Direktlänk till inlägg 13 juli 2007

Marian Radetzki fick sista ordet i DN

….eller fick han det? Det var en märkligt rumphuggen debatt, som DN initierade. Bara tre svar, varav en dikt, som endast indirekt utgjorde ett svar, publicerades. Men DN kanske inte visste vad man gav sig in på.

 

I sin slutreplik upprepar Radetzki bara sina vanliga argument:

 

1. "Svenska språket har en ringa utbredning." Ringa och ringa. Svenska talas av drygt nio miljoner människor och är modersmål för c:a 8 miljoner människor. Det innebär att svenska befinner sig på runt 60:e plats av världens språk. Språket förstås av ytterligare drygt 10 miljoner danskar och norrmän. Dessutom förstår många finskspråkiga finländare, islänningar och färöingar svenska.

 

2. "Det är mödosamt att lära sig flera språk." Här låter Radetzki som en elev, som inte vill anstränga sig för att lära sig ett nytt språk. Det normala tillståndet i världen är att människor är flerspråkiga, inte enspråkiga. De enspråkiga kan man hitta i länder med en självbelåten attityd till det egna språket, exempelvis i USA och Storbritannien, eller på landsbygden runtom i världen. Ju fler språk man kan, desto enklare är det att lära sig ett nytt. Jag har en schacksida på fem språk; det enda jag ångrar är att jag inte har lärt mig fyra av dessa språk tillräckligt bra och att jag dessutom inte har lärt mig ytterligare minst ett språk.

 

3. För Radetzki framstår det som ”ett omöjligt och mycket arbetsamt Absurdistan…att näringslivets svenskar måste odla ett mångfald språk”.  Det räcker väl att svenskarna, utöver sitt modersmål, lär sig två främmande språk, d.v.s förverkligar EU:s språkpolitiska målsättning? Som Frank-Michael Kirsch påpekade i sin artikel ”Good night, Sweden. Usla språkkunskaper leder till miljardförluster” så säljer man bäst, om man förstår köparens språk. Det finns ingenting som talar för att företrädare för stora språk som kinesiska, spanska, franska, hindi, arabiska, ryska, portugisiska o.s.v frivilligt skulle ge upp sina språk, och därmed kommer marknaderna på dessa språk att bestå. Enligt EU-rapporten ”Effects on the European Economy of Shortages of Foreign Language Skills in Enterprise” (finns på franska, engelska och tyska på nätet) förlorar Europa förlorar årligen mer än 900 miljarder kronor på grund av dåliga kunskaper i världsspråken.

 

4. Radetzki ifrågasätter att det ”inte går att byta modersmål ens över ett par generationer”, men Olle Josephsons argument vilar på historiska fakta. Det finns inga historiska exempel på att ett helt folk frivilligt har bytt modersmål på ett par generationer. Det är en helt annan sak att ett språkbyte kan ske inom en generation eller två på individnivå, men då är detta ett resultat av utvandring till länder med annat huvudspråk eller blandäktenskap. När ett folk byter språk är det antingen fråga om att stora delar av det utrotats, förtryckts eller utsatts för en konstant repression eller av att det försatts i ett hopplöst underläge på grund av demografiska förändringar. Om svenskan skulle försvinna i Sverige, så skulle det heller inte finnas några svenskar kvar.

 

5. ”En spridning av engelskan som huvudspråk skulle tvärtom underlätta för många fler att ta uppkäftig del i det internationella samtalet, och att påverka.” Detta är nonsens. Tvärtom skulle det ge dem som har engelska som modersmål en långvarig fördel i det internationella umgänget. Det är omvittnat från internationella konferenser, där engelska är arbetsspråk, att deltagare med engelska som modersmål har en bestämd fördel: de talar obehindrat, de behöver inte söka efter orden, de kan t.o.m tillåta sig att vitsa och kan alltid falla tillbaka på att ”så säger man ju”.


Om man eftersträvar ett internationellt samtal på lika villkor, som inte ger någon språkföreträdare någon fördel, måste man antingen använda ett planerat språk, uppväcka ett dött språk, upphöja ett litet språk till världsspråk eller konsekvent använda tolk. Det sista är opraktiskt och inte alltid görligt på individplanet, men fungerar utmärkt på stora konferenser och i församlingar med goda ekonomiska resurser. Att uppväcka t.ex latinet skulle dock ge användare av romanska språk fördelar framför andra och talare av indoeuropeiska språk fördelar framför talare från andra språkfamiljer. Att upphöja ett litet språk, liksom indonesierna en gång gjorde med en lokal dialekt, bahasa indonesia, som både blev officiellt språk och snabbt huvudspråk i Indonesien, är naturligtvis teoretiskt möjligt. Men vilket litet språk skulle man välja? Alla naturliga språk är dessutom i princip lika svåra. Återstår bara ett planerat språk, som t.ex esperanto, som är mycket lätt att lära sig, och dessutom ingens modersmål, vilket innebär att det inte skulle hota de naturliga språken, små som stora.


6. ”Om överklassen önskar stärka sin kontroll, borde den tvärtom arbeta för att det internationella språkverktyget förblir exklusivt.” Det är nog inte riktigt sant att Europas överklass styrde allsmäktigt på medeltiden med hjälp av latin, på 1700-talet med hjälp av franskan. Tvärtom var de flesta av dåtidens härskare flerspråkiga, eftersom de områden som de härskade över var flerspråkiga. Däremot skapade naturligtvis användningen av latinet och franskan (utanför Frankrike speciellt) en klyfta gentemot underklassen.


Detta att engelskan nästan är ”var mans egendom”, exempelvis i de nordiska länderna och Nederländerna, där 70 – 75 procent av befolkningen säger sig kunna konversera på engelska, är samtidigt engelskans problem. Vulgärlatinet spred sig utanför Italien till Frankrike/Belgien, Spanien, Portugal, Rumänien och Schweiz och vad blev resultatet? Nya språk. Redan idag finns det skillnader mellan amerikansk, brittisk, skotsk, irländsk, kanadensisk, australiensk, nyazealändsk, sydafrikansk, jamaicansk, för att inte tala om indisk och singaporengelska, både i fråga om ordförråd, syntax och uttal. En amerikan kan tvingas upprepa sig flera gånger om han vill beställa ”water” på en engelsk pub, eller förtydliga sin framställan.

Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 
 
Natalia

Natalia

14 juli 2007 11:30

Radetzki har knappast läst språkhistoria. Han talar ju om saker som han uppenbarligen inte vet så mycket om. I Havamål finns det ett bra svar på den här typen av uttalanden:

Ovis man,
som bland andra kommer,
gör bäst i att tyst förbliva;
ingen vet,
att han intet kan,
om ej för ymnigt han ordar.

http://www.metrobloggen.se/natalia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 okt 21:28

Ur dagens GP!   Kommentar:   Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i debatten är att svenska måste vara det v i k t i g a s t e språket i Sverige för alla - såväl infödda som invandrade. Viktigare än såväl den förrädiska e...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 okt 12:54

Helena Reierstam har skrivit en avhandling, ”Assessment in Multilingual Schools”,  en jämförande och blandad metodstudie av lärares bedömningsgrunder och språkinlärares praktiker – CLIL (Integrerad innehålls – och språkinlärni...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 19:18

(Mail till insidan@dn.se idag till DN)   Idag s 10: Den mindre blygsamma ( journalisten förstår inte ordet, menar blyga)... minns tillbaka på (kontamination av tänker tillbaka på och minns). I en och samma mening! Törs jag ens fortsätta läsa? Vil...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 12:31

Ulrika Lindahl skrev den 28 april på ETC:   ”Det är inte någon hemlighet varför ojämlikheten har ökat. Dels har klyftorna i hela samhället ökat, vilket framför allt syns i boendesegregationen. Olika klasser bor på olika ställen. Och det syn...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 okt 14:35

Igår gjorde Jonas Borelius på "Språkförsvarets vänner" på Facebook följande iakttagelse:   "Idag lördagen den 17 oktober klockan 21:40 så pratas det följande språk på våra vanligaste SVENSKA TV-kanaler:   SVT1: Engelska SVT2: Engelska TV3...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se