Ebba Witt-Brattström intervjuas i senaste numret av Universitetsläraren. Hon kommenterar också svenska språkets ställning, den utbredda överskattningen av engelskkunskaper bland svenska forskare och avskaffandet av ”småspråken” på Södertörns högskola.

”Hon talar vidare om humanister som går omkring med dåligt samvete för
att de håller fast vid svenska språket, när det forskningspolitiska
credot lyder internationalisering.
- Med det menar man oftast att skriva på engelska, ett språk som vi
tror att vi behärskar bättre än vad vi gör.
Hon berättar om en ’känd engelskspråkig professor’ och dennes
irritation över en ansökan från en etablerad svensk forskare och
citerar (i översättning) professorns kommentar: ’Om projektresultaten
ska publiceras på engelska, vilket ställs i utsikt, måste en kompetent
språkgranskare anställas. Det tycks vara en vanlig föreställning -
inte minst bland skandinaviska akademiker - att icke engelskfödda kan
skriva på engelska lika bra som på sitt modersmål. X:s projektansökan
(liksom mycket annat jag läser för närvarande) erbjuder kraftfull
motbevisning till detta antagande’.
Ebba Witt-Brattström menar att svenska forskare, för att slippa
skämmas och slippa skämma ut sig internationellt, på sin högskola bör
ha tillgång till kompetenta översättare och språkgranskare.
- Det kostar pengar men det är det enda som kan leda till det
utbildningspolitikerna drömmer om: en topplacering i den
internationella akademiska ligan.
… 

Och apropå språk tog hennes egen lyckliga relation med Södertörns
högskola definitivt slut när ’småspråken’ tyska, franska, spanska,
ryska, polska och tyska, försvann. Hennes ’bokslut’ efter de tio åren
handlar inte bara om de förutsättningar och uppdrag en liten högskola
får och har, utan också hur man förvaltar dem: Hon har debatterat
detta högst offentligt, som att språklärarna fick veta först via en
artikel i Dagens Nyheter att deras ämnen skulle försvinna. Ebba
Witt-Brattström anser vidare att det är en skandal att Östersjöspråken
(tyska, ryska och polska), försvann, med tanke på Södertörns starka
koppling till Östersjöstiftelsen, liksom med tanke på att det finns
ett stort intresse för svenska språket och Sverige i Tyskland och att
det är Sveriges största europeiska handelspartner.”

 

lr.

24 oktober 2009 20:01

"Småspråken": tyska, franska, spanska,
ryska. Ja, det kan man ju kalla språk som med fler än 100 000 000 talare. Franska talas i ett 30-tal länder, spanska i ett 20-tal, ryska i ett tiotal och tyska i fem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...