinner sig på runt 60:e plats av världens språk. Språket förstås av ytterligare drygt 10 miljoner danskar och norrmän. Dessutom förstår många finskspråkiga finländare, islänningar och färöingar svenska.

2. "Det är mödosamt att lära sig flera språk." Här låter Radetzki som en elev, som inte vill anstränga sig för att lära sig ett nytt språk. Det normala tillståndet i världen är att människor är flerspråkiga, inte enspråkiga. De enspråkiga kan man hitta i länder med en självbelåten attityd till det egna språket, exempelvis i USA och Storbritannien, eller på landsbygden runtom i världen. Ju fler språk man kan, desto enklare är det att lära sig ett nytt. Jag har en schacksida på fem språk; det enda jag ångrar är att jag inte har lärt mig fyra av dessa språk tillräckligt bra och att jag dessutom inte har lärt mig ytterligare minst ett språk.

3. För Radetzki framstår det som ”ett omöjligt och mycket arbetsamt Absurdistan…att näringslivets svenskar måste odla ett mångfald språk”.  Det räcker väl att svenskarna, utöver sitt modersmål, lär sig två främmande språk, d.v.s förverkligar EU:s språkpolitiska målsättning? Som Frank-Michael Kirsch påpekade i sin artikel ”Good night, Sweden. Usla språkkunskaper leder till miljardförluster” så säljer man bäst, om man förstår köparens språk. Det finns ingenting som talar för att företrädare för stora språk som kinesiska, spanska, franska, hindi, arabiska, ryska, portugisiska o.s.v frivilligt skulle ge upp sina språk, och därmed kommer marknaderna på dessa språk att bestå. Enligt EU-rapporten ”Effects on the European Economy of Shortages of Foreign Language Skills in Enterprise” (finns på franska, engelska och tyska på nätet) förlorar Europa förlorar årligen mer än 900 miljarder kronor på grund av dåliga kunskaper i världsspråken.

4. Radetzki ifrågasätter att det ”inte går att byta modersmål ens över ett par generationer”, men Olle Josephsons argument vilar på historiska fakta. Det finns inga historiska exempel på att ett helt folk frivilligt har bytt modersmål på ett par generationer. Det är en helt annan sak att ett språkbyte kan ske inom en generation eller två på individnivå, men då är detta ett resultat av utvandring till länder med annat huvudspråk eller blandäktenskap. När ett folk byter språk är det antingen fråga om att stora delar av det utrotats, förtryckts eller utsatts för en konstant repression eller av att det försatts i ett hopplöst underläge på grund av demografiska förändringar. Om svenskan skulle försvinna i Sverige, så skulle det heller inte finnas några svenskar kvar.

5. ”En spridning av engelskan som huvudspråk skulle tvärtom underlätta för många fler att ta uppkäftig del i det internationella samtalet, och att påverka.” Detta är nonsens. Tvärtom skulle det ge dem som har engelska som modersmål en långvarig fördel i det internationella umgänget. Det är omvittnat från internationella konferenser, där engelska är arbetsspråk, att deltagare med engelska som modersmål har en bestämd fördel: de talar obehindrat, de behöver inte söka efter orden, de kan t.o.m tillåta sig att vitsa och kan alltid falla tillbaka på att ”så säger man ju”.

Om man eftersträvar ett internationellt samtal på lika villkor, som inte ger någon språkföreträdare någon fördel, måste man antingen använda ett planerat språk, uppväcka ett dött språk, upphöja ett litet språk till världsspråk eller konsekvent använda tolk. Det sista är opraktiskt och inte alltid görligt på individplanet, men fungerar utmärkt på stora konferenser och i församlingar med goda ekonomiska resurser. Att uppväcka t.ex latinet skulle dock ge användare av romanska språk fördelar framför andra och talare av indoeuropeiska språk fördelar framför talare från andra språkfamiljer. Att upphöja ett litet språk, liksom indonesierna en gång gjorde med en lokal dialekt, bahasa indonesia, som både blev officiellt språk och snabbt huvudspråk i Indonesien, är naturligtvis teoretiskt möjligt. Men vilket litet språk skulle man välja? Alla naturliga språk är dessutom i princip lika svåra. Återstår bara ett planerat språk, som t.ex esperanto, som är mycket lätt att lära sig, och dessutom ingens modersmål, vilket innebär att det inte skulle hota de naturliga språken, små som stora.

6. ”Om överklassen önskar stärka sin kontroll, borde den tvärtom arbeta för att det internationella språkverktyget förblir exklusivt.” Det är nog inte riktigt sant att Europas överklass styrde allsmäktigt på medeltiden med hjälp av latin, på 1700-talet med hjälp av franskan. Tvärtom var de flesta av dåtidens härskare flerspråkiga, eftersom de områden som de härskade över var flerspråkiga. Däremot skapade naturligtvis användningen av latinet och franskan (utanför Frankrike speciellt) en klyfta gentemot underklassen.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Natalia

14 juli 2007 11:30

Radetzki har knappast läst språkhistoria. Han talar ju om saker som han uppenbarligen inte vet så mycket om. I Havamål finns det ett bra svar på den här typen av uttalanden:

Ovis man,
som bland andra kommer,
gör bäst i att tyst förbliva;
ingen vet,
att han intet kan,
om ej för ymnigt han ordar.

http://www.metrobloggen.se/natalia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...