Direktlänk till inlägg 26 december 2007

Skandinavernas intåg i EU stärkte samtidigt engelskans ställning inom EU

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 december 2007 18:05

I Frankfurter Allgemeine Zeitung  den 19/11 2007 intervjuas Angela Wicharz-Lindner, som har arbetat mer än 20 år vid Europaparlamentet översättningsverksamhet. I slutet av intervjun berör hon engelskans expansion inom EU-organen:


”Under årtionden dominerade det franska språket i Europeiska Unionen. Dock ersattes det inte av den hett omdiskuterade språkmångfalden utan av en benägenhet att använda sig av engelska, vilken började med skandinavernas intåg och fortsatte med östutvidgningen: ’Engelska är lingua franca för dessa stater.’ 55 procent av alla utgångstexter, som översättarna erhåller, har avfattats på engelska. Ledamöter ger sig i kast med dålig engelska, förmodar Wicharz-Lindner, för att profilera sig som världsvana. Resultaten leder ofta till att översättarna förtvivlar. ’Ofta är det rena gissningsleken’, säger Wicharz-Lindner. Hon skulle hellre föredra att en spanjor använder – och då korrekt – sitt modersmål.”


EU förordar på pappret mångspråkighet: alla språk är likställda, men vissa språk är mer likställda än andra, d.v.s engelska, franska och tyska, som fungerar som arbetsspråk. Av dessa tre har tyskan mer eller mindre slagits ut. Wicharz-Lindner pekar på att Danmark, Sverige och Finlands inträde i EU liksom de forna öststaternas i praktiken har understött engelskans expansion inom EU, eftersom dessa stater använder sig av engelska som lingua franca. Det är naturligtvis inte fråga om någon konspiration från dessa staters sida utan en kombination av både medvetna och omedvetna ställningstaganden. Det fanns språkvetare i Norden, som redan 1991 varnade för t.ex danskans och svenskans framtida ställning i EU (se vidare denna artikel). Varken Danmark eller Sverige hade någon genomarbetad språkpolitik, fr.a med avseende på respektive språks status, och än mindre i förhållande till EU. Finland hade i och för sig en språklag, men den reglerade i första hand förhållandet mellan finskan och svenskan, inte de båda språkens relation till språksituationen i EU. Mentaliteten hos företrädare för det danska, svenska och finländska politiska etablissemanget har naturligtvis haft stor betydelse. Om man tror sig behärska engelska nästan lika bra som sitt eget modersmål, och inte har ett medvetet språkligt förhållningssätt, tenderar man att överge sitt eget modersmål i s.k internationella sammanhang, trots att EU har världens mest utvecklade tolk- och översättningsverksamhet.

Tyskarna har dock själva medverkat till att försvaga tyskans ställning i EU. När förbundspresidenten Norbert Lammert intervjuades i Westdeutsche Zeitung  den 14/4 pekade han på den flathet, som tyskarna hade visat genom att i allt större utsträckning avstå från att använda tyska som arbetsspråk i EU, trots att det finns ett beslut av EU-kommissionen att tyska tillsammans med franska och engelska är EU:s arbetsspråk.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.     

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 19:18

(Mail till insidan@dn.se idag till DN)   Idag s 10: Den mindre blygsamma ( journalisten förstår inte ordet, menar blyga)... minns tillbaka på (kontamination av tänker tillbaka på och minns). I en och samma mening! Törs jag ens fortsätta läsa? Vil...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 12:31

Ulrika Lindahl skrev den 28 april på ETC:   ”Det är inte någon hemlighet varför ojämlikheten har ökat. Dels har klyftorna i hela samhället ökat, vilket framför allt syns i boendesegregationen. Olika klasser bor på olika ställen. Och det syn...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 okt 14:35

Igår gjorde Jonas Borelius på "Språkförsvarets vänner" på Facebook följande iakttagelse:   "Idag lördagen den 17 oktober klockan 21:40 så pratas det följande språk på våra vanligaste SVENSKA TV-kanaler:   SVT1: Engelska SVT2: Engelska TV3...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 18 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Arja Saijonmaa - Höstvisa   Söndagens svenskspråkiga dikt   Höst   Hösten städar sig själv med vindar. Under lönnarna lyser det åter så som vi år efter år blivit vana att se: Lövkronornas ljust be...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 17 okt 10:00

På Språkförsvarets webbplats pågår en debatt om modersmålsundervisningen i svenska skolor, föranledd av ett illa genomtänkt förslag från KD om nedläggning.  Den här debatten blossar upp då och då. Tyvärr bygger den rätt ofta på okunskap. Jag vill där...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6
7
8
9
10
11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< December 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se