Alla inlägg under april 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 april 2008 16:25


Den första nyskrivna, svenska, etymologiska ordboken sedan 1960-talet har nu kommit ut:


"Norstedts etymologiska ordbok härleder ca 20 000 svenska ord tillbaka till deras ursprung. Ibland blir det en resa långt tillbaka i tiden och genom många olika språk, ibland är det fråga om nybildningar. Ett ganska nytt ord är "ciabatta" som vi har hämtat från italienskan. Det betyder uttrampad sko! Inte så dumt faktiskt, brödet ser ju ut som en gammal toffla... Ordet "sunkig" är en variantform av äldre svenska 'sjunkig' med betydelsen "som man lätt sjunker ned i". (Från förlagets presentation)


Ordboken är på 800 sidor.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 10 april 2008 22:43


(Text hämtat från Språkrådets kalendarium)


"Olof von Dalin (1708-1763) är mest känd för att han genom sitt veckomagasin Then Swänska Argus (1732–34) moderniserade det svenska skriftspråket. Från Dalins Argus brukar man räkna den yngre nysvenskan. Adolf Noreen-sällskapet för svensk språk- och stilforskning firar kvällen den 17 april i Uppsala 300-årsminnet av hans födelse med en soaré som tar fasta på Dalins mångsidighet. Föredrag av historikern Ingemar Carlsson, visor, scener ur skådespelet Den afwundsjuke och uppläsning ur Argus.


Anmälan och information hos Hedda.Soderlundh@nordiska.uu.se"


Det kan tilläggas att Olof von Dalin spelade en mycket viktig roll för att återställa svenskt självförtroende i fråga om det egna språket, även om inte alla argument var "klockrena". Dessutom bekämpade han onödig inlåning av  franska ord, som hov och adel gärna svängde sig med på den tiden.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 april 2008 23:21


Inför Forskningspolitisk Årsmøde den 4 mars 2008 skrev Tom Fenchel, Niels Kærgård och Peter Harder ett debattinlägg, ”Forskeren i samfundet: Publicering, evaluering og formidling”, vilket i och för sig är en tradition inom Videnskabernes Selskab i Danmark.


I debattinlägget blir ämnet ekonomi föremål för en fallstudie. Redan innehållet på de inledande sidorna är intressant.  Danska ekonomers publiceringsmönster har förändrats alltsedan andra halvan av 1900-talet.  Andelen böcker har minskat från 22 procent till 9 procent 2001 - 2004, andelen vetenskapliga artiklar på danska har likaså minskat från 65 procent till 15 procent, medan andelen internationellt publicerade artiklar har ökat från 13 procent till 76 procent. Författarna konstaterar: 


Der følger næsten automatisk heraf, at dansk har mistet terræn som videnskabeligt sprog. Det sker ikke kun, fordi publiceringen foregår i internationale tidsskrifter, men også fordi ’lokalt’ udgivne publikationer i dag også ofte bliver udgivet på engelsk.”


När det gäller doktorsavhandlingar i ekonomi på Köpenhamns universitet, har det skett en radikal förändring i fråga om avhandlingsspråk. 1960 – 1979 skrevs 90 procent av avhandlingarna på danska och 10 procent på engelska. Perioden 2000 – 2004 skrevs 100 procent av avhandlingarna på engelska!


I debattinlägget heter det vidare:


Dette er ikke kun en overgang fra ’lokal dansk’ til ’international’. Det er

også en overgang fra en bredspektret international tilgang til en amerikanisering… I løbet af det 20. århundrede har tysk, fransk og andre sprog helt tabt til engelsk.”


Om man ser till citerade litteraturen i ledande ekonomiska tidskrifter fördelad efter språk och period, finner man att den engelska stod för 61 procent 1892-93, den tyska för 19, den franska för 10 och övriga för 11. 1962 – 1963 var situationen helt annorlunda: engelsk litteratur stod för 96 procent, tyska för 0 procent, fransk för 1 procent och övriga för 2 procent.  

Författarna fortsätter:


I det 19. århundrede korresponderede danske økonomer med franske økonomer på fransk og med engelske på engelsk – og det på et tidspunkt, da dansk økonomi hovedsageligt var tysk orienteret. I 1970 blev Det Statsvidenskabelige Studienævn hørt om, hvorvidt de nye HFer kunne optages på økonomstudiet – man svarede, at hvis de havde tilvalg i tysk og fransk, var det muligt, men man kunne ikke blive økonom uden at kunne læse Marx og Max Weber på tysk og Say og Walras på fransk. I dag er de førende tyske tidsskrifter gået over til at publicere på engelsk. (Zeitschrift für die gesamte Staatswissenschaft fra 1844 er blevet til Journal of Theoretical and Institutional Economics osv.). 


De førende internationale økonomiske tidsskrifter er helt amerikansk dominerede (af forfatterne til artikler i Journal of Political Economy er 90,8% fra USA, i American Economic Review 89,1% og i Econometrica 71,1%, se Andersen & Frederiksen, 1995). 36 ud af 50 nobelpristagere i økonomi er amerikanske, og yderligere 5 er englændere. Denne udvikling har både oplagte fordele og ulemper. Fordelen er, at man derved har fået et fælles internationalt videnskabeligt sprog. Ulempen er, at dette internationale videnskabelige sprog kan være med til at isolere videnskaben fra f.eks nationale politiske miljøer, der stadig bruger det nationale sprog, jf. nedenfor.”

 

Det kan väl aldrig vara så att denna dominans av amerikanska författare svarar mot ett likvärdigt försteg i fråga om vetenskaplig kvalitet? Det vore mycket märkligt om nästan all vetenskaplig kompetens hade koncentrerats till USA. Snarare är konsekvensen av att ett modersmål används som vetenskapligt lingua franca att modersmålstalarna får en extra fördel. Annorlunda var det under medeltiden fram till mitten av 1800-talet då latinet fungerade som det vetenskapliga språket i Europa och i de kolonier som européerna hade erövrat. Latinet var ingens modersmål – och ingen vetenskapsman hade någon extra konkurrensfördel.


 Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 april 2008 13:18


EU:s kommissarie för flerspråkighet, rumänen Leonard Orban, besökte i början av februari Danmark. Om hans deltagande i konferensen "Sprog og (uudnyttede) forretningsmuligheder", som arrangerades av  Dansk Industri och EU-kommissionen, kan man läsa i Jørgen Chr. Winds artikel i Sprog & Samfund nr. 1, mars 2008.


Orban besökte också Dansk Sprognævn. Jørn Lund lämnade en tankeväckande redogörelse för detta besök i gårdagens Politiken:



"'Hvordan er det, I behandler jeres sprog?"


Det spørgsmål stillede EU’s kommissær for flersprogethed, rumæneren Leonard Orban, da han for kort tid siden var på besøg i Danmark. Han undrede sig såre; han havde ikke været ude for noget lignende i de 15 andre EU-lande, han havde gæstet: Danskerne var tilsyneladende hverken glade for eller stolte af deres sprog.


Bybilledet var præget af engelsksprogede navne på forretninger og produkter – han kom til landet i udsalgstiden, hvor der stod 'sale' overalt – og han noterede sig, at danskerne benyttede enhver lejlighed til at slå over i engelsk.


Orban sagde, at det samme var tilfældet i EU. Danske politikere bruger tolkning væsentlig sjældnere end andre, faktisk er det kun Malta, der trækker mindre på tolketjenesten.


'Det er dårlig stil, og det tolkes symbolsk som en sproglig kapitulation, når politikerne forsøger sig på engelsk. Svenskernes engelsk er lige så godt som danskernes, men svenske politikere taler almindeligvis svensk.'


Kommissæren opfatter det som dårlig globalisering, når man prøver at udviske kulturelle forskelle og mødes i mere eller mindre professionelt brugsengelsk.


Energierne kommer bedst til udtryk gennem mangfoldigheden, ved mødet mellem de forskellige sprog og kulturer. Dansk Sprognævns direktør og jeg selv fik nærmest en opsang på nationens vegne, og ørerne blev ganske røde, selv om ingen af os behøvede at føle sig ramt."


(Text, något redigerad, och bilder hämtade från Modersmålskredsens blogg)


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 april 2008 21:47


Det danska kulturdepartementet tillsatte i höstas ett sprogutvalg, som överlämnade ett betänkande, ”Sprog til tiden”, idag. Sprogutvalget var enigt om att det inte fanns något behov av att skydda det danska språket genom lagstiftning. Däremot var det oenigt om det skulle utarbetas särskilda regler, exempelvis i form av en ny högskoleförordning, för språkanvändningen på landets universitet.


Läs mer i följande artiklar: 


Jørn Lund: Sprog til tiden – Politiken 7/4 2008

Lars Henriksen/Freja Bech - Jessen: Ingen redningskrans til det danske sprog – Kristeligt Dagblad 7/4 2008

Arild Hald Kierkegaard: ”Fedterøveri for globaliseringen” – Modersmålskredsens blogg 7/4 2008

Dansk Sprognævn: Sprog til tiden – pressmeddelande den 7/4 2008


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 april 2008 20:50


Det tycks som om Språkförsvaret symboliserar kvalitet, eller som Debatthuset skriver:


"Det här är inte så mycket en länk till något underhållande utan mer ett konstaterande att Debatthuset betraktas som seriöst på sina håll. www.språkförsvaret.se/sf/ länkar till Debatthuset vilket väl får anses som ett erkännande av kvaliteten på Debatthuset. http://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=484"


Dessutom befrämjar ömsesidig länkning, som här har praktiserats, båda webbplatsers placering på Googles rankinglistor.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 april 2008 21:44


Lingvistbloggen omnämns sidan HotForWords, vilket nästan är en garanti för att det är politiskt korrekt att länka till den. Sidan, som tillhör Marina (efternamn okänt), en 27-årig rysk filolog, numera bosatt i USA, ägnar sig åt etymologiska förklaringar på engelska. Det är inget fel på hennes engelska heller – hon har en lätt rysk accent, som absolut inte stör.

 

Sidan är mycket populär. Nu beror det väl inte i första hand på att intresset för etymologi skulle vara så omfattande ute på nätet. Det är nog snarare gestaltningen, själva scenografin,  som bidrar till att locka besökare till hennes webbplats. Men till saken hör att hennes förklaringar till olika ords ursprung verkar vara helt korrekta. Marina bidrar säkert – på sitt sätt – att öka språkintresset, i synnerhet för etymologin.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 april 2008 23:12


Igår bestods Språkförsvaret med ett antal kommentarer på Ystads
Allehandas kultursida. Det finns också en bild på författaren, men det framgår inte vad han heter. En uppenbar brist. Författaren säger sig ha varit inne på Språkförsvarets webbplats, men det verkar som om han bara har ögnat igenom sidorna som hastigast. Han skriver nämligen:


Jag blir lite tveksam när jag tittar på Språkförsvarets hemsidor, hur viktigt är det att det svenska språket är opåverkat av andra språk och kan det inte rentav vara tvärtom – att det är bättre för både oss svenskar och landet om vi blir lite mer internationella i vårt språkbruk?”


 Språkförsvaret påstår nämligen inte alls att det är viktigt att ”svenskan är opåverkat av andra språk”. Språkförsvaret fokuserar nämligen – i motsats till språkvårdsorganisationer – på risken för domänförluster för svenskans vidkommande, läs till engelskan. När det gäller inlåning av ord, skriver Språkförsvaret i ”Vanliga frågor” på sin webbplats:


Fråga 26: Hur ser ni på inlåningen av utländska ord, särskilt engelska, i svenska språket? Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare. ”Kö” har till exempel lånats från franskan, men fyller en precis roll. ”Koncept” på svenska betyder ”provisorisk formulering”, ”utkast” eller ”kladd” och inte ”begrepp” som på engelska. Ordet 'karaktär' har på senare tid alltmer kommit att betyda huvudperson, vilket kan förvirra dess vedertagna betydelse på svenska, 'inre egenskaper'.  


Men i vissa fall kan inlån representera ett steg tillbaka: att ersätta ”stavgång”, ett översättningslån från finskan, med ”walking” är absurt, eftersom stavgång är ett helt genomskinligt ord, medan walking i allra högsta grad är mångtydigt. I andra fall beror inlåning från engelskan på missriktad snobbism. Det förefaller dock märkligt att snobba med ett språk, som 75 procent av svenskarna säger sig förstå….”


Författarens ovederhäftiga kritik faller alltså platt till marken. Författarens skriver också om Språkförsvarets ”självpåtagna uppgift är att värna om det svenska språkets suveräna tillvaro och att mota alla rörelser mot det engelska språket”. Språkförsvarets ”uppgift” är lika mycket, eller lika lite, ”självpåtagen ” som de politiska partiernas uppgifter eller andra ideella organisationers. Vad är problemet?


Författaren hävdar att ”Det självklara internationella språket är förstås engelska även om många miljoner människor pratar spanska eller franska. Och eftersom vi reser så mycket nu för tiden är det bra med ett gemensamt språk. Det märker inte minst vi som bor på platser där det är många turister som tycks tro att alla förstår deras hemlands vilda tungomål.”


Språkförsvarets språkpolitiska linje är mycket enkel att sammanfatta. Vi försvarar svenska språket, eftersom vi anser att det har ett egenvärde, särskilt mot engelskans expansion på svenskans bekostnad; vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Om engelska språket skriver vi redan på startsidan: ”Vi inser naturligtvis engelskans gångbarhet som internationellt andraspråk, men engelskans nuvarande ställning som världsspråk hotar på sikt andra språks fortlevnad, däribland svenskans.” Såg inte författaren att vi har länkat till många artiklar på engelska?!?


Språkförsvaret stöder t.ex EU:s målsättning om att alla EU-medborgare bör lära sig minst två främmande språk utöver modersmålet. Såg inte författaren att vi också länkar till artiklar på tyska, franska och spanska, språk som många svenskar fortfarande kan?!? Såg inte författaren att vi konsekvent länkar till artiklar på danska och norska, språk, som svenskar kan läsa med ett minimum av ansträngning?!?


Författaren tycks se alla andra främmande språk utöver engelskan mest som besvär. Varför beskärmar han sig annars över de ”många turister som tycks tro att alla förstår deras hemlands vilda tungomål”. Om denna inställning på något sätt skulle vara representativ för ystadsborna, så gör turisterna bäst i att snabbt lämna Ystad och bara se staden som något man ska passera… 


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till Språkförsvarets nätdagbok

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14
15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se