(Pressmeddelande från Språkrådet om Språklagsutredningen - Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet)

Regeringen lade i dag fram ett betänkande om en ny språklag, Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26).

Glad Språkrådschef

– Jag blir glad: en bra lag för ett mångspråkigt Sverige med svenska som huvudspråk, säger Olle Josephson, chef för Språkrådet. Det är nödvändigt att lagstifta om svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk. Annars kan engelskan bli allenarådande inom centrala områden som forskning och högre utbildning. Den är ju redan helt dominerande på forskarutbildningen.

Lagen tar ett samlat grepp om det svenska språksamhället. De fem minoritetsspråken och det svenska teckenspråket får en starkare ställning i och med att det lagstadgas om det allmännas ansvar för att skydda och värna dem.

Särskilt viktig är paragraf 15 om att det allmänna ansvarar för att den som har annat modersmål än svenska eller minoritetsspråk ska kunna utveckla och använda det. I Sverige finns mellan 150 och 200 modersmål. Många länders språklagar ger bara utrymme för nationalspråk och officiella minoritetsspråk. Men Sverige lagstiftar alltså om rätten till modersmål. Det är föredömligt.

Fler lagar kan behövas

Utredningen föreslår att Språkrådet ska följa upp hur språklagen följs och rapportera till regeringen.

– Det behövs, säger Olle Josephson. Lagen är ju en allmän ramlag, som lätt blir otillräcklig inom särskilda områden. Det står att ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Om exempelvis Skolverket ger tillstånd för grundskolor på engelska, som nyss hänt i Gävle, tar man inte sitt ansvar. Det måste vi uppmärksamma, och det kan alltså bli nödvändigt med fler lagar och förordningar.

Ökat språkintresse

Språkrådet är en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Lagförslaget visar hur språkfrågorna får en allt större betydelse, säger Ingrid Johansson-Lind, nytillträdd generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen. Det beror ytterst på att Sverige blivit ett mångspråkigt samhälle. Svenskan, engelskan, minoritetsspråken och invandrarspråken måste alla få plats. Det ökar uppmärksamheten både på eget och andras språk. På Institutet för språk och folkminnen märker vi nästan dagligen hur intresset ökar för våra stora samlingar av dialekter, ortnamn och personnamn. Folk funderar både över sin barndoms värmländska, engelskan på sin arbetsplats och grannens arabiska.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   (Brev till ledarredaktionen, kulturredaktionen och språkspalten på Svenska Dagbladet)   Jag känner mig träffad av formuleringen "Jag har ingenting emot att språket förändras, men ..." (SvD 20 september 2024).  Emellertid ligger Mikael Parkva...

 Så tror Philip Seargeant, författare till ”Future of Language”, att AI kommer att forma vår kommunikation   Intervjun publicerades i Live Science den 24 september. Ilustrationer finns i originaltexten - se länk i slutet av texten. ...

Upptäckte av en slump ett program i radio med ovanstående namn där tre personer, som namnet antyder en vardera från Norge, Sverige och Danmark, samtalar på sitt respektive språk. Bra om man vill öva upp sin hörförståelse av de andra två stora nordisk...

Yair Sapir, språkforskare och universitetslektor i svenska vid Högskolan Kristianstad, har ägnat de senaste 20 åren åt att studera den mycket speciella älvdalskan. Nu släpper han, tillsammans med Olof Lundgren, doktorand i lingvistik vid Lunds univer...

(Inledning vid IMPLAN-konferensen i Oslo den 2/5 – 3/5 2008)   Det här föredraget hölls 2008 och publicerades i en engelsk version i "Language and Power", sid. 283 - 288, Mkuki na Nyota Publishers Ltd 2009. Inte mycket har förändrats sedan ...