Enligt Dagens Nyheter ska Vattenfall rekrytera en "chief nuclear officer" för att höja säkerheten i Sveriges kärnkraftverk. Niklas Ekdal, som har skrivit sticket, påpekar att "titeln borde översättas till svenska, innan vi får FN:s vapeninspektörer på oss."

Dessutom tycks det som om "chief nuclear officer" inom den amerikanska kärnkraftsindustrin inte betecknar en säkerhetschef utan en operativ chef eller en verksamhetschef.

I ett pressmeddelande från Nebraska Public Power District  heter det "'Stu understands the need to stay the course and continue supporting the station’s employees in their efforts to improve all aspects of our nuclear operations (min fetstil),' said President and CEO Ron Asche."

Om en annan "chief nuclear officer" sägs det i en nyhetsartikel: "As TVA chief nuclear officer, Mr. Campbell will be responsible for planning and directing all organizational activities related to nuclear power production, nuclear power plant operations, maintenance, modifications, and all nuclear support services and engineering activities (min fetstil)."

Vad är det egentligen för fel på en säkerhetschef, eller högste säkerhetschef, om det nu är vad Vattenfall är ute efter? Blir säkerheten bättre med en "chief nuclear officer"? Är merparten av personalen vid Vattenfalls kärnkraftverk engelsktalande? Kommer Vattenfall att börja exportera el till Storbritannien och Irland? Flera frågor inställer sig onekligen.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 Högskoleverket publicerade den 22/10 i år en utvärdering av Erasmus-programmet i Sverige 2000 - 2006. I den kan man läsa följande under avsnittet "Språk": 

"En faktor som i intervjuerna ofta har framhållits som viktig för studenternas val av utbytesstudier är deras språkkunskaper. Studenterna har, menar de intervjuade, vid sidan av engelska, sämre kunskaper i främmande språk än tidigare. Detta gäller framför allt tyska och franska. Jämfört med dessa språk framstår spanskan som relativ sett starkare. Studenternas kunskaper i engelska förefaller dock vara goda.  

Som indikation på att studenternas språkkunskaper har blivit sämre kan nämnas att flera av de besökta lärosätena under de senaste åren märkt ett klart minskande söktryck på utbildningar i språk eller med särskild språkprofil. I vissa fall har man varit tvungen att helt lägga ner vissa språkutbildningar. Studenternas brist på kunskaper i flera främmande språk styr dem mot engelskspråkiga länder och då ofta mot länder utanför Europa, eftersom utbildningarna i Storbritannien har så högt sökandetryck. Det verkar som om orsaken till den sjunkande nivån på studenternas kunskaper i främmande språk i första hand ska sökas i utbildningen inom grund- och gymnasieskola. För att långsiktigt höja språkkompetensen hos svenska studenter, måste åtgärder vidtas som förbättrar situationen på dessa nivåer. Det är dock tänkbart att också vissa åtgärder på högskolenivå kan vidtas för att förbättra studenternas språkkunskaper. På kort sikt kan till exempel förberedande högskolekurser för utresande studenter höja språkkunskapen och på så sätt öka antalet utresande studenter till icke engelskspråkiga länder i Europa."

Alltså: För det första har svenska studenter goda kunskaper i engelska, medan kunskaperna i tyska och franska har försämrats. Kunskaperna i spanska har däremot föbättrats. För det andra läser allt färre studenter andra språk än engelska på svenska högskolor. För det tredje leder detta till svenska studenter i allt större utsträckning söker till universitet i engelskspråkiga länder (läs: fr.a USA och Australien) utanför Europa, eftersom det är svårt att komma in på brittiska universitet p.g.a det höga söktrycket. För det fjärde grundläggs problemen redan i grund- och gymnasieskolan i Sverige på grund av organisationen av språkundervisningen. Det är alltså ett strukturellt problem. För det femte kan dock vissa åtgärder genomföras på högskolenivå i Sverige för att förbättra studenternas språkkunskaper. Samtidigt måste man komma ihåg att undervisningen i de s.k småspråken, d.v.s alla främmande språk utom engelska, har beskurits inom den svenska högskolan och att Högskoleverket och många högskolor saknar ett mångspråkighetsperspektiv.

Rapporten illustrerar nackdelarna med att lägga alla ägg i samma korg, d.v.s den ensidiga satsningen på engelskan inom den svenska högskolan.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.