Denna fråga - och andra mer specifika - diskuteras i programmet "Tornedalingar" i kväll kl. 22.00 Tycker Mikael Niemi om kaffeost? Gör Tornedalen Markus Fagervall till en bättre artist? Och vad betyder ordet "knapsu" egentligen? Gäster i studion diskuterar vad som utgör tornedalsk kultur, hur regionens språk meänkieli ska överleva och vem som egentligen är tornedaling. Även i K 10/10.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår genomförde Språkförsvaret i samarbete med ABF-Stockholm och Stockholms läns hembygdsförbund seminariet ”Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld” med totalt cirka 80 deltagare. Olle Josephson, Björn Melander, Inger Enkvist, Birgit Brock-Utne och Robert Phillipson inledde på förmiddagen (se program). På eftermiddagen genomfördes en debatt på temat om svenska språket behöver skyddas genom lag eller inte. Debattörer var Berndt Clavier, Gunnar Enequist, Margareta Israelsson, Arne Rubensson och Marianne Watz. Samtliga inledningar på förmiddagen var mycket givande och eftermiddagens debatt, där såväl de nämnda debattörerna som publiken deltog, var mycket livlig.  När moderatorn Ewa Wallin satte punkt kl. 16.00, fanns det fortfarande deltagare kvar på talarlistan.

Vi kommer att återkomma till seminariet. Bland annat filmades seminariet och vi kommer att lägga ut inspelningen, eller göra den nedladdningsbar, så fort filmen har behandlats.

Ur bilagan Studieguiden i SvD 1/10 2008, utgiven som en annonsbilaga av Media Select i samarbete med Sveriges universitet och högskolor.

Första artikeln är en intervju med universitetskansler Anders Flodström. Där står bl.a.:

(…) ”Anders Flodström har också väckt en del debatt genom att föreslå att undervisningsspråket i Sverige bör vara engelska.

- Det har varit lite diskussion. Men jag tror att det handlar om rätt väg när det handlar om mastersnivå. Däremot tror jag inte att engelska skall vara undervisningsspråket i grundutbildningen, säger han.

(…)

Sammanställning av högskolerektorernas svar på frågan:

”Universitetskansler Anders Flodström vill ha engelska som huvudspråk i all högre utbildning. Delar du den uppfattningen?” 

Göran Sandberg, rektor för Umeå Universitet:

”Inte som obligatorium, men som en viktig del av vårt programutbud.”

(Utbildningsbakgrund: biologi och kemi.) 

Lars Bergman, rektor för Handelshögskolan i Stockholm:

”På masternivå är det nödvändigt med engelska. Annars blir det inget av den internationella rörlighet som är den grundläggande idén med den så kallade Bolognaprocessen.”

(Utbildningsbakgrund: ekon.dr i nationalekonomi 1977, professor i nationalekonomi 1984.) 

Peter Gudmundson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm:

”Våra utbildningar på kandidatnivå bör ges på svenska, medan mastersutbildningarna ska vara engelskspråkiga. På KTH förs en diskussion om vi ska införa ett engelskspråkigt civilingenjörsprogram.”

(Utbildningsbakgrund: civilingenjör teknisk fysik KTH 1979, tekn.dr hållfasthetslära KTH 1982.) 

Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet:

”Nej, inte helt. Vår ambition är att vara tvåspråkiga, vilket vi redan är. Flera av våra grundutbildningsprogram inom vården passar inte för engelska, eftersom en hel del av utbildningen sker i sjukvårdsmiljön i närvaro av patienter. Här är det nödvändigt att undervisa på svenska. Däremot strävar vi efter att ha mastersnivån och vår forskarutbildning på engelska. Detta är viktigt för att stimulera till ökat internationellt utbyte.”

(Utbildningsbakgrund: tidigare läkare på Karolinska Institutet.) 

Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet:

”Nej, det tycker jag inte. Båda språken behövs, engelska är redan idag vanligt och kommer att öka särskilt på avancerad nivå på grund av det omfattande internationella utbytet. Svenska kommer att förbli huvudspråket på många utbildningar på grundläggande nivå. Det finns ju ingen anledning att använda engelska om alla studenter och lärare på en kurs kan svenska och om majoriteten har svenska som modersmål.”

(Utbildningsbakgrund: fil.dr i botanik vid Stockholms Universitet.) 

Agneta Bladh, rektor för Högskolan i Kalmar:

”Jag anser att all utbildning på avancerad nivå ska vara på engelska för att vara tydlig gentemot presumtiva utländska studenter. Utländska studenter bidrar till en mångfald och ett bredare perspektiv i undervisningen och är därmed berikande också för svenska studenter. Viss utbildning på grundnivå kan också ske på engelska om det är lämpligt med avseende på studentgruppens sammansättning.”

(Utbildningsbakgrund: lärarutbildning i historia och samhällskunskap, doktorsexamen i statsvetenskap.) 

Ingegerd Palmér, rektor för Mälardalens högskola:

”Jag anser att vi i huvudsak ska undervisa på svenska vid svenska lärosäten. Studenter ska möta undervisning på engelska, men då främst genom lärare som är ”native speakers”, och naturligtvis ska man ha en hel del engelsk litteratur. Vi lärare och studenter är inte så bra på att uttrycka oss på engelska som vi tror. Det är en helt annan sak att kunna formulera sig väl och nyanserat på engelska i professionella sammanhang än att samtala med icke-svenskspråkiga om restauranger, nöjen, turism och dylikt. Att lyssna för mycket på engelska talad av svenskar som inte är väl skolade i engelska kan tvärtom försämra ens egen språkliga förmåga. Rent allmänt borde vi satsa mer på språkundervisning på skol- och högskolenivå i det här landet, jag tror att det inte minst ökar kreativiteten.”

(Utbildningsbakgrund: fil.kand matematiska ämnen Stockholms Universitet, fil.dr matematik Stockholms Universitet 1974, ledningskurser i arbetet.) 

Johan Sterte, rektor för Växjö universitet:

”Nej, jag tycker möjligen att det kan vara motiverat att all utbildning på avancerad nivå ges på engelska.” (Utbildningsbakgrund: civ.ing kemiteknik Chalmers Tekniska Högskola, tekn.dr CTH, fristående kurser vid Göteborgs Universitet och University of Utah.) 

Anders Söderholm, rektor för Mittuniversitetet:

”Engelska är dagens lingua franca och den utvecklingen styr varken Högskoleverket eller enskilda universitet. Detta måste också genomsyra utbildningen på olika sätt genom internationalisering av studiemiljön. Det innebär inte att all högre utbildning skall eller bör vara på engelska, men det betyder att internationaliseringen bör tillåtas få genomslag i all högre utbildning.” (Utbildningsbakgrund: fil.kand företagsekonomi, fil.dr företagsekonomi.) 

Mille Millnert, rektor för Linköpings universitet:

”Det skulle kanske fungera i t.ex civilingenjörsutbildningarna, men inte inom t.ex lärarutbildningen eller svensk språkvetenskap.”

(Utbildningsbakgrund: teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings Universitet.) 

Thomas Andersson, rektor för Högskolan i Jönköping:

”Nej, vi måste värna om det svenska språket i den högre utbildningen. Men engelskan är viktig och Högskolan i Jönköping erbjuder flera program och kurser helt på engelska inom grundutbildning och avancerad utbildning.”

(Utbildningsbakgrund: civilekonomexamen Handelshögskolan Stockholm, doktorerat i nationalekonomi, docent 1993, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping sedan 2004, gästforskare vid Harvard University, Bank of Japan, Hititsubashi University, University of Sao Paulo.) 

Kerstin Norén, rektor för Karlstads universitet:

”Absolut inte! När man kan erbjuda fördelen att undervisas på sitt modersmål, så är det bevisat bättre, särskilt på det sättet att de allra bästa studenterna förstår mycket bättre. Men vi måste förstås anpassa oss, internationella utbyten vill vi ju ha, och alla svenskar har dessutom inte svenska som modersmål. Då kan engelska vara nödvändigt eller ett bättre alternativ. Pragmatiska lösningar, alltså.

(Utbildningsbakgrund: läst engelska, svenska och filosofi vid Göteborgs Universitet, disputerat i nordiska språk, ledningskurser på olika nivåer.)

Göran Bexell, rektor för Lunds universitet:

”Nej, det tycker jag inte. Däremot behöver vi större utbud av kvalificerad utbildning på engelska. Inom Lunds universitet finns redan ett stort utbud, ca 270 kurser på engelska. Svenska språket behöver en skyddad ställning genom en särskild språkpolitik.” (Utbildningsbakgrund: professor i etik 1990, musikexamen.)

*****

(Eventuella fel i samband med denna avskrift ansvarar bloggredaktörerna helt och fullt för) 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)      

Språkförsvaret utdelade nyligen tummen upp-diplom till ett antal vetenskapliga tidskrifter på svenska. Det är naturligtvis trevligt för oss att få tackbrev tillbaka. Här är ett:

"Bästa Per-Owe Albinsson,

På hela redaktionens vägnar ber jag att få framföra vårt varma tack för
att Ekonomiska Samfundets Tidskrift tilldelats TUMMEN UPP för medvetet språkarbete. Vi uppskattar mycket att vårt arbete för att befrämja en
vetenskaplig ekonomisk debatt också på svenska uppmärksammats på detta sätt.

Det är inte alla gånger så lätt att få ihop ett tillräckligt högklassigt
material när vi förutsätter att artiklarna skall vara skrivna på svenska
(eller andra nordiska språk), men vi kommer också i fortsättningen att
försöka göra vårt bästa.

Med vänlig hälsning,

Leif Nordberg
Huvudredaktör för Ekonomiska Samfundets Tidskrift"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SEMINARIUM OM ”SVENSKA SPRÅKETS STÄLLNING I EN MÅNGSPRÅKIG VÄRLD”   

lördagen den 4/10 2008 kl. 10.00 – 16.00

Plats: Zetasalen, ABF-huset, Sveav. 41 i Stockholm

Medarrangörer: ABF-Stockholm och Stockholms läns hembygdsförbund. Arrangemanget stöds också av Immigrant-Institutet.

I.

Denna avdelning fokuserar på svenskans kontra engelskans ställning inom utbildningssektorn, behovet av kompetens i andra främmande språk än engelska,  fördelarna med att ett nationalspråk fungerar som ett komplett språk och slutligen engelskans expansion inom såväl EU som globalt. 

(15 - 20  minuter till varje inledare, tid för en sammanfattande diskussion efter varje tal)

1.  10.00 - 10.20 - Olle Josephson, chef för Språkrådet: Engelska som första undervisningsspråk i grundskola och gymnasium.

2. 10.30 – 10.50 - Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala universitet: Svenskans ställning på högskolan.

3. 11.00 – 11.20 - Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet: Språkets betydelse vid inlärning.

4. 11.30 – 11.50 - Birgit Brock-Utne, professor i pedagogik vid universitet i Oslo: Om konsekvenserna av att ett nationalspråk inte fungerar som vetenskapligt språk.

5. 12.00 – 12.20 - Robert Phillipson, professor i engelska vid Köpenhamns Handelshögskola (CBS): Engelskans roll i den europeiska integrationen och globaliseringen; lingua franca eller Frankensteins monster?

 (Lunchpaus 12.30)

 II.  

6. 13.45 – 14.00 – Ana Martinez, krönikör: Min nyckfulle älskare: Det

      svenska språket.

7.  14.00 – 16.00 - Avslutande paneldebatt: Behöver svenska språket

      skyddas genom lag?

Den 18/3 offentliggjorde Språklagsutredningen sitt betänkande ”Värna språken – förslag till språklag”. Regeringen förväntas lägga fram en proposition om en språklag i höst.  En debattpanel kommer att diskutera om svenska språket behöver skyddas genom lag. I panelen ingår Berndt Clavier, lektor vid Malmö Högskola, Gunnar Enequist, utredare vid Högskoleverkets, Margareta Israelsson, kulturutskottet (s), Ana Martinez, krönikör, Arne Rubensson, Språkförsvaret, och Marianne Watz, riksdagsledamot (m). Moderator: Ewa Wallin.

Diskussionen kommer att ske i samspel med publiken. Paus läggs eventuellt in efter inledningarna. 

Inträde: 50 kr (lunch ingår ej)

Ingen förhandsanmälan

(Samtliga inledare under den första avdelningen - liksom flera av debattörerna - finns företrädda i Språkförsvarets författararkiv.)  

***

Nätverket Språkförsvaret

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se            

             sprakforsvaret@yahoo.se

Kontaktpersonerna kan ge ytterligare information:

Per-Owe Albinsson - tel: 070 2523715

Olle Käll - tel: 026 659188

Per-Åke Lindblom - tel: 070 7782302

Arne Rubensson - tel: 070 5355501

Cecilia Rydbeck  - tel: 0041 (0)227868489

Den norske språkprofessorn, Rolf Theil, har sammanställt sin egen tio-i-topp-lista om språk. Han anser till exempel att fulfalde, ett språk från Västafrika, är världens vackraste språk, och att mandarin är världens lättaste språk, en ståndpunkt som säkert överraskar många. Helt objektiv är naturligtvis inte listan, som kan läsas här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Under högtidliga former delade Språkrådets föreståndare Olle Josephson för andra året i rad ut Pro Lingua, ett översättningspris på upp till en kvarts miljon kronor, till två svenska forskare. Priset delades ut på Bok- och biblioteksmässan, och de lyckliga pristagarna var konstvetaren Hans Hayden och filosofen Mats Rosengren.

Sedan flera år tillbaka har språket som svenska forskare skriver på diskuterats. Engelska eller svenska har varit den stora frågan. För att sprida svensk forskning utomlands behöver man skriva på engelska, eller andra större språk. Samtidigt behövs svenskan, om man verkligen vill uttrycka sig exakt och koncist. Modersmålet, i vårt fall svenska, är många gånger ett av humanisters och samhällsvetares främsta verktyg. "

Läs resten av artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)