Språkrådet arrangerar den 14 maj ett seminarium om Språklagsutredningens författningsförslag där teckenspråket föreslås få en speciell ställning. Speciellt inbjudna gäster från olika intresseorganisationer deltar. Utredaren Bengt-Åke Nilsson medverkar och berättar om utredningens språklagsförslag. Se vidare utredningen ”Värna språken – förslag till språklag”.
 
Varje år firas teckenspråkets dag den 14 maj till minne av riksdagens erkännande av det svenska teckenspråket 1981. Läs mer i Språkrådets  kalendarium.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Resursutredningen, även kallad RUT2, även kallad Brändströms utredning (SOU 2007:81) föreslår ett nytt system för resurstilldelning till Sveriges universitet och högskolor. Systemet skall bygga på indikatorer, och vad beträffar den vetenskapliga produktiviteten på indikatorer som  endast baseras på Thomson/ISIs Web of Science. Denna kommersiella databas täcker mycket dåligt publicering på andra språk än engelska liksom humaniora, samhällsvetenskap och monografier. Hur bibliometri fungerar, beskrivs här.

Problemet med citationsindex tycks alltså vara att de leder till att engelskspråkiga, särskilt amerikanska, forskare blir överrepresenterade, eller som det heter i "Både i pose og sekk", förslag till språkpolitik för Bergens universitet:

"Den engelskspråklege dominansen opnar ikkje 'heile verda' for oss, for forskarane i USA er sterkt overrepresenterte i vitskapslitteraturen på det språket; dei står nemleg i praksis bak sirka ein tredel av artiklane i Science Citation Index (Gibbs 1995: 92)"

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Stefan Rimm har nu uppdaterat sitt sökmotorinstick för Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Firefox-användare kan därigenom söka i SAOB med hjälp av webbläsarens sökruta. Se vidare information här!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

En arbetgrupp vid Umeå universitet lade fram ett förslag till språkpolicy den 9/4 - se även gårdagens blogginlägg. Det är ett kortfattat men genomtänkt dokument och innehåller många bra rekommendationer. Vi väljer att citera från inledningen och från avslutningen:

"I takt med ökad internationalisering, snabbare kommunikationer och ett växande utbyte av studenter och lärare mellan länder ökar kraven på kunskaper om andra kulturer och förmågan att kommunicera på flera språk. Engelska intar här en särställning. Inom många vetenskapsområden sker i stort sett all kommunikation på engelska, och även inom utbildning blir både talad och skriven engelska allt vanligare. Vid Umeå universitet finns i dag ett betydande utbud av kurser som ges på engelska, och engelskspråkig litteratur används allt oftare som undervisningsmaterial. Detta har flera positiva effekter, och många ser med tillfredsställelse att universitetets internationella konkurrenskraft ökar.

Samtidigt växer dock oron för att svenskan tappar mark som vetenskapligt språk, och man talar om domänförluster för svenska språket. En annan källa till oro är frågan om huruvida verksamheternas kvalitet automatiskt blir bättre om alla använder engelska; forskning visar nämligen att människor tänker bättre och förstår mer på sitt bästa språk, sitt förstaspråk."

I den avslutande delen av förslaget till språkpolicy behandlas förmedlingsansvaret:

"Umeå universitet är också en del av det svenska samhället och har ett ansvar gentemot detta. Att forskningsresultat kan spridas och diskuteras på svenska är inte bara avgörande för universitetets utbildning på grundnivå, utan det är även viktigt för utvecklingen av verksamheter inom näringsliv och offentlig sektor. Därtill är skolväsende och läromedelsförfattare beroende av vetenskapliga och populärvetenskapliga framställningar och kunskapsöversikter på svenska. Ett ensidigt bruk av engelska som vetenskapsspråk kan innebära att det svenska språket uppfattas som mindre användbart eftersom de svenska vetenskapliga termerna saknas eller sällan används. Ur ett nationellt medborgerligt perspektiv kan bruket av engelska ha en utestängande effekt, vilket i förlängningen kan leda till demokratibrister. Universitetets svenskspråkiga forskare har därför ett stort ansvar när det gäller utveckling och användande av svensk fackterminologi.

Ett parallellt bruk av svenska och engelska, eller andra språk, ska alltså eftersträvas."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.