Även i  Danmark används engelskspråkiga yrkestitlar i allt större i utsträckning. Från danska ”På jobbet” juni 2007 saxar vi följande:

 ”Der er gået inflation i danskernes job-titler. Høj som lav på det danske arbejdsmarked får i disse år skiftet deres gamle stillingsbetegnelser ud med nye smarte som Front Line Officer, Key Account Manager og Supply Chain Manager ” 

Men vad är då en ”frontlinjeofficer”?

 ”Ja, man kunne jo fristes til at tro, at det var en person ved militæret, men nej – det er kort og godt hvad man i ”gamle dage” kaldte en receptionist.” 

Professor Flemming Poulfelt från Copenhagen Business School menar att

"denne indtrængen af det engelske sprog i de danske titler hænger sammen med, at virksomhederne forsøger at peppe de mindre attraktive stillinger op med en smart engelsk stillingsbetegnelse.  Ligeledes er der også en del snobberi forbundet med de engelske titler. For eksempel lyder det meget smartere at være 'Chief Accountant' end regnskabschef, 'kundeservicemedarbejder' lyder af mere end kassedame, og produktudvikleren uddeler flere visitkort, når der står 'Application Manager' på det.” 

Men de nya yrkestitlarna kan också skapa förvirring. Flera danska fackförbund upplever att de nya titlarna skapar förvirring hos medarbetarna. De får i ökad utsträckning hänvändelser från medlemmar, som sagt upp sina jobb till förmån för jobb med ”smartare” titlar. Senare finner de ut att deras ”manager”-titel inte helt lever upp till förväntningarna. Receptionisten kommer att upptäcka att hon/han visserligen befinner sig i frontlinjen, men knappast som officer…

Dessa uppgifter, som är hämtade från ett pressmeddelande från Studentum, är visserligen snart två  år gamla, men det finns ingen anledning att tro att det har skett några större förändringar:

"Statistik från Studentum, som driver Sveriges största söktjänst för eftergymnasiala studier, visar att svenska studenter är mer och mer intresserade av att läsa engelska. Allt färre studenter är däremot intresserade av att läsa spanska, franska och tyska utomlands. Fler och fler svenska studenter vill åka till London och läsa det engelska språket."

Och vidare:

"Lite kort kan terminsrapporten sammanfattas enligt följande:

Statistik för språkkurser:

• Populäraste språken att läsa utomlands – engelska (44%), spanska (24%), franska (15%), italienska (8%) och tyska (6%)
• Populäraste städerna för språkkurser – London (21%), Nice (13%), Barcelona (11%)

Mellan januari och juni i år var Nice den populäraste orten och spanska det populäraste språket.

Statistik för akademiska studier utomlands: 

•  Populäraste länderna; Australien (23%), USA (17%), Spanien (11%), Storbritannien (10%), Polen (7%), Ungern (6%). I Polen och Ungerns fall är det främst läkar- och veterinärutbildningar som lockar svenska studenter. 
•  Populäraste städerna; London (21%), Sydney (15%), Budapest (13%)"

Den vakne läsaren undrar naturligtvis varför Storbritannien kommer först på fjärde plats med tanke på det engelska språkets lockelse. Orsaken är mycket enkel: söktrycket på de brittiska universiteten och högskolorna är så stort att alla utländska studenter, som söker sig dit, inte får plats - se även ett tidigare blogginlägg.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Hej Robert,

och tack för ditt svar!

Jag beklagar, men jag är inte riktigt nöjd med ditt svar.

Du skriver att ”Vattenfalls koncernspråk är engelska eftersom Vattenfall är ett internationellt bolag”. Men är inte Vattenfall fortfarande ett helägt statligt svenskt företag, som utöver Sverige har verksamhet i Danmark, Finland, Polen och Tyskland? Alltså ett företag som verkar i Nordeuropa. I de två förstnämnda länderna förstår man svenska. Vad säger ”chief nuclear officer” vanliga polacker och tyskar? Varför inte översätta titeln till polska respektive tyska? Uppskattas det inte i Polen och Tyskland, om de av Vattenfalls tjänstemän som arbetar speciellt med dessa länder kan kommunicera på polska respektive tyska? Jag är naturligtvis inte emot att man använder en engelskspråkig titel i kontakt med personer, som har engelska som modersmål eller som första främmande språk. 

Dessutom tycks det råda viss oklarhet om vad ”chief nuclear officer” egentligen betecknar. Läser man svensk press, får man intrycket att titeln avser en ”säkerhetsgeneral” eller ”säkerhetschef”. Söker man däremot med Google på engelskspråkiga sidor, så ges befattningen en betydligt vidare betydelse:

"As TVA chief nuclear officer, Mr. Campbell will be responsible for planning and directing all organizational activities related to nuclear power production, nuclear power plant operations, maintenance, modifications, and all nuclear support services and engineering activities (Källa: Chattanoogan.com)." 

I ett pressmeddelande från Nebraska Public Power District  heter det att "'Stu understands the need to stay the course and continue supporting the station’s employees in their efforts to improve all aspects of our nuclear operations,' said President and CEO Ron Asche." 

Dessa befattningsbeskrivningar tycks snarare motsvara den för en operativ chef eller en verksamhetschef.

Om jag i framtiden skulle vilja tala med den person, som innehar befattningen ”chief nuclear officer” inom Vattenfall och har glömt vad denne heter, ska jag då fråga efter ”chief nuclear officer”? Varför ska det då inte ens finnas en översättning till svenska av titeln? Varför ska Vattenfall inte ens tillämpa parallellspråkighet?

Med vänlig hälsning 

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Följande inlägg återfinns på Språkbloggen, väl värt att citera:

"SIME (Scandinavian Interactive Media Event) har hållits i dagarna (14–15 november). Det är en tillställning som årligen delar ut någon sorts internetpris inom olika kategorier. Tävlingsdeltagarna nominerar sig själva genom att avlägga en avgift på 149 euro.

Detta är alltså en skandinavisk tillställning. Men, men den hålls på engelska! Vilket illdåd! Naturligtvis ska vi tala danska, norska och svenska med varandra – dessa är ju nästan ett och samma språk. Har inte internetvärlden någon språklig självkänsla?"

Vi är helt överens. SIME:s webbplats är också i huvudsak på engelska.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

På YouTube finns en filmatiserad framtidsskildring om ett antal tappra norrmän, som kämpar mot en "språkterminator", en språkförgörare, som bl.a vill utrota de norska bokstäverna æøå. Vi vill inte avslöja handlingen i detalj, men ni kanske kan gissa vilket språk som "språkterminatorn" talar!?!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Enligt Dagens Nyheter ska Vattenfall rekrytera en "chief nuclear officer" för att höja säkerheten i Sveriges kärnkraftverk. Niklas Ekdal, som har skrivit sticket, påpekar att "titeln borde översättas till svenska, innan vi får FN:s vapeninspektörer på oss."

Dessutom tycks det som om "chief nuclear officer" inom den amerikanska kärnkraftsindustrin inte betecknar en säkerhetschef utan en operativ chef eller en verksamhetschef.

I ett pressmeddelande från Nebraska Public Power District  heter det "'Stu understands the need to stay the course and continue supporting the station’s employees in their efforts to improve all aspects of our nuclear operations (min fetstil),' said President and CEO Ron Asche."

Om en annan "chief nuclear officer" sägs det i en nyhetsartikel: "As TVA chief nuclear officer, Mr. Campbell will be responsible for planning and directing all organizational activities related to nuclear power production, nuclear power plant operations, maintenance, modifications, and all nuclear support services and engineering activities (min fetstil)."

Vad är det egentligen för fel på en säkerhetschef, eller högste säkerhetschef, om det nu är vad Vattenfall är ute efter? Blir säkerheten bättre med en "chief nuclear officer"? Är merparten av personalen vid Vattenfalls kärnkraftverk engelsktalande? Kommer Vattenfall att börja exportera el till Storbritannien och Irland? Flera frågor inställer sig onekligen.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 Högskoleverket publicerade den 22/10 i år en utvärdering av Erasmus-programmet i Sverige 2000 - 2006. I den kan man läsa följande under avsnittet "Språk": 

"En faktor som i intervjuerna ofta har framhållits som viktig för studenternas val av utbytesstudier är deras språkkunskaper. Studenterna har, menar de intervjuade, vid sidan av engelska, sämre kunskaper i främmande språk än tidigare. Detta gäller framför allt tyska och franska. Jämfört med dessa språk framstår spanskan som relativ sett starkare. Studenternas kunskaper i engelska förefaller dock vara goda.  

Som indikation på att studenternas språkkunskaper har blivit sämre kan nämnas att flera av de besökta lärosätena under de senaste åren märkt ett klart minskande söktryck på utbildningar i språk eller med särskild språkprofil. I vissa fall har man varit tvungen att helt lägga ner vissa språkutbildningar. Studenternas brist på kunskaper i flera främmande språk styr dem mot engelskspråkiga länder och då ofta mot länder utanför Europa, eftersom utbildningarna i Storbritannien har så högt sökandetryck. Det verkar som om orsaken till den sjunkande nivån på studenternas kunskaper i främmande språk i första hand ska sökas i utbildningen inom grund- och gymnasieskola. För att långsiktigt höja språkkompetensen hos svenska studenter, måste åtgärder vidtas som förbättrar situationen på dessa nivåer. Det är dock tänkbart att också vissa åtgärder på högskolenivå kan vidtas för att förbättra studenternas språkkunskaper. På kort sikt kan till exempel förberedande högskolekurser för utresande studenter höja språkkunskapen och på så sätt öka antalet utresande studenter till icke engelskspråkiga länder i Europa."

Alltså: För det första har svenska studenter goda kunskaper i engelska, medan kunskaperna i tyska och franska har försämrats. Kunskaperna i spanska har däremot föbättrats. För det andra läser allt färre studenter andra språk än engelska på svenska högskolor. För det tredje leder detta till svenska studenter i allt större utsträckning söker till universitet i engelskspråkiga länder (läs: fr.a USA och Australien) utanför Europa, eftersom det är svårt att komma in på brittiska universitet p.g.a det höga söktrycket. För det fjärde grundläggs problemen redan i grund- och gymnasieskolan i Sverige på grund av organisationen av språkundervisningen. Det är alltså ett strukturellt problem. För det femte kan dock vissa åtgärder genomföras på högskolenivå i Sverige för att förbättra studenternas språkkunskaper. Samtidigt måste man komma ihåg att undervisningen i de s.k småspråken, d.v.s alla främmande språk utom engelska, har beskurits inom den svenska högskolan och att Högskoleverket och många högskolor saknar ett mångspråkighetsperspektiv.

Rapporten illustrerar nackdelarna med att lägga alla ägg i samma korg, d.v.s den ensidiga satsningen på engelskan inom den svenska högskolan.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I söndagens ”Godmorgon Världen” igår berättade man om en dansk undersökning som sägs bevisa att danska barn lär sig sitt modersmål senare än barn i andra språkmiljöer. Den danska språkforskaren som intervjuades menade att det bl.a berodde på att danska barn initialt hade svårt att identifiera vokalövergångar i danska språket. Ordet "kage" (kaka) uttalas till exempel "käe". Danska barn kommer senare naturligtvis ikapp barnen från de andra språkmiljöerna som redovisades i undersökningen.

Utvecklingen av danskt uttal innebär naturligtvis problem för svenskar och norrmän, men även för danskars förståelse av norska och svenska. Programmet avslutades stilenligt med att den danska språkforskaren inte förstod den svenska reporterns avslutande fråga, eftersom det viktigaste ordet i hennes fråga, "nyckel", uttalsmässigt ligger långt från det danska "nøgle" ("nöel"). Men det skulle säkert gått bättre om de hade talat med varandra ansikte mot ansikte och inte via telefon.

Jag tror också att Lars-Olof Delsings, professor i nordiska språk vid Lunds universitet, avslutande kommentar att man behöver bara en veckas vistelse i Norge för att förstå norska och två veckors vistelse i Danmark för att förstå danska i princip är korrekt

Man kan lyssna på hela inslaget här - efter c:a en timme och 25 minuter in i programmet.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.