Översättningspriset Pro Lingua delades för första gången ut under Bok & biblioteksmässan september 2007. Det gick till David Dunér, fil. dr i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Författarna fick omkring en kvarts miljon kronor var för att finansiera en kvalificerad översättning till ett stort internationellt språk.  Tidskriften Tvärsnitt ställde sex frågor till pristagarna, bl. a denna:

”Varför valde du att skriva på svenska?”

David Dunér, fil dr i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, svarade:

”Det som talade för att skriva boken på engelska var att ämnet för avhandlingen, Swedenborg, var något så ovanligt som ett svenskt ämne som handlade om en person som har tilldragit sig betydligt större intresse utomlands än i Sverige. Men jag fastnade vid svenskan, därför att jag tänker på svenska och tycker om att formulera mig på svenska. Språket är för mig mitt precisionsinstrument. På samma sätt som naturvetare behöver exakt mätutrustning och noggranna mätresultat, behöver jag som historiker vara exakt och noggrann med språket och tankarna. Jag kan inte fumla med ord som jag inte riktigt behärskar i alla dess konnotationer. Resultatet hade aldrig blivit så bra om jag hade försökt skriva den på engelska.”

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.:

 ”Svenskan var ett ganska självklart val för mig. Det finns flera skäl för att skriva boken på svenska. Historien har naturligtvis tilldragit sig i ett kulturellt sammanhang och svenskan ger rikare möjligheter att uttrycka detta. Ett viktigt skäl är också att jag velat anknyta till många människors erfarenheter och sätta in dessa erfarenheter i ett vidare sammanhang. På så sätt kan boken ha något att ge inte bara till forskare och studenter utan också till en bredare publik utanför universiteten.”

Läs hela artikeln, "Med Pro Lingua når forskningen utanför gränserna", i Tvärsnitt nr 4/2007!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

(Denna text är hämtad från Språkrådet och återges här i lätt redigerad form.)

Årets första nummer av Språktidningen har kommit ut:

• Nyorden 2007: från agflation till zorra. Sex sidor med Språkrådets nyordslista.
• Jasenko Dervisic: Svenska ord erövrar världsspråk. I Sverige talas spanska, serbokroatiska, turkiska och arabiska med svenska lånord. Hur anpassas lånorden?
• Moa Schulman: Läsarna lider när ingen korrar. Tidningarna avvecklar sina korrekturläsare, korrfelen blir vanliga och läsarna klagar – men inte så mycket. Moa Schulman har talat med tidningsledare, språkvetare och korrekturexperter.
• Roger Johansson, Victoria Johansson, Åsa Wengelin: Se upp och vinn tid! Den som ser på skärmen i stället för på tangentbordet skriver fortare, men kanske inte bättre. Rapport från ett forskningsprojekt.
• Maria Löfstedt: De har slängt läseböckerna. Reportage om en norsk metod som lär barnen läsa genom att de först får skriva på datorn. Resultaten är bra, men svenska läsforskare är ändå kritiska. ”Nästan all ny pedagogik ger bättre resultat i början.”
• Anneli Hagman: Leopold skrev att och vållade rikstumult. Än i dag stavar vi ungefär som Carl Gustaf af Leopold bestämde 1801 på Svenska Akademiens uppdrag. Men att, upp, till, löjtnant och fåtölj för at, up, til, lieutenant och fauteuil var inte oomtvistat.
• Nils Johan Tjärnlund: Kinafeber. Kurserna i kinesiska på svenska skolor och universitet är fulltecknade, och många kineser studerar i Sverige.
• Urban Östberg: Världens modernaste afrikaans. Afrikaans var den vita befolkningens språk i Sydafrika, nära släkt med nederländska. Afrikaans har överlevt apartheid och utvecklas i dagens Sydafrika.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

, säger EU-kommissionen i ett meddelande från Bryssel den 31/2 2008.

"Den expertgrupp som inrättades för att ge kommissionen råd om hur flerspråkigheten skulle kunna bidra till den interkulturella dialogen har lämnat sin rapport, 'En nyttig utmaning', till kommissionär Leonard Orban idag. Gruppen under ledning av Amin Maalouf lämnar förslag till hur språken kan främja interkulturell dialog och ömsesidig förståelse genom att man gör en nära koppling mellan språklig mångfald och europeisk integration. De kommer att fungera som bränsle för diskussionerna vid den allra första ministerkonferensen om flerspråkighet den 15 februari. Slutsatserna i rapporten är ett viktigt inlägg i samband med europeiska året för interkulturell dialog 2008. Gruppen fokuserar på personer med 'ett andra modersmål', också kallat 'ett personligt adoptivspråk', som de identifierar sig med av personliga skäl eller yrkesskäl.” ...

"Förslagen ligger i linje med de tankar som framfördes vid toppmötet i Barcelona 2002, att EU:s utbildningssystem bör inkludera modersmålet plus två främmande språk. Godaspråkkunskaper bygger broar mellan människor och främjar förståelsen mellan olika kulturer. Det personliga adoptivspråket är redan en verklighet för ett växande antal EU-medborgare som identifierar sig med ett annat språk av personliga, kulturella eller yrkesmässiga skäl.

Det finns två huvudförslag:

1) De bilaterala förbindelserna mellan EU-länderna bör skötas på språken i de två berörda länderna och inte på ett tredje språk. I varje land bör det finnas tillräckligt många personer som kan det andra landets språk.

2) EU bör främja tanken på ett 'personligt adoptivspråk' som ska betraktas som ett 'andra modersmål'. Alla EU-medborgare ska motiveras att lära sig ett sådant språk. Studier i adoptivspråket bör ingå i allas skolutbildning, universitetsstudier och yrkesliv, och vara nära kopplat till det främmande språkets historia, kultur och litteratur. Adoptivspråket ska normalt inte vara det språk som används för internationell kommunikation.Till stöd för förslagen anges en rad praktiska överväganden:

1) Invandringen har en växande betydelse för det politiska, ekonomiska, socialaoch intellektuella livet i EU. För invandrare skulle adoptivspråket normalt vara språket i det land där de har valt att slå sig ner.

2) Invandrarspråk från länder utanför EU bör finnas bland de språk som EU-medborgarna uppmuntras att lära sig.

3) De som har ett modersmål som dominerar kommunikationen i världen har extra mycket att vinna på ett personligt adoptivspråk, eftersom de därigenom kan undgå att isoleras i enspråkighet.

4) För att se till att den språkliga mångfalden bibehålls bör länderna inrätta en gemensam organisation som har till uppgift att främja varandras språk och kultur. Rapporten från expertgruppen för interkulturell dialog finns på 22 språk: http://ec.europa.eu/education/policies/lang/languages_en.

(Texten är förkortad)

Förslagen är välmenande men problemet är att de kommer uppifrån och att  den gemensamma organisationen som har till uppgift att ömsesidigt främja ländernas språk och kultur kommer att bli en byråkratisk topporganisation. Den kommer näppeligen att satsa på folklig mobilisering.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

(Denna text är hämtad från ett pressmeddelande från Utbildningsradion, vilket har redigerats - se även kommentar efter denna text.) 

UR fortsätter sin stora satsning på språk under FN:s språkår 2008. I andra säsongen av UR:s I love språk fördjupas debatten ytterligare om språkens framtid i skolorna. Under seriens första säsong diskuterades det bland annat om att språkintresset avtar men är det verkligen så eller är det snarare att det förändras? Kanske vill elever i framtiden välja på flera olika språk än vad som erbjuds idag. Vilka är i så fall framtidens språk? Detta diskuteras i vårens första program av I love språk. Under våren gästas studion bland annat av Språkrådets chef Olle Josephsson och litteraturprofessor Ebba Witt Brattström. Lotta Jankell är programledare.  

Hur kan språkundervisningen bli mer relevant och locka elever att läsa moderna språk? I love språk visar på goda exempel, intressant forskning och nya resonemang. Lotta Jankell diskuterar språk och språkinlärning med lärare, forskare, rektorer, författare, elever, skådespelare och pedagoger.  

Vårens första program gästas av Olle Josephsson, chef för Svenska språknämnden, och Maria Allström som är lärare i engelska på Fyrisskolan i Uppsala. Veckan därpå diskuterar Ebba Witt-Brattström och specialläraren Jenny Reichwald från Stockholm hur vi kan komma till rätta med att svenska elevers resultat i kärnämnet svenska sjunker och att vi blir allt sämre på att läsa. Svenska elevers resultat i svenska sjunker på den europeiska Pisa-skalan. Är en litteraturkanon och mer läsning i skolan lösningen? Det menar i alla fall Ebba Witt Brattström. I love språks tredje avsnitt handlar om läslust och hur man lockar ungdomar att läsa mer och göra de gamla litterära verken mer spännande för dagens ungdomar. När vi lär oss läsa är läslusten ofta stor. Sen avtar den allt mer i konkurrens med datorer, filmer och kompisar. Om man vill locka tonåringar att läsa är det därför viktigt att hitta litteratur som är anpassad till varje elev utifrån deras intressen. Kvällens gäst Lori Siewecke – en kanadensisk språklärare bosatt i Sverige – med erfarenheter från skolor i fler länder har många tankar kring hur man kan arbeta med tonåringar och läsning i skolan.

Säsongsstart: SVT1 söndag 10 februari kl 15.25: I love språk

För DVD eller vidare information kontakta UR:

Malinee Granhof, malinee.granhof@ur.se 

08/7844596, 0738-518058

Detta är naturligtvis ett bra initiativ och just därför återges pressmeddelandet här. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra varför programserien måste heta "I love språk". Tror producenten eller programmakarna att ungdomar inte kommer att titta på programmen, om det inte finns några engelska ord instoppade? Tror de verkligen att alla ungdomar är så korkade? Varför inte någon gång åtminstone prova att sätta in några ord i en programtitel från andra främmande språk än engelska?  Det finns mer än sextusen att välja på.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

(Följande information är hämtad från Språkrådets kalendarium)

Torsdagen den 8 maj 2008 är det Språkrådsdagen. Då blir det en heldagskonferens, Svenskan och språkvården 2008, på Norra Latins konferenscenter i Stockholm med prisutdelning av Klarspråkskristallen och Erik Wellanders pris.

Konferensen ska presentera färsk forskning på temat ”Vad har hänt i svenskan det senaste årtiondet” och bland talarna finns Olle Josephson, Jan Svensson, Jana Holsanova och Björn Melander.

Under konferensen delas Klarspråkskristallen ut till en myndighet som på ett föredömligt sätt arbetat med klarspråk. Temat för årets pris är ”beslut vi begriper”. Läs mer om Klarspråkskristallen och hur du nominerar. Det finns också ett preliminärt program för konferensensen.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

På Googles nya översättningstjänst, Google Translate, kan man översätta ord, fraser och hela webbsidor mellan engelska och ett antal andra språk, som exempelvis franska, ryska kinesiska, japanska och grekiska. Svenska finns inte med.  Man kan också söka efter översättningar i texter mellan ett stort antal språkpar, en värdefull tjänst för den som vill ha autentiska textexempel med ett relevant sammanhang kring sina fraser.

Har man då någon nytta av översättningsprogram? Absolut. Om man t.ex inte förstår innehållet på en sida på grund av att den till exempel är på ryska och portugisiska, så innebär en sekundsnabb maskinöversättning att man får en grov uppfattning av innehållet.

Översättningsprogram är också mycket användbara, om man avser att publicera en text. De gör så att säga snabbt grovjobbet. Jag har flera års erfarenhet av att använda översättningsprogram. När jag översätter min privata schacksida, Schackportalen, till tyska, franska och spanska, måste det tyvärr dock ske via engelskan, eftersom det inte existerar några program som kan översätta från svenska till tyska, spanska och franska.

Man kan naturligtvis inte lita på ett översättningsprogram, vilket kan illustreras med följande exempel:

1. Orginaltext att översätta:

"Kasparov Chess Foundation, founded by the former World Chess Champion, has as its mission to bring the many educational benefits of chess to children throughout the United States by providing a complete chess curriculum and enrichment programs.” 

2. Googles översättning:

"Kasparov Chess-Stiftung, gegründet von dem ehemaligen World Chess Champion, hat die Aufgabe, um die vielen Vorteile der Bildungs-Schach für Kinder in den Vereinigten Staaten durch die Bereitstellung einer kompletten Schach Lehrplan und Bereicherung.” 

Googles översättningprogram klarar inte av att översätta vissa ord, exempelvis World Chess Champion; det ”glömmer” bort ord som ”to bring”, ”throughout” och ”programs” och det särskriver på tyska. 

3. Översättning av kommersiellt översättningsprogram:

 ”Vom ehemaligen Weltschachsieger gegründetes Kasparov Chessfundament hat als seine Mission, die vielen pädagogischen Nutzen des Schaches überall in den Vereinigten Staaten durch das Stellen eines vollständigen Schachlehrplanes und Bereicherungsprogramme zur Verfügung zu Kindern zu bringen.”

En märklig inledning av meningen och varför ”das Stellen”? Det kommersiella programmet tappar däremot inte bort några ord.  Det program som jag använder är dock inte det bästa program som finns på marknaden.

4. Min version:

”Kasparov Chess Foundation, gegründet vom ehemaligen Weltschachmeister, hat als seine Mission, die vielen pädagogischen Nutzen des Schachs überall in den Vereinigten Staaten durch einen vollständigen Schachlehrplan und Bereicherungsprogramme zur Verfügung zu Kindern zu bringen.” 

Denna version utgår från det kommersiella programmets översättning ovan. Sedan har jag korrekturläst med hjälp av ordbok och en grammatika, gjort frekvensundersökningar av fraser och ord på nätet och gått igenom tidigare översättningar med hjälp av en intern sökmotor. Men översättningen är ändå behäftad med brister och skickas därför till en korrekturläsare, som har tyska som modersmål.

5. Slutversion:

”Kasparov Chess Foundation, gegründet vom ehemaligen Weltschachmeister, sucht ihre Mission darin, die grossen pädagogischen Nutzen des Schachs überall in den Vereinigten Staaten den Kindern näherbringen, indem es einen vollständigen Schachlehrplan und Zusatzangebote zur Verfügung stellt.” 

Korrekturläsaren hittar grammatiska fel, ändrar ordval och åstadkommer en betydligt ledigare satskonstruktion.

En bieffekt av att använda översättningsprogram och en efterföljande egen korrekturläsning är att man förbättrar sina kunskaper i målspråket. 

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I en debattartikel i Skolvärlden 1/2 ställer riksdagsledamoten Marianne Watz (m) frågan:

"Ska svenska vara undervisningsspråk i den svenska grundskolan eller ska vi redan på detta stadium låta engelskan ta över?"

Läs resten av artikeln här!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.