Alla inlägg under september 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 september 2008 20:27


Det norska betänkandet "Mål och meining", som Kultur- og kirkedepartementet publicerade i slutet av juni i år, innehåller ett helt kapitel om den nordiska språkgemenskapen och det nordiska samarbetet.


I sammanfattningen av prioriterade åtgärder för departementets vidkommande heter det:


"1. Departementet vil oppmoda og stimulera aktørar på heile kulturområdet til å delta aktivt i nordisk samarbeid og nordiske samarbeids­prosjekt.

2. Departementet vil vurdera å etablera eit fleir­årig formidlingsprogram i folkebiblioteka som skal leggja til rette for formidling av nabolands­litteratur for barn og vaksne.

3. Departementet vil leggja til rette for at Den kulturelle skulesekken formidlar kunst og kultur også på nordiske nabospråk.

4. Departementet vil leggja til rette for å styrkja formidlinga av norske film- og tv-produksjonar i Norden og for fleire nordiske samproduksjonar for film og fjernsyn.

5. Departementet vil leggja til rette for at aktuelle støtteordningar for dataspel også kan bidra til å utvikla og formidla dataspel på andre nordiske språk enn norsk.

6. Departementet vil halda fram arbeidet for å finna løysingar som kan bidra til betre gjensidig tilgang på nabolandsfjernsyn i Norden.

7. Som ledd i arbeidet med å byggja opp ein norsk språkbank vil det bli lagt til rette for eit utvida nordisk samarbeid om språkressursar.

8. Regjeringa vil aktivt bidra til å fremja og følgja opp mål og tiltak i den nordiske språkdeklarasjonen, mellom anna alle tiltak som kan styrkja den nordiske språkfellesskapen."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 september 2008 21:15





SEMINARIUM OM ”SVENSKA SPRÅKETS STÄLLNING I EN MÅNGSPRÅKIG VÄRLD”   

lördagen den 4/10 2008 kl. 10.00 – 16.00

 

Plats: Zetasalen, ABF-huset, Sveav. 41 i Stockholm

 

Medarrangörer: ABF-Stockholm och Stockholms läns hembygdsförbund. Arrangemanget stöds också av Immigrant-Institutet.


Detta är det slutgiltiga programmet.

 

I.


Denna avdelning fokuserar på svenskans kontra engelskans ställning inom utbildningssektorn, behovet av kompetens i andra främmande språk än engelska,  fördelarna med att ett nationalspråk fungerar som ett komplett språk och slutligen engelskans expansion inom såväl EU som globalt. 


(15 - 20  minuter till varje inledare, tid för en sammanfattande diskussion efter varje tal)

 

1. 10.00 – 10.20 - Olle Josephson, chef för Språkrådet: Engelska som första undervisningsspråk i grundskola och gymnasium.

2. 10.30 – 10.50 - Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala universitet: Svenskans ställning på högskolan.

3. 11.00 – 11.20 - Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet: Språkets betydelse vid inlärning.

4. 11.30 – 11.50 - Birgit Brock-Utne, professor i pedagogik vid universitet i Oslo: Om konsekvenserna av att ett nationalspråk inte fungerar som vetenskapligt språk.

5. 12.00 – 12.20 - Robert Phillipson, professor i engelska vid Köpenhamns Handelshögskola (CBS): Engelskans roll i den europeiska integrationen och globaliseringen; lingua franca eller Frankensteins monster?


 (Lunchpaus 12.30)


II.  


     6.  13.45 – 14.00Ana Martinez, krönikör: Min nyckfulle älskare: Det

          svenska språket.

     7.  14.00 – 16.00 - Avslutande paneldebatt: Behöver svenska språket

          skyddas genom lag?


Den 18/3 offentliggjorde Språklagsutredningen sitt betänkande ”Värna språken – förslag till språklag”. Regeringen förväntas lägga fram en proposition om en språklag i höst.


En debattpanel kommer att diskutera om svenska språket behöver skyddas genom lag. I panelen ingår Berndt Clavier, lektor vid Malmö Högskola, Gunnar Enequist, utredare vid Högskoleverket, Margareta Israelsson, kulturutskottet (s), Ana Martinez, krönikör, Arne Rubensson, Språkförsvaret, och Marianne Watz, riksdagsledamot (m). Moderator: Ewa Wallin. Diskussionen kommer att ske i samspel med publiken. Paus läggs eventuellt in efter inledningarna.


Inträde: 50 kr (lunch ingår ej)

Ingen förhandsanmälan


(Samtliga inledare under den första avdelningen - liksom flera av debattörerna - finns företrädda i Språkförsvarets författararkiv.)


 ***


Nätverket Språkförsvaret


http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se            

            sprakforsvaret@yahoo.se


Kontaktpersonerna kan ge ytterligare information:


Per-Owe Albinsson - tel: 070 2523715

Olle Käll - tel: 026 659188

Per-Åke Lindblom - tel: 070 7782302

Arne Rubensson - tel: 070 5355501

Cecilia Rydbeck  - tel: 0041 (0)227868489     

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 september 2008 12:10

  

Gymnasiekommittén föreslår att svenskämnet på de fem nykonstruerade högskoleföreberedande programmen utökas till tre kurser à 100 poäng vardera, medan svenskämnet på yrkesprogrammen och lärlingsutbildningen enbart föreslås få kursen Svenska 1 á 100 poäng, en halvering av det nuvarande poängtalet. Det ska dock vara möjligt för eleverna på alla program att läsa de båda övriga kurserna. Det är bra att svenskämnet utökas på de högskoleförberedande programmen, mindre bra att obligatoriet reduceras så kraftigt på yrkesprogrammen. Det senare kan fungera som en signal att svenskämnet inte är lika viktigt för yrkeselever och uppmuntra dem att välja bort svenskan i onödan.

 

Vi har tidigare hävdat att två betyg, ett i muntlig och skriftlig framställning och ett i litteraturkunskap och språklig orientering, borde återinföras. Om kursutformningen på gymnasiet bibehålls, kan det dock bli problematiskt att använda sig av två separata betyg. I princip samma effekt kan uppnås om de tre kurserna i svenska ges en distinkt utformning.

 

Enligt vår uppfattning bör Svenska 1 fokusera på muntlig och skriftlig framställning, språkriktighet liksom läsning, medan Svenska 2 helt ska inriktas på litteraturkunskap och språklig orientering. Utredaren skriver om denna kurs: ”Även inslag av litteraturkunskap och grammatik ska förekomma.” När ska eleverna egentligen läsa litteraturhistoria och bekanta sig med litteraturen genom tiderna? Litteraturkunskap och språklig orientering har en viktig allmänbildande funktion. Det går inte att skriva bra texter utan innehåll. Dessa kurser ska vara obligatoriska för alla gymnasieelever. Svenska 3 skall fungera som en utökad version av nuvarande Svenska C och främst innehålla textanalys, vetenskapligt och formellt skrivande, retorik etcetera. Nationella prov genomförs för yrkeselever efter svenska 2 och för elever på de högskoleförberedande programmen under eller efter Svenska 3. Yrkeselever som läser Svenska 3 måste också göra det nationella provet för de högskoleförberedande programmen.

 

Dessutom anser vi att svenska språkets ord och uttryck ska övas systematiskt i alla tre kurser och bli föremål för successiva mätningar. I annat fall står vi i den märkliga situationen, att ord- och uttrycksförrådet systematiskt utvidgas i engelskan och andra främmande språk, medan det i värsta fall står stilla för eleverna i svenskan. Det finns ingen anledning att utgå från att gymnasieelever i svenska skulle vara "fullärda", när ordförrådet hos 16 - 19-åringar verkar ha gått tillbaka. Om svenska språket skall försvara sin ställning bland ungdomar som ett "rikt" språk, måste skolan bidra till detta i kommande kurser.

 

Utredaren skriver (sid. 344 – 345) att ”ett grundproblem i dag är att kursplanerna är skrivna på ett sätt som gör att de uppfattas som mycket otydliga, varför utrymmet för de enskilda lärarna att tolka vad som ska ingå i kursen och vad som ska prioriteras är mycket stort…Jag anser att ämnesplaner som är tillräckligt tydliga tillsammans med stödmaterial och nationella prov som utvärderar alla delar av ämnet kan säkra att alla elever får undervisning inom alla de centrala delarna av ämnet.”

 

Vi är helt överens om denna syn på de nuvarande kursplanerna, som till dags dato har befrämjat en bristande likvärdighet i fråga om utbildningen i den svenska gymnasieskolan. Vi har tidigare i ett brev av den 8/8 2008 till bl.a utbildningsdepartementet påtalat att kursplanerna i svenska i både grund- och gymnasieskolan klart och tydligt ska markera att grannspråksundervisningen är obligatorisk och att målet är att eleverna ska uppnå receptiv kompetens i fråga om danska och norska. Grannspråksundervisning ska också vara obligatorisk för elever som läser svenska som andra språk.

 

Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Arne Rubensson

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret

 

30/8 2008

    

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5 6 7
8 9 10
11
12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22 23
24
25
26
27 28
29
30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se