Alla inlägg under maj 2008


I dagens Svenska Dagbladet recenserar Mats Gellerfelt Ulf Lundells senaste roman. Gellerfelt anmärker på Lundells språkbruk:


"Men en viktig skillnad mellan Lundell och många andra som markerat använder sitt eget liv, är att han därtill gestaltar och har en rik fantasi som, när det är som bäst, tar sig uttryck i ett alltid lika påhittigt språk med schvung och vighet i formuleringarna. Jag önskar bara att han, och sannerligen inte bara han, kunde avstå från alla dessa onödiga svengelska och amerikanska uttryck. Det är helt enkelt fult att läsa om någon som ”bullshittar"."


Det framgår inte om Lundell använder "bullshittar" som substantiv eller verb, förmodligen dock som verb. Gellerfelt är positiv i övrigt till romanen.



Av Nätverket Språkförsvaret - 21 maj 2008 22:02



För andra gången på kort tid har vi tekniska problem på Språkförsvarets webbplats. Förra gången låg webbplatsen nere mellan den 12/2 och den 1/3.


Problemen upptäcktes tidigt i morse och vi arbetar febrilt på att lösa problemen.



Av Nätverket Språkförsvaret - 20 maj 2008 23:11


De tekniska problemen med webbutsändningen är nu lösta. Språkrådsdagen handlade om svensk språkpolitik och språksituationen i Sverige 2008 - bl.a om svensk språkpolitik (den nya språklagen, utredningar om minoritetsspråk m.m.) med Olle Josephson, chef för Språkrådet. "Vad händer i svensk sakprosa?" - texter, genrer och förpackningsformat med Jan Svensson, professor i svenska vid Lunds universitet. Dessutom deltog flera andra inledare.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 20 maj 2008 13:11



(Urvalet är begränsat)


DEAD LANGUAGES (partial assortment shown)


Språkvårdare i alla nordiska länder har i ett brev till nordiska samarbetsministrar och utbildningsministrar föreslagit ett gemensamt nordiskt språkcentrum. Läs hela brevet nedan - brevet publiceras även i Dagens Nyheter. Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats.

Till de nordiska samarbetsministrarna och de nordiska utbildningsministrarna

Ett gemensamt centrum för nordiskt språksamarbete


De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik. I den anges fem mål för nordisk språkpolitik, bland annat två som ställer höga krav på nordiskt språksamarbete:
– att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk
– att alla nordbor har grundläggande kunskaper om språkliga rättigheter i Norden och om språksituationen i Norden.

Nordiska Rådet uppmanade vid sin session hösten 2007 Nordiska Ministerrådet att prioritera att implementera språkdeklarationen och att utveckla initiativ för att stärka grannspråksförståelsen. Det kan tilläggas att dessa intentioner står i god samklang med de diskussioner som förs inom EU om hur Europas mångspråkighet ska tillvaratas och utvecklas; vikten av att utveckla kunskap i och om grannspråk framhålls i många rapporter. De svarar också väl mot den faktiska språksituationen i Norden, där kontakterna mellan nordbor i arbetsliv, utbildning och fritid ökar för snart sagt var dag.

Men samtidigt som språkgemenskapens samhällsekonomiska betydelse växer, måste man konstatera att den nordiska grannspråksförståelsen går tillbaka på många områden, särskilt bland stora grupper yngre nordbor. Det är ett allvarligt hot och en stor utmaning för den nordiska språkgemenskapen.

Det nordiska språksamarbetet har en alldeles för svag institutionell bas för att möta dessa utmaningar. Det står klart för oss undertecknare, som alla i många år – i vissa fall i årtionden – arbetat med nordiskt språksamarbete, att behovet av långsiktighet och stabilitet i språksamarbetet på nordisk nivå blir alltmer akut.

Nordiska Ministerrådet administrerar stöd- och mobilitetsprogrammet Nordplus språk och kultur inom ramen för programmet Nordplus. Det stöder projekt inom språk- och kulturområdet med ca 10 miljoner danska kronor årligen. Projektstöd är viktigt för att utveckla nya initiativ och vidga verksamhetsfältet, men det kan inte säkra den nödvändiga basverksamheten såsom återkommande internordiska kurser och långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns i dag en nordisk institution med språk som en av sina huvuduppgifter: Nifin i Finland har till syfte ”att i Finland sprida kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur och att till övriga Norden förmedla kunskap om finska språket och Finlands kultur”. Det finns åtta nordiska informationskontor i Norden, varav några nämner språk som en av sina viktigaste uppgifter. På bilateral nivå har de nordiska kursgårdarna Schæffergården, Lysebu, Voksenåsen och Hanaholmen en viktig och välfungerande nyckelroll. På det nationella planet avsätter de nordiska ländernas språknämnder eller språkråd tid och resurser till nordiskt samarbete. Föreningarna Norden har som folkrörelse under snart 90 år på ett praktiskt plan främjat nordisk språkförståelse och fortsätter sina ansträngningar genom såväl utbytes- som samhälls- och kulturverksamhet.

Men ingen av dessa institutioner kan axla uppgiften att överblicka, samla och vidareutveckla det nordiska språksamarbetet i ett helhetsperspektiv. Den samordning som i dag sker inom olika nätverk är en syssla för fritiden eller stulen arbetstid. Nordiska Ministerrådets sekretariat har en mängd uppgifter av mycket skiftande karaktär. Det är nödvändigt att några personer med rimliga administrativa resurser och goda ämneskunskaper har nordiskt språksamarbete och nordisk språkförståelse som sin allt överskuggande dagliga uppgift. Annars hotar sönderfall och fragmentering och på sikt en onödig försvagning av den nordiska språkgemenskapen. Vi har redan sett tydliga sådana tendenser.

Den nödvändiga samordningen behöver inte innebära stora, nya ekonomiska åtaganden. Redan två till fyra språksamordnare med gemensam arbetsplats och det nordiska språksamarbetet som enda uppgift skulle räcka för att skapa en helt annan grund för arbetet än vad som är möjligt i dagens splittrade organisation. Samordningen, slagkraften och initiativförmågan skulle mångdubblas. Det vore ett allvarligt nederlag för det nordiska samarbetet om det inte skulle finnas medel till dessa insatser.

Under 2008 är Sverige ordförande i Nordiska Ministerrådet. Vi vet att det inom det svenska ordförandeskapet pågår diskussioner om hur språksamarbetet kan organiseras så att intentionerna i Deklaration om nordisk språkpolitik kan förverkligas och så att den nordiska nyttan blir så stor som möjligt. Vi vill med denna skrivelse uppmana det svenska ordförandeskapet att särskilt överväga behovet av samordnare på nordisk nivå med språksamarbetet som sin enda uppgift, och vi vädjar till de nordiska samordningsministrarna och utbildningsministrarna i de övriga nordiska länderna om förståelse för våra synpunkter. Givetvis kan vi vid tillfälle i tal och skrift utveckla våra synpunkter.

Den 24 april 2008

Olle Josephson, ordf. i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Sverige
Sylfest Lomheim, ledamot i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Norge
Jörn Lund, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Det danske sprog- og literaturselskab
Anne Holmen, ledamot i Nordens språkråd, professor i danska
Mikael Reuter, ledamot i Nordens språkråd, tidigare chef för Svenska språkbyrån i Finland
Pirkko Nuolijärvi, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland
Guðrun Kvaran, ledamot i Nordens språkråd, chef för Íslendsk Màlnefnd
Gyrid Högman, ledamot i Nordens språkråd
Zakaris Hansen, ledamot i Nordens språkråd, mag.art Føroyamálsdeildin
Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör för Dansk Sprognævn

Karl Ellingsen, direktör för Voksenåsen
Gunvor Kronman, direktör för Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Per Ivar Vaagland, generalsekreterare för fonden för dansk-norskt samarbete (Lysebu och Schæffergården)

Hanne Rochholz, samordnare för nätverket Nordspråk
Hadle Oftedal Andersen, samordnare för nätverket Nordkurs, Finland
Peter Widell, samordnare för Nordkurs i Danmark 
Jógvan í Lon Jacobsen, samordnare för Nordkurs på Färöarna
Karen Langgård,  samordnare för Nordkurs på Grönland
Ulfar Bragason, samordnare för Nordkurs på Island
Randi Alice Nilsen, samordnare för Nordkurs i Norge
Rune Palm, samordnare för Nordkurs i Sverige

Bjarni Danielsson, ordförande Föreningen Norden, Island
Òðinn Albertsson, direktör, Föreningen Norden, Island
Eyrith Guttesen Leyri, Föreningen Norden, Färöarna
Mats Wallenius, generalsekreterare i Föreningen Norden i Sverige
Per Ritzler, direktör för Föreningen Norden i Norge
Frode Sørensen, Föreningen Norden, Danmark
Lars-Erik Häggman, direktör för Pohjola Norden, Finland
Kristín Olafsdóttir, generalsekreterare, Föreningarnas Nordens förbund


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 maj 2008 22:18


Den 5 maj registrerade denna bloggs räknare 703 besökare*, vilket förvånade oss. Vad hade vi gjort för att förtjäna - enligt våra mått mätt - så många besökare? Snart fann vi att det berodde på ”Play Rapport”. Bloggen innehöll nämligen en text om ”Play Rapport” den 9 januari. Söker man på Google med sökordet ”sök Play Rapport” (vi skulle naturligtvis inte formulera oss så), hamnar Språkförsvarets blogg först av alla träffar, t.o.m före playrapport.se! Söker man på ”Play Rapport”, hamnar bloggen på andra plats efter playrapport.se. Söker man slutligen på ”rapport play” (utan citationstecken), belägger Språkförsvarets nätdagbok återigen första platsen.

 

Finns det något att lära av detta? Flera saker faktiskt:

 
  • Internet gör det möjligt för ett litet nätverk att nå ut lika långt som ett stort, väletablerat mediaföretag. T.ex slår också Språkförsvarets webbplats Aftonbladet när det gäller sökord som ”tummen upp” och ”tummen ner”.
  • Den som använder sig av onödig engelska, svänger sig med svengelska, kan räkna med att kritik, som publicerats i denna blogg eller på Språkförsvarets webbplats, kommer att ”förfölja” vederbörande. Förutsättningen är självklart att vi har upptäckt ofoget.
  • Vi publicerar i regel också brevväxlingar som nätverket eller enskilda medlemmar har haft med myndigheter eller företag. I det sammanhanget vill vi avråda från intetsägande eller goddag-yxskaft-svar, eftersom de är mindre lyckade om de utsätts för allmän beskådan.
 

Det är en annan sak att vi inte hinner med allt det som borde göras, alla övertramp som vi av resursskäl inte hinner ”åtgärda”. Men vi är mycket tacksamma för inlägg från utomstående, som delar vår grundläggande språkpolitiska hållning. Sådana publicerar vi gärna i bloggen.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


*”Besökare” enligt en räknare är inte alltid liktydigt med att besökaren verkligen varit inne på bloggen eller webbplatsen.   

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 maj 2008 13:07


I onsdags den 14 maj höll Språkrådet i samarbete med IIS (.SE), Stiftelsen för Internetinfrastruktur, ett mycket intressant och givande symposium om språk och Internet. Syftet var att diskutera möjligheterna att förbättra infrastrukturen och tillgängligheten för språken i Sverige på Internet så att fler människor kan använda och tillgodogöra sig innehållet på Internet på sitt eget språk (svenskan, minoritetsspråken, teckenspråket och invandrarspråken). Läs vidare på Språkrådets webbplats.


Den verkligt intresserade kan se och lyssna till föredragen via en enkel webbkameraupptagning (undermåligt ljud; hörlurar rekommenderas därför).


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 maj 2008 20:58



(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats, men med en egen avslutande kommentar)


"Googles översättningstjänst, Google Translate, har nu även införlivat svenska. Det innnebär att du kan göra råöversättningar mellan svenska och en lång rad andra språk: arabiska, danska, engelska, finska, kinesiska, norska, ryska, tyska m.fl (med arabiska och kinesiska tecken).

Traditionella maskinöversättningssystem innehåller ofta lexikon och grammatikregler, men Googles system är helt baserat på statistik och maskininlärning. Man har använt enorma textmängder som underlag, både enspråkiga texter på målspråken och tvåspråkiga, mänskligt översatta parallelltexter.

Som användare kan man förbättra tjänsten genom att redigera översättningsresultatet (”Suggest a better translation”) och skicka det. Den våghalsige kan på Google Translate också ladda ner ett program till sina webbsidor, som ger besökarna möjlighet att översätta din webbsida till önskat språk.

Så här kan det bli om man översätter en instruktionstext från Google Translate från engelska till svenska:




Our system takes a different approach: we feed the computer billions of words of text, both monolingual text in the target language, and aligned text consisting of examples of human translations between the languages. We then apply statistical learning techniques to build a translation model.

Vårt system tar ett annat sätt: vi foder datorn miljarder ord i texten, både enspråkiga text på målspråket, och anpassad text som består av exempel på mänskliga översättningar mellan språken. Vi då tillämpa statistiska lärande tekniker för att bygga en översättning modell
."


******'''


Som synes innehåller den översatta texten många fel, även om den är fullt förståelig. Samtidigt påminns man återigen om behovet av kvalificierade översättningsprogram från svenska till andra språk. Men att ta fram förstklassiga översättningsprogram för det svenska språkområdet är inte något som marknadskrafterna klarar av, eftersom den svenska marknaden anses vará för liten. Tvärtom krävs stora och samordnade insatser från statsmakternas sida.  Litauen har till exempel satsat två miljoner dollar på ett översättningssystem mellan litauiska och engelska. Med tanke på att Sveriges BNP är nästan sex gånger så stor som Litauens, skulle Sverige utan vidare kunna investera 12 miljoner dollar (78 miljoner kr) på översättningsprogram. Denna summa skulle inte endast ge ett bra översättningsprogram mellan svenska och engelska utan även till fem andra språk, t.ex tyska, franska, spanska, finska och något av språken ryska/kinesiska/portugisiska/arabiska. Detta skulle vara ett viktigt bidrag till ett mångspråkigt Sverige, en mångspråkig högskola och dessutom fungera som en mycket produktiv investering.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.




Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5 6 7 8
9
10
11
12 13 14
15
16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27
28
29
30
31
<<< Maj 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards