I dagens Jyllands-Posten återberättar Peter Nedergaard en anekdot om hur en engelsk konsultfirma räddade namnet "Öresundsbron":

"Jeg har fået for nylig fået fortalt følgende illustrerende anekdote om danskernes sproglige selvkolonisering, som vi denne gang blev reddet fra af et engelsk konsulentfirma: For nogle år siden bad Øresundskonsortiet det engelske konsulentfirma Saatchi & Saatchi om et råd om, hvad man skulle kalde Øresundsbroen, og man havde vist forestillet sig noget i retning af 'the Oresound Bridge', 'the Sound Bridge' eller 'the Baltic Bridge'. Svaret fra konsulentfirmaet blev imidlertid 'Øresundsbron' med det helt særegne danske (og norske) 'Ø' foran og den svenske version af broen bagefter. Moralen er, at man ikke bliver 'international' via den engelske efterabning, men man kan måske bidrage med noget internationalt spændende ved at stå ved sit eget nationale særpræg.

Maleren Harald Giersing udtrykte samme synspunkt på følgende måde: 'Al national kunst er dårlig, al god kunst er national.' Man skal ikke være tilstræbt national, men vil man lave noget af kvalitet, vil man automatisk komme til at trække på sine nationale rødder. Der ligger også det i det, at kun hvis man har nogle nationale rødder at trække på, vil man kunne levere noget internationalt interessant."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett tidigare inlägg på denna blogg kunde vi berätta att det amerikanska damgolfförbundet, Ladies Professional Golf Association(LPGA), hade varnat sina medlemmar, läs kvinnliga professionella golfspelare, att de måste kunna konversera på engelska senast 2009 eller bli avstängda från LPGA-touren. Speciellt koreanskorna, eftersom hela 45 av de 120 spelarna på LPGA-touren är koreanskor, kände sig diskriminerade.

Nu backar LPGA. Chefen, Carolyn F. Bivens, skriver i ett pressmeddelande: "Vi har beslutat at dra tillbaka straffsatserna." De damer som har problem med engelskan kommer att erbjudas hjälp med lärare och översättare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nordisk konference om sprogbrug, sprogholdninger og sprogpolitik

I dagene 4.-6 september 2008 inviterede Nordens Sprogråd og Dansk Sprognævn til nordisk konference om sprogbrug, sprogholdninger og sprogpolitik på Marienlyst i Helsingør.

De overordnede temaer for konferencen var dels "mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra 2006", dels det fællesnordiske projekt "Moderne importord i Norden", der har til formål at lave en sammenlignende undersøgelse af hvordan moderne importord behandles i sprogene i Norden, og at skaffe indsigt i sprogholdninger til importord i Norden.

De nordiske sprogmøder er ikke en udløber at den aktuelle sprogpolitiske debat i Norden, de er en del af den. Faktisk var årets møde i Helsingør nr. 55 i rækken af nordiske sprogmøder.

Efter at direktør i Dansk Sprognævn, Sabine Kirchmeier-Andersen, havde budt velkommen, og formanden for Nordens Sprogråd, Olle Josephson, havde konstateret at det gælder om at forene videnskab, politik og praktisk handling, åbnede afdelingschef i Kulturministeriet, Jesper Hermansen, formelt sprogmødet.

Jesper Hermansen sagde bl.a at den danske regering som følge af den sprogpolitiske redegørelse fra 2004 allerede har taget flere initiativer til styrkelse af det danske sprog. Bl.a har man styrket Dansk Sprognævn og Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, eksempelvis udviklingen af sprogportalen Sproget.dk. Kulturministeriet har også satset på at styrke det digitale beredskab i Dansk Sprognævn gennem midler til en storstilet digitalisering af Sprognævnets samlinger, og også i Sprog- og Litteraturselskabet foregår der en omfattende digitalisering og fremtidssikring af dansk litteratur og danske ordbøger. Jesper Hermansen var videre af den opfattelse, at spørgsmål om sprog, kultur og kommunikation i en mere og mere globaliseret verden bliver stadig mere påtrængende, og at der i stigende grad efterlyses løsninger på de udfordringer, den sproglige mangfoldighed og kompleksitet stiller os overfor.

Professor Niels Davidsen-Nielsen, formand for Dansk Sprognævn, konstaterede at den nordiske sprogforståelse, det umistelige, ikke havde det godt. Niels Davidsen-Nielsen anbefalede at man fokuserede på hvad der gik tabt i den nordiske kommunikation og sprogforståelse, hvis man i stigende grad går over til at kommunikere indbyrdes på engelsk. Som uheldigt eksempel blev nævnt holdningen i Ungdommens Nordisk Råd, at indholdet er det vigtigste, ikke sproget. En broforbindelse kan forstås konkret og symbolsk, der er bygget en fysisk bro, men det er vigtigt at fastholde en sproglig og kulturel bro også.

Professor Jørn Lund, direktør for Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, talte om den nordiske sprogkonvention, om sproganvendelsen på universiteterne og om globaliseringens konsekvenser for det danske sprog: “Globalisering kræver penge til sprog”. Jørn Lund er ikke imod engelsk på universiteterne, for “kun en tåbe tager ikke en del af sin uddannelse på engelsk”. Men det gode vil ikke bare sejre, man er nødt til at regulere og stille krav.

Jørn Lund refererede fra arbejdet med rapporten Sprog til tiden fra foråret 2008. Jørn Lund håber at den opfølgende konference (2. oktober 2008) kan føre frem til en række anbefalinger i enighed. Jørn Lund havde en række konkrete anbefalinger i forlængelse af sprogkonventionen:

• Tag konsekvensen af deklarationens anbefalinger. Det koster penge, men pengene er givet godt ud.
• Styrk nabosprogsundervisningen ved at kræve repræsentation af nordiske tekster og nordiske emner i eksamensspørgsmålene.
• Udbyd nabosprogs- og sprogpilotkurser for gymnasie- og seminarielærerne.
• Indret universitetslovgivningen, så den sikrer undervisning på nordiske sprog og udvikling af en nationalsproglig fagterminologi.
• Foretag en årlig kontrol, og udarbejd en tilstandsrapport.
• Opret sprogcentre på alle universiteter.
• Fasthold den fremmedsproglige diversitet.

Styrk kendskabet til sprogets betydning for samfundslivet og for hvert enkelt menneskes bevidsthedsliv og identitet.

Lektor Karen M. Lauridsen, Handelshøjskolen, Aarhus Universitet, var inviteret til at spille rollen som klassens uartige dreng. Det vidste alle, også Karen Lauridsen. Karen Lauridsen ønsker mere og bedre dansk, Karen Lauridsen ønsker mere og bedre fremmedsprog, og Karen Lauridsen ønsker sprogpolitikker for universiteterne.

Faktisk er Karen Lauridsen drivkraften bag Rektorkollegiets (nu: Danske Universiteters) anbefalinger til sprogpolitikker. Men centralt fastlagte, bindende bestemmelser for universiteternes anvendelse af sprog ønsker Karen Lauridsen ikke: “Målgruppen og kommunikationens formål er afgørende for sprogvalget!” Karen Lauridsen har beskæftiget sig indgående med problemstillingen i European Language Council. Desværre blev der ikke tid til at diskutere problemstillingen i dybden. Talelysten var stor og tiden var knap.

Jørgen Christian Wind Nielsen

Dansk Sprognævn - http://www.dsn.dk

Moderne importord i Norden - http://moderne-importord.info

Nordisk sprogpolitik - www.nordisk-sprakrad.no/aktuelt.htm

Deklaration om nordisk sprogpolitik - http://www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2007:746&lang=1

European Language Council - http://www.celelc.org/ 

(Denna rapport är hämtad från Modersmålskredsens blogg)

Dagens City innehåller en artikel, som berättar om KTH:s tävling "Future female leader award". Varför måste titeln vara på engelska egentligen? Vänder sig tävlingen också till kvinnor utanför Sverige, företrädesvis engelsktalande? Låter titeln bättre på engelska än på svenska? Vad är det för fel på "Framtidens kvinnliga ledare"? Det kanske ändå är bäst att fråga KTH.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Borås Tidning uppmärksammade i en artikel den 1/9 att Haléns har fått tummen upp av Språkförsvaret för sitt katalogspråk:

"Den ideella organisationen Språkförsvaret har uppmärksammat boråsföretagets språknit.

– Riktigt roligt att få den här utmärkelsen. Som en del i vårt varumärkesprojekt har vi just satsat på ett enkelt och klart språk, säger Haléns vd Gunnar Ryman."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När smakar en Tuborg (eller var det Carlsberg?) bäst? Var gång som bekant! Men vad betyder egentligen Tuborg? Det är dock inte helt säkert att nedanstående förklaring (hämtad från Blogbokstaver), vare sig framifrån eller bakifrån, är korrekt.

Framifrån: Til Unge Borgere Og Rige Grever
Bakifrån: Gamle Røvhuller Og Børn Uden Tænder

Dessa kunskaper kan lämpligen testas över en bajer i Danmark.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats. Det är naturligtvis en angelägen bok.)

Svenska skrivregler är Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar texter: stor och liten bokstav, rubriker, stycken och avstavning, punktuppställningar, tabeller och diagram m.m Den nya utgåvan är nu tryckt och på väg ut i bokhandeln.

Vad är då nytt i denna utgåva?

• Några nya avsnitt lagts till, t.ex ett om utformning av minnesanteckningar och rapporter och ett om alfabetisk sortering av företagsnamn.
• Många råd har utökats och preciserats, t.ex råden om förkortningar, rubriker, citat och anföring, punktuppställningar och brev och hälsningsfraser. Det ger 50 nya sidor.
  
• Rekommendationerna är rakare och mer normerande.
• Många texter har skrivits om.
• Nya numrerade underrubriker har satts in i avsnitten, vilket gör det betydligt lättare att hitta i boken.

Har några råd ändrats sedan förra utgåvan? Nja, de gamla råden står sig. Men många råd har justerats lite. Och ett råd har tydligt ändrats: alla politiska partier och förbund ska nu skrivas med stor bokstav.

Precis som vid förra utgåvan kommer en e-boksversion att ges ut, tillgänglig t.ex från nätbokhandeln Adlibris. Dessutom kommer det att byggas upp en speciell webbavdelning på adressen språkrådet.se/skrivregler med information om korrekturfel och ändringar mellan utgåvor och tryckningar, liksom fördjupningstexter kring vissa avsnitt i boken.

Boken kan beställas hos Språkrådet för 260 kr + porto på expedition(à)sprakradet.se (byt ut à mot @) eller 08-442 42 00.

(Detta inlägg är hämtat från Modersmålskredsens blogg)

Første dag på studiet efter ferien. De første timer bød på bekræftelsen af alle de gode gamle fordomme om universitetet, skønt det egentlig var en ganske god time.

Faget er Islam. Underviseren åbner munden, og sproget, der kommer ud, er engelsk. Meget normalt sikkert, men første gang, jeg har oplevet det. Til mandens forsvar skal det siges, at han er fra et engelsktalende land, og der var dermed ikke tale om at peppe undervisningen op med lidt globish. Alligevel skræmmende, hvordan sproget sniger sig ind gennem alle sprækker.

Af alle de udfordringer, sproget står over for, må domænetabet være det største og mest alvorlige. Det fører til en isolering af de tabte domæner, in casu videnskaben, og det er med til at forarme dansk sprog, idet der ikke vil blive skabt udtryk til at udtrykke sig i videnskabelige baner. Deri ligger en forarmelse af hele vores kultur, fordi den almindelige dansker, der lever og tænker på dansk, i det hele taget afskæres fra det, der er at hente i de tabte domæner.

Også de studerende havde svært ved det. Der blev snakket i pausen om, at det var svært at forstå, hvad der blev sagt. Straks var alle ofre. I timen stillede underviseren et spørgsmål: "What is a vendetta - do you know that word in Danish?".

Tøven.

En pige rækker hånden op og siger: "Jes, that is wewenge, revwenge, revenge".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)