I november genomförde undertecknad en clozetest  i bokmål, danska, engelska och nynorska som en del i min undervisning i grannspråken - se också facit. Clozetesten genomfördes i två gymnasieklasser i andra årskursen, vilka läser svenska B. Sammanlagt deltog 46 elever.

Syftet var att utröna hur väl eleverna förstod bokmål/danska/nynorska jämfört med engelska. Majoriteten av eleverna hade svenskspråkiga föräldrar; en del elever, särskilt i klass B, var andra generationens invandrare med blandad språkbakgrund. Några av dem hade läst engelska kortare tid än eleverna med svenskspråkiga föräldrar. Å andra sidan fanns det också en elev i klass B, som hade engelska som modersmål. Testen hade föregåtts av ett par veckors undervisning i grannspråken, särskilt danska och norska.

De texter som användes finns samtliga redan på Språkförsvarets webbplats. Avsikten från början var att hitta en löpande text från samma författare på de fyra nämnda språken, exempelvis Astrid Lindgren, H C Andersen och så vidare. På grund av tidsbrist visade det sig vara omöjligt att genomföra denna inriktning. I stället valde jag ut fyra texter från Språkförsvarets webbplats. Jag utgick från att svårighetsgraden i texterna var ungefär densamma enbart på grundval av min intuition.

Eleverna hade drygt en timme på sig att genomföra testen. När de lämnade in testen, tillfrågades de också om vilket språk som de ansåg hade varit lättast/hade lyckats bäst i. Resultatet blev följande:

Bokmål    46,2 %           Bokmål    53,3 %        Bokmål    36,4 %

Nynorska 28,9 %           Nynorska 30 %           Engelska  36,4 %

Engelska  19, 2 %          Danska     10 %          Nynorska  27,3 %

Danska      5,8 %           Engelska    6, 7 %       Danska       0   %

Summa:  100,1 %          Summa: 100 %           Summa:   100,1 %

Jag antog att eleverna, särskilt i klass B, hade överskattat sina kunskaper i engelska och underskattat sina kunskaper i danska, förmodligen på grund av förutfattade meningar om den ”svåra” danskan.

Vilket blev då utfallet? Läsförståelsen mäts i procent:

Alla (46 elever)          Klass A (26 elever)             Klass B (20 elever)

Bokmål     41,1 %        Bokmål   46,7 %                   Bokmål   33,9 %

Danska     28,5 %        Danska    31,1 %                  Danska    25 %

Nynorska   26,4 %       Nynorska 28,8 %                  Nynorska 23,3 %

Engelska   19,8 %        Engelska  19,6 %                  Engelska  20,1 %

Det visade sig alltså att eleverna förstod bokmål bäst, vilket också var deras egen förhandsuppfattning. Däremot gissade de fel angående sin förståelse av danskan, särskilt i klass B. Danska kom på andra plats i båda klasser – före nynorskan. De överskattade sina kunskaper i engelska, särskilt i klass B. Samtidigt fanns det sex elever i klass B som lyckades bättre på den engelska delen än den danska. Klass B var som synes något bättre i engelska än klass A. Undersökningen bekräftar att det behövs mycket liten övning, ibland ingen alls, för att förstå danska och norska bättre än engelska, som de flesta svenska elever har studerat i många år sedan barnsben.

Det bästa enskilda elevresultatet i bokmål var 68,8 %, i danska 45,8 %, i nynorska 58 % och i engelska 45,8 %.

Resultaten i grannspråken kan jämföras med resultaten från en clozetest (med hundra tomma positioner) på svenska som genomfördes i båda klasser hösten 2006. Klass A fick 71,1 % i genomsnitt och klass B 75,3. Det har givetvis skett förändringar i elevsammansättningen i båda klasserna, främst klass B, sedan dess.

Det står var och en fritt att använda denna clozetest. Källa behöver inte uppges, men jag är intresserad av resultaten – skicka dem i så fall till perake.lindblom@sprakforsvaret.se

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...