Östen Dahl

11 september 2007 08:46

Hej, det kanske är på sin plats att påpeka att det faktiskt har hänt en del inom lingvistiken på det här området sedan 1992. Krauss' artikel var en av väckarklockorna och man har tänkt om rätt ordentligt sedan dess.

Per-Åke Lindblom

12 september 2007 23:16

Det har säkert hänt en hel del inom lingvistiken. Samtidigt tycker jag som lekman att det finns onödigt många tomma fläckar inom svensk lingvistik, särskilt sociolingvistik. Idag diskuteras det ju vilken betydelse engelskans expansion som undervisnings-, examinationsspråk och avhandlingsspråk har inom högskolan. En fråga som jag har tänkt undersöka är vilka avhandlingsspråk som användes på svenska universitet under perioden 1870 - 1970. Perioden är intressant, eftersom den är liktydig med Sveriges ekonomiska guldålder, då den reala ekonomiska tillväxten uppgick till två procent per år. Endast Japan hade högre tillväxt under samma hundraårsperiod. Min teori, inte särskilt avancerad, är att fem avhandlingsspråk användes under denna tid: svenska, latin, tyska, franska och engelska. Men det är omöjligt att belägga fördelningen mellan språken: det tycks inte finnas någon forskning på området, trots att frågan om avhandlingsspråk är högst relevant idag. Det enda material jag har lyckats få tag på är en artikel från Lychnos, årsbok för idé- och lärdomshistoria 2000, som redogör för fördelning av dissertations-/avhandlingsspråk på uppsala universitet från 1599 - 1855. Under 1850 - 1855 skrevs det för övrigt för första gången fler avhandlingar på svenska än latin på Uppsala universitet.

Jag är övertygad om att användning av flera avhandlingsspråk inte alls är något hinder för ekonomisk utveckling och för spridning av intressanta och nydanande forskningsresultat. Jag är lika övertygad om att en ensidig satsning på ett publiceringsspråk, läs engelska idag, inte alls är någon garant för ekonomisk utveckling eller för spridning av forskningsresultat. En ensidig satsning på engelska har dessutom negativa konsekvenser för inlärningssresultat och för förmedligen av vetenskapliga rön från högskolan till storsamhället.

Men sagt var: jag skulle mycket gärna vilja falla tillbaka på fakta när det gäller fördelningen av avhandlingsspråk under nämnda period. Det finns också andra områden och frågeställningar, som borde behandlas av svenska lingvister. Det återkommer jag till.