(Marks Hembygdskrets har lagt fram en motion rubricerad "Försvar av det svenska språket" inför Sveriges Hembygdsförbunds (SHF) riksstämma 2007. SHF:s styrelse bifaller motionen.) 

Det immateriella kulturarvet består av svenska språket och dess dialekter, namn av olika slag (såsom ortnamn och personnamn), våra folkminnen och folkvisor, över huvud taget det språkligt burna svenska kulturarvet inkluderande all litteratur på svenska alltsedan de äldsta bevarade runinskrifternas tid. Svenska språket har med sig under tidernas gång inkluderat lånord från olika håll; kulturell påverkan under medeltiden har medfört lånord främst från tyskan: under 1700-talet var inflytandet från franskan starkt, under 1900-talet från engelskan.

Alltsedan 1900-talets början har statsmakterna inrättat några särskilda arkivinstitutioner, vilka instruktionsenligt bedriver insamling, bearbetning, publicering och tillhandahållande av dialekt-, ortsnamns, personnamns-, folkminnes- och folkvisematerial. Det sålunda insamlade immateriella kulturarvet är av utomordentligt värde och tilldrar sig livligt intresse och stort stöd från befolkningens och inte minst från hembygdsrörelsens sida.

Inflytandet från det engelska språket på svenskan har under 1900-talets lopp vuxit sig allt starkare inte minst beroende på den s k globaliseringen och den tekniska utvecklingen (t ex datateknologi samt framväxten av Internet och satellit-TV). På senare år har dessutom engelska blivit dominerande som skriftspråk och talspråk inom stora handels- och industriföretag inom reklam och i viss utsträckning högre undervisning (särskilt inom tekniska ämnen) Krav har framförts på att uppsatser och avhandlingar generellt skall skrivas på engelska. Det uppges också vara så att många svenska gymnasister och högstadieelever får huvuddelen av sin undervisning på engelska.

Å andra sidan har flera språkvetare och företrädare för också naturvetenskapliga ämnen varnat för s k domänförluster, dvs att svenskan upphör att användas inom vissa ämnesområden. På lång sikt innebär en sådan utveckling att svenskan inte längre är möjlig att använda i alla domäner, icke längre är ett komplett språk. I och med Sveriges ratificering av Europarådets minoritetsspråkskonvention finns sedan den 1 april 2000 i Sverige fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, romani och jiddisch. Däremot finns inget officiellt fastslaget huvudspråk. Ett sådant vore av betydelse i bl a EU-sammanhang. Endast svenskan kan komma ifråga som huvudspråk.

Med bakgrund av det ovan anförda överlämnar vi härmed denna motion till Västergötlands Hembygdsförbund och hemställer

• Att årsstämman fastslår som sin bestämda uppfattning att det svenska språket skall vara det samhällsbärande språket i Sverige och att denna ställning bör lagfästas. Vi hemställer dessutom att motionen med yttrande översändes som Västergötlands Hembygdsförbunds motion till SHFs årsstämma.

Vid styrelsemöte 8.2 2007 behandlades och diskuterades motionen och styrelsen tillstyrkte att motionen vid årsstämman överlämnas till Västergötlands Hembygdsförbunds årsstämma.

Marks Hembygdskrets

Lena Jonsson

 SHFs styrelses yttrande över motion 1: SHF instämmer i motionärens uppfattning att svenska språkets ställning bör lagfästas. Under SHFs Riksstämma 2006 behandlades en liknande motion och stämman gjorde ett entydigt uttalande där det ställdes krav på en svensk språklag under rubriken ”Låt oss få tala svenska i Sverige – svensk språklag ett måste”.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har engagerat sig i språkfrågan och gjort följande uttalande: ”Att i lag slå fast svenska språkets ställning har ett stort symboliskt värde och ger en tydlig signal om den vikt som svenska språket har i vårt samhälle.” Nu har en utredning tillsatts som ska ledas av regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Uppdraget är att arbeta vidare med de överväganden som den tidigare språkkommittén gjorde i fråga om en språklagstiftning. Utredaren ska också överväga om det i lagen bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråkets ställning. Uppdraget ska redovisas i december 2007 och en språklag skulle därmed kunna träda i kraft i januari 2009.

SHFs styrelse bifaller motionen och föreslår Riksstämman

• Att uppdra till SHFs styrelse att noggrant följa utredningen om en svensk språklag och att i fortsättningen även vara beredd att vid behov inkomma med ytterligare synpunkter i ärendet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...