Alla inlägg under december 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 december 2008 11:01


vill byta för- eller efternamn, berättade Aftonbladet nyligen. Hittills i år har Patent- och registreringsverket fått in 7400 ansökningar.  


En trend är att byta till adelsklingande namn – ofta med gammal stavning. 2008 har Silfwerflyckt, Stiernhoff och Ridderton blivit godkända. Andra väljer beskrivande namn som Cyklist eller Knyckare.”

 

Andra väljer ”lite new agiga namn” enligt Jan Ekengren på Patent- och registreringsverket. Soldikt, Clintsol och Skogshjärta är några exempel. Men alla vill inte sticka ut när de byter namn – en del vill ha mer anonyma namn. En del som har utlandsklingande namn byter till något som låter mer svenskt. Vissa gör dock en kompromiss och byter till Mohammedsson.


Om man är missnöjd med namnbytet, kan man byta igen. Det är lätt att föreställa sig att "Knyckare" inte är något lyckat val.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2008 22:20


Kulturnytt sände i morse ett inslag - också i repris kl. 13.05 - med titeln "Svenska språket på villovägar" (drygt 8 minuter in i programmet) av Göran Sommardal. Inslaget handlade främst om den "plattfotade" engelskan, som även tränger sig in i kulturlivet. Han kunde berätta att det numera heter "German film goes north". En norsk film med titeln "Lunsj" (lunch), som nyligen visades på en filmfestival i Sverige, var försedd med både engelsk titel, "Cold lunch", och undertexter på engelska.


Man vet inte om man ska skratta eller gråta.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2008 11:59


Normalt visslar inte orangutanger. Men denne orangutang, Bonnie, hörde en skötare vissla och härmade honom. Berörda språkforskare menar att



det säger oss något om hur mänskligt språk uppstod. Läs mer på denna sida, där du även kan höra visslingarna.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2008 14:20


I Karin Ridells doktorsavhandling ”Dansk-svenska samtal i praktiken”, som nyligen lades fram vid Uppsala universitet, följer hon tre svenska vårdbiträden som arbetar i Köpenhamn. De klarade utan större problem av att samtala med de äldre danskar de tar hand om. Detta beror i första hand på att språken är så lika: 80 procent av alla ord och 95 procent av all grammatik i det samtalsspråk som de svenska vårdbiträdena använde var identiska med danskan . Men det berodde också på vårdbiträdenas samtalsstrategi. Deras talspråk knöt direkt an till  sammanhanget; de bytte inte samtalsämne alltför snabbt,  de höll fast vid ögonkontakten; och de vinnlade sig om att både tala tydligt och lite långsammare. Kerstin Ridell är hoppfull vad gäller den mellannordiska språkförståelsen, eller som hon skriver i sammanfattningen (sid. 210 – 211):


Mycket av den forskning som gjorts kring hur danskar, svenskar ochnordbor i allmänhet förstår och kommunicerar med varandra, se kapitel 2,visar på en ganska dyster bild av den nordiska språkförståelsen. Detta gäller särskilt mellan danskar och svenskar, även om förståelsen är bättre i gränstrakter som Öresundsregionen. Det mesta av denna forskning har dock gällt testad förståelse och arrangerade samtal mellan människor som inte känner varandra särskilt väl. Man kan fråga sig om sådana experiment egentligen är så relevanta när det kommer till verkliga möten mellan nordbor. Givetvis  säger det en del om hur bra (eller dålig) en otränad nordbo i allmänhet är på att förstå sina grannar och många svenskar kan säkert känna igen sig i att uppfatta 20–30 % av talad danska. Men alla är inte otränade när det gäller grannspråkskommunikation och de som är otränade kommer inte nödvändigtvis att förbli det. Jag vill återigen som Lundin & Christensen (2001:100) påpeka att Norden är ett språkområde där man förväntar sig att man kan göra sig förstådd och förstå när man talar med grannspråkstalande. Detta brukar faktiskt ofta också gå bra när man väl hamnar i den situationen, även om det till en början kanske inte tar sig så smidiga uttryck som samtalen i denna studie.


I verkliga situationer, som de jag här studerat och även i Madsens (2008) och Zeevaerts (2005) studier, använder man all kapacitet man har för att förstå och göra sig förstådd. Det visar sig också att det fungerar, på individuellt och situationellt väldigt skilda sätt. Den delen i nordbors nedärvda lingvistiska kompetens som den nordiska grannspråkförståelsen utgör, för att använda Hansens (1987:19) termer, aktiveras och man lär sig snabbt (jämförtmed inlärandet av främmande språk) att hantera de problem som kan uppstå. Hur denna process går till är en intressant fråga för framtida forskning. Exempelvis skulle man kunna följa nyanlända i ett annat nordiskt land under olika kommunikativa situationer i den dagliga verksamheten. Zeevaert (2005:341) har påpekat att man just i själva den kommunikativa situation som ett internordiskt möte innebär lär sig både förstå och att kommunicera för att göra sig förstådd. I analysen av problemsekvenser i samtalen kunde vi i några exempel explicit se hur ett sådant inlärande går till, men det troliga är att inlärandet i huvudsak sker implicit genom allmän erfarenhet. Jag vill påstå att den nordiska språkgemenskapen fortfarande lever, trots negativa resultat på språkförståelsetest. Den finns när nordbor som de i denna studie behöver den i olika kontaktsituationer, och aktiverar den genom att

kommunicera med varandra på sina respektive språk (min fetstil)."


Personligen vägrar jag prata engelska i Danmark och har heller aldrig gjort det, trots att jag besökt Danmark ett 50-tal gånger. Om man inte blir förstådd direkt,  går det att anpassa sitt språk till mottagaren. Sist jag besökte Danmark, i oktober i år,  var det en servitris på en restaurang i Köpenhamn, som inte förstod mig, när jag frågade: "Måste man beställa alla rätter på en gång?". Å andra sidan var ljudnivån i restaurangen hög. Det räckte med att jag omformulerade mig för att bli förstådd: "Må man bestille alle rätter med en gang?" Om det är helt korrekt danska vet jag inte.


 Per-Åke Lindblom


(Denna nätdaggbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2008 21:50


Slaviska institutionen vid Stockholms universitet behandlar frågan om tillåtna avhandlingsspråk i sin allmänna studieplan för forskarutbildning i slaviska språk (som i och för sig gällde till juni 2007):


"Doktorsavhandlingen skall skrivas på svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska. Humanistiska fakultetsnämnden kan - i enskilda fall - medge att doktorsavhandling skrivs på annat språk. Doktorsavhandling som ej har skrivits på engelska, franska eller tyska skall innehålla en sammanfattning på något av dessa språk. "


Detta är en välgörande kontrast till de starka rekommendationer, som vissa andra högskolor och fakulteter antagit vad gäller engelska som prioriterat avhandlingsspråk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2008 10:26


Det är ett slags interaktivt konversationsprogram på webben, som kan producera text och syntetiskt tal samtidigt. Du kan ställa frågor till programmet, som alltså besvarar dessa. De senaste versionerna av dialogrobotarna kan dessutom programmeras, så att de får en personlig profil. En dialogrobot kan alltså uppträda i ditt ställe och fungera som din privata virtuella personlighet.  Ett exempel på en sådan dialogrobot är MyBot


Jag upptäckte MyBot på den danska språkbloggen Lingoland och konverserade också sedan med MyBot, men denna konversation  mellan Carstens Bolls dialogrobot och en tillfällig besökare är roligare än den jag förde.

 

MyBot finns fortfarande bara på engelska, men programmakarna har utlovat flera språkversioner. Personligen lovar jag att nominera den som skapar en dialogrobot som behärskar svenska till Språkförsvarets ”Tummen upp”-diplom.

 

Per-Åke Lindblom

 

P.S Ersättningsordet ”dialogrobot”  för engelskans "chatbot" har tagits fram av Anders Lotsson, som i sin tur varit i kontakt med Svenska datatermgruppen, TNC o.s.v


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2008 21:38


Idag publicerade Svenska Dagbladet ett upprop från ett antal europeiska intellektuella. Uppropet lades ursprungligen fram när Generalständerna för multilingvismen samalades i Paris den 26/9 2008. Uppropet har sedan publicerats i Libération och Süddeutsche Zeitung.


Uppropsundertecknarna pläderar för att EU-medborgarna lär sig tala med varandra på sina språk och framförallt för att få till stånd en "verklig europeisk politik för översättning". Det är mål som är behjärtansvärda och som förtjänar att stödjas.


Men undertecknarna skriver också:


"För ett språk är inte bara ett instrument för kommunikation, en tjänst. Det är heller inte endast ett arv, en identitet att bevara. Varje språk är ett raster som läggs över världen, det existerar enbart i sin interaktion med de andra (min fetstil). När man över översätter fördjupar man sin egen och andras egenart; man måste förstå minst två språk för att veta att man talar ett av dem."


Det markerade påståendet är minst sagt tveksamt. Det finns många språk, som har upptäckts av omvärlden under framför allt 1900-talet, språk, som talats i områden utanför allfartsvägarna som på Nya Guinea och i Amazonas. Dessa språk har haft mycket liten kontakt med andra språk, men har de inte existerat? Dessutom kan ett språks interaktion med andra språk vara mycket farlig för det lilla språket, som inte har så många talare och/eller saknar skriftspråk. Interaktionen kan alltså leda till döden för ett språk på samma sätt som människor kan duka under för epidemier eller fysisk utrotning. Uppropsundertecknarna har gjort det lite för enkelt för sig.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2008 21:44



Ragnhild Ljosland disputerade den 5 december på avhandlingen "Lingua franca, prestisjespråk og forestilt fellesskap: Om engelsk som akademisk språk i Norge. Et kasusstudium i bred kontekst." vid det historisk-filosofiske fakultetet, Noregs teknisk-naturvitskaplege universitet, i Trondheim.


Den överordnade problemställningen i avhandlingen är enligt sammanfattningen: "'Hva er hovedfaktorene som påvirker forholdet mellom det norske og det engelske språket i akademia i Norge, og hva er konsekvensene av eventuelle endringer i dette forholdet?"'. Avhandlinga består av to deler, der den første er en gjennomgang av det engelske språkets stilling ved universitetene i nord- og vest-Europa og av relevant politikk på internasjonalt og nasjonalt nivå. Avhandlingas andre del består av et kasusstudium av en enhet ved Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.Kasusstudiet følger denne enhetens forberedelser til og innføring av engelsk som det eneste undervisningsspråket, og ser på når og på hvilke måter engelsk, norsk og andre språk blir brukt, på studenters og ansattes meninger og opplevelse av dette, og på grunner og motivasjoner bak vedtaket om å la engelsk bli offisielt undervisningsspråk.


Metodene som er brukt, er først og fremst kvalitative, men med noe støtte i kvantitativ metode. I avhandlingas første del gjøres det bruk av skriftlige kilder, samt intervju med enkelte sentrale politikere. I avhandlingas andre del er metoden intervju og observasjon, med støtte i spørreskjema i den tidlige fasen av undersøkelsen. Den teoretiske bakgrunnen ligger hovedsakelig i begrepene domene og domenetap, og avhandlinga er ment å skulle bidra til videre teoretisk utvikling og avgrensing av disse begrepene.  Andre viktige teoretiske innfallsvinkler er globaliseringsforskning og Pierre Bourdieus teorier om språkmakt.


Tolkningen av funnene viser at måtene det engelske språket brukes på i universitets-Norge ikke bare er et resultat av et behov for å kommunisere via et fellesspråk i en verden der globalisering og internasjonalisering står stadig mer sentralt. I tillegg til dette behovet for et lingua franca brukes engelsk også for å gi økt prestisje, og dessuten for å gjøre koplinger til visse fellesskap."


Se även pressmeddelande från NTNU!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards