Alla inlägg under juni 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 juni 2008 13:07


Institutet för språk och folkminnen (SOFI), under vilket bl.a Språkrådet sorterar, publicerade igår sitt remissvar till Värna språken - förslag till språklag (SOU 2008:26). I det här sammanhanget vill vi lyfta fram ståndpunkter i remissvaret, som påtalar brister i utredningen, kritik, som står i överensstämmelse med den som Språkförsvaret framförde i sitt remissvar.


"För det andra kan det vara viktigt att JO och JK på ett tidigt stadium får pröva en del viktiga ärenden så att riktlinjer för lagens tillämpning utkristalliseras.


För det tredje måste den enskilda veta vilka vägar det finns att påverka myndigheter – eller 'det allmänna' – i det fall språklagen inte följs. Den enskilda kan inte föra talan mot exempelvis en högskola som inte har kurser på svenska eller en myndighet som skickar brev på ett krångligt, gammaldags och svårbegripligt språk. Men den enskilda måste veta vart man ska vända sig med sina påpekanden att lagen inte följts och också veta att klagomålen kan följas upp av någon myndighet på rimligt sätt. Man kan diskutera om den funktionen ska finnas hos flera myndigheter, t.ex länsstyrelser, eller om den så långt möjligt ska samlas hos en myndighet, t.ex den nya ombudsmannamyndigheten eller Institutet för språk och folkminnen. Av demokratiska skäl är det viktigt att förfarandet är enkelt och välbekant. Det är en brist i utredningen att en sådan diskussion inte förs. Institutet har i dag inte någon bestämd uppfattning om hur statsmakterna bäst ska ta hand om klagomål från enskilda. Men vi menar att frågan behöver lösas i samband med riksdagsbehandlingen av lagförslaget.


För det fjärde måste man, som utredaren antyder (t.ex. s. 208), hålla öppet för förordningar och mer detaljerade föreskrifter inom enskilda områden. Lagen får inte ses som en ersättning för sådana föreskrifter utan som ett stöd för att utforma dem. För att ta ett exempel från högskolesektorn kunde det t.ex vara lämpligt att i Högskoleförordningen införa en bestämmelse att en doktorsavhandling som läggs fram vid ett svenskt universitet och skrivits på annat språk än svenska, i normalfallet ska ha en svensk sammanfattning. Likaså är det rimligt att kräva att varje universitet och högskola har riktlinjer för hur den ska ta sitt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Sådana riktlinjer kan skilja sig åt mellan olika lärosäten, men en myndighet med uppföljningsansvar kunde ta reda på om riktlinjer över huvud taget finns."


Vidare:


"Institutet anser att § 6 i den föreslagna lagen har en bra lydelse: 'det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas'. Avgörande är dock vilken innebörd man ger begreppet det allmänna och vad man menar med ansvar. Utredaren kunde ha varit tydligare på denna punkt. Enligt utredaren avses med det allmänna  'offentlig verksamhet som utövas genom staten, primärkommunerna och landstingen' (s. 218). Detta får inte förstås i snäv bemärkelse. Till det allmänna måste räknas i princip all verksamhet som finansieras med offentliga medel. Exempelvis måste friskolor räknas till verksamhet som utövas "genom" staten och primärkommunerna. Likaså måste universitet eller högskolor som har stiftelseform räknas till det allmänna. Även om de inte är myndigheter, såsom statliga universitet och högskolor, finansieras de till stor del av det allmänna. (Jämför även nedan om 12.10)


Det är också viktigt att det allmännas ansvar inte uppfattas som bara ett ansvar att använda och utveckla svenskan i den egna verksamheten. Det är också ett ansvar för att gynna användningen av svenska i samhället i allmänhet. Grundläggande är naturligtvis att skola och högre utbildning kan ge elever och studenter sådana kunskaper och färdigheter i svenska att de kan använda språket i snart sagt varje sammanhang.


 Ett mindre självklart exempel är språkteknologin, som utredaren i sina förslag tyvärr bara uppmärksammat i samband med terminologi och med minoritetsspråk. För svenskans ställning som huvudspråk är det nödvändigt att det finns stora text- och taldatabaser med svenskt språk tillgängliga, t.ex för utveckling av informationssökningsprogram, talsyntesprogram, program för datorstödd översättning m.m Lagen bör förstås så att 'det allmänna', d.v.s i detta fall myndigheter som beviljar anslag till forskning och utveckling, som Vetenskapsrådet eller Vinnova, har ett ansvar för att säkra att det språkteknologiska arbetet med svenskan har tillräcklig omfattning. Samma resonemang kan föras om myndigheternas ansvar för stöd till utgivning av skön- och facklitteratur på svenska, i original eller översättning."


Det finns naturligtvis punkter, där Språkförsvarets remissvar skiljer sig åt från SOFI:s, ex. frågan om hur svenska språket betecknas, och frågan om sanktioner. Till dessa frågor kanske vi återkommer.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Werner - den siste romantikern - skriver i "SL means SL in English"  också om SL:s satsning på hållplatsutrop på engelska


"Jag måste bara fråga… Varför har man lagt till engelskt tal i tunnelbanan? Nu säger rösten 'next stop'. Visst har vi många turister och folk som inte kan svenska så bra i vårt land, men liksom… De tror inte att de engelsktalande personerna är så pass smarta att de förstår att 'Nästa: Skarpnäck' betyder att nästa station är just det namn som de säger i högtalarna och som står på den rullande texten?"


Det finns föga anledning att tro att dessa engelsktalande personer skulle dra felaktiga slutser:


"Det är ju trots allt rätt osannolikt att rösten skulle säga 'Ja hejsan, det är absolut inte SKARPNÄCK som är nästa station så gå inte av om ni ska dit. Vi kommer att säga vilken nästa station är om en stund, men inte nu. Så anledningen till detta onödiga meddelande är bara att göra er uppmärksamma på att Gula Sidorna finns på internet.'”


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 juni 2008 11:56



SEMINARIUM OM ”SVENSKA SPRÅKETS STÄLLNING I EN MÅNGSPRÅKIG VÄRLD” 

lördagen den 4/10 2008 kl. 10.00 – 16.00

Plats: Zetasalen, ABF-huset, Sveav. 41 i Stockholm

Medarrangörer: ABF-Stockholm och Stockholms läns hembygdsförbund. Arrangemanget stöds också av Immigrant-Institutet.


I.

Denna avdelning fokuserar på svenskans kontra engelskans ställning inom utbildningssektorn, behovet av kompetens i andra främmande språk än engelska,  fördelarna med att ett nationalspråk fungerar som ett komplett språk och slutligen engelskans expansion inom såväl EU som globalt.


(15 - 20  minuter till varje inledare, tid för en sammanfattande diskussion efter varje tal)


1. 10.00 – 10.20 - Olle Josephson, chef för Språkrådet: Engelska som första undervisningsspråk i grundskola och gymnasium.
2. 10.30 – 10.50 - Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala universitet: Svenskans ställning på högskolan.
3. 11.00 – 11.20 - Frank-Michael Kirsch, professor i tyska, Mångkulturellt Centrum, Tumba: Vissa främmande språks betydelse för Sveriges ekonomi.
4. 11.30 – 11.50 - Birgit Brock-Utne, professor i pedagogik vid universitet i Oslo: Om konsekvenserna av att ett nationalspråk inte fungerar som vetenskapligt språk.
5. 12.00 – 12.20 - Robert Phillipson, professor i engelska vid Köpenhamns Handelshögskola (CBS): Engelskans roll i den europeiska integrationen och globaliseringen; lingua franca eller Frankensteins monster?



(Lunchpaus 12.30)



II.


Avslutande paneldebatt 13.45 – 16.00: Behöver svenska språket skyddas genom lag?


Den 18/3 offentliggjorde Språklagsutredningen sitt betänkande ”Värna språken – förslag till språklag”. Regeringen förväntas lägga fram en proposition om en språklag i början av hösten, kanske t.o.m före detta möte.


En debattpanel bestående av sex till åtta deltagare kommer att diskutera om svenska språket behöver skyddas genom lag. För närvarande är Anders Flodström, Högskoleverkets chef, Margareta Israelsson, kulturutskottet (s), Arne Rubensson, Språkförsvaret, och Marianne Watz, riksdagsledamot (m), klara. Diskussionen kommer att ske i samspel med publiken. Paus läggs in efter inledningarna.


Inträde: 50 kr


(Samtliga inledare under den första avdelningen - liksom flera av debattörerna - finns företrädda i Språkförsvarets författararkiv. Kompletterande information presenteras allteftersom.)


***


Nätverket Språkförsvaret
http://www.sprakforsvaret.se/sf/
E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se
             sprakforsvaret@yahoo.se


Kontaktpersonerna kan ge ytterligare information:

Per-Owe Albinsson - tel: 070 2523715
Olle Käll - tel: 026 659188
Per-Åke Lindblom - tel: 070 7782302
Arne Rubensson - tel: 070 5355501
Cecilia Rydbeck  - tel: 0041 (0)227868489


18/6 2008

  






Genomgående katalogiseras den engelskpråkiga versionen av EU-material, trots att det många gånger även finns en svensk version. Varför i hela världen anses inte den svenska versionen vara intressant, exempelvis för Stockholms stadsbibliotek? Svenska är faktiskt ett officiellt språk i EU.


I LIBRIS finns exempelvis den engelska versionen av följande skrift, Handbook on Integration for policy-makers and practioners, men inte motsvarande publikation på svenska, Handbok om integration för politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma på området.


Skriften finns även på alla andra EU-språk. Eftersom det finns en hel del invandrare i Sverige, så är säkert en EU-skrift om integration av intresse på flera av de andra EU-språken.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 juni 2008 11:42



I dagens språkspalt i Svenska Dagbladet berättar Olle Josephsson om ett eftersnack med Leonard Orban, EU:s kommmissionär för språk, på en internationell språkkonferens i Saltsjöbaden den 9 - 10/6. Orban var mycket tydlig.


"I´ll be very clear to you. De nordiska länderna måste sluta upp med att vara de enda som inte försöker främja sina egna språk i EU-sammanhang. Ni gräver inte bara ert eget språks grav utan alla mindre språks. Ohållbart."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 13 juni 2008 22:24


Hur kommer det sig att inga inhemska språk används som undervisningsspråk genom hela undervisningssystemet, från grundskola till högskola, i något afrikanskt land? Det normala är undervisningen sker på de inhemska språken de första tre – fyra åren i grundskolan, även om det finns exempel på stater där undervisningen sker på engelska från dag ett.  Därefter övergår man till att undervisa på kolonialspråket. I vissa fall använder man ett mellanliggande språk, ex. swahili, som fungerar som lingua franca i fr.a Östafrika, innan man övergår till kolonialspråket på högstadiet. Kwesi Kwaa Prah, The Centre for Advanced Studies of African Society (CASAS), menar att huvudförklaringen står att finna i att de nya eliterna ser kolonialspråken som maktpolitiska instrument:


"Det egentliga Afrika (det icke-arabiska Afrika) är det enda område i världen, där den överväldigande majoriteten (nittio procent och ofta mer), ett halvt århundrade efter kolonialmakternas uttåg, fortsätter att använda de forna kolonialherrarnas språk som undervisningsspråk i allt större utsträckning. De koloniala språkens förlängda liv är möjligt till stor del beroende på att de grupper och sociala element, som leder de afrikanska samhällena, eliterna, vill behålla kolonialspråken och använda dessa som undervisningsspråk.  


I kulturella och språkliga termer är de afrikanska eliterna i allmänhet nära knutna till de förutvarande kolonialherrarnas kulturer och språk. De talar, läser och skriver ständigt på de tidigare herrarnas språk och behärskar bara muntligt sina hemspråk, fastän de senare språken talas av den överväldigande majoriteten i deras samhällen. Många är således illitterata på sina egna språk. Deras ledarskap och ställning i deras samhällen upprätthålls kulturellt, egendomligt nog, av det grundläggande faktum att de uppvisar en relativ skicklighet i fråga om kolonialspråken, över massorna. De har därför en inbyggd tendens, i syfte att skydda sina sociala intressen, att försvara kolonialspråkens hegemoni.”

 

Inte ens i Sydafrika, där Kwesi Kwaa Prah är verksam, har en progressiv språkpolitik på pappret med elva officiella språk inneburit några större förbättringar i praktiken av de afrikanska språkens ställning:

 

"Inom undervisningen sker kunskapsproduktion och –reproduktion undantagslöst på antingen engelska eller afrikaans. De afrikanska språken uppträder inte på detta område. På det stora hela kan vi säga att omvandlingsprocessen i Sydafrika på de kulturella och språkliga nivåerna pekar på en stadig integrering av de framväxande afrikanska eliterna i de vita minoriteternas kultur, huvudsakligen den engelska. För så länge denna tendens fortsätter är det svårt att se hur majoritetssamhällets kultur, den majoritet som talar afrikanska språk, kan ta steget in i moderniteten med sina språkliga och kulturella tillhörighet. Den dominanta tendensen består i att integrera majoriteten i minoriteternas språk och kultur (se vidare följande text).”

 

I stort sett alla dagstidningar och tidskrifter i Sydafrika utkommer på engelska eller afrikaans; engelska och afrikaans dominerar också i televisionen. Inte ens vad gäller radio, som är ett billigt medium, har de afrikanska språken ryckt fram i någon nämnvärd utsträckning. Det hör till saken att engelska sedan apartheidregimens fall har stärkt sin ställning på bekostnad av afrikaans, trots att det senare språket fortfarande är större som modersmål.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 juni 2008 19:26


En internationell konferens i Saltsjöbaden den 9–10 juni diskuterade nya forskningsuppgifter inom området språkvård och språkpolitik. Läs vidare på Språkrådets webbplats!


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 juni 2008 14:46


Ur det nya numret:


  • Förslaget till ny språklag presenteras.
  • Flera artiklar om svenskan i Finland, bl.a Mikael Reuters "Därför lever svenska fortfarande i Finland".
  • Det mänskliga språkets uppkomst kan enligt nya teorier förklaras med klimatförändringar.
  • Östen Dahl: "Grammatikens grundfärg är som zebrans".
  • Intervju med författaren och journalisten Maciej Zaremba.
  • Ordlekar i reklam.

  • Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

    Presentation

    Omröstning

    Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
     Älvdalskan är ett språk
     Älvdalskan är en dialekt
     Vet inte

    Fråga mig

    142 besvarade frågor

    Kalender

    Ti On To Fr
                1
    2 3 4 5 6
    7
    8
    9
    10
    11
    12 13 14
    15
    16
    17 18
    19
    20
    21
    22
    23 24 25
    26
    27
    28
    29
    30
    <<< Juni 2008 >>>

    Tidigare år

    Sök i bloggen

    Senaste inläggen

    Senaste kommentarerna

    Kategorier

    Arkiv

    RSS

    Besöksstatistik

    Säg hellre!

    Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

    Blogtoplist


    Skapa flashcards