Språkrådet kommenterar idag de engelskspråkiga utropen i Stockholms t-bana - se "Engelska i t-banan upprör"!

För övrigt bör också de politiskt ansvariga, d.v.s landstingstyrelse och landstingsfullmäktige liksom stadsfullmäktige, bearbetas i denna fråga.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från webbplatsen)

Webbplatsen Läsa & skriva är resultatet av ett samarbete mellan Myndigheten för skolutveckling och Institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet i Härnösand. 

Vårt fokus är på barns tidiga språk- samt läs- och skrivutveckling och vi vänder oss företrädesvis till dig som arbetar i förskoleklass och/eller i skolår 1-5. Mycket av materialet passar dock även dig som studerar på lärarutbildningen eller är förälder och vill veta mer om barns tidiga läs- och skrivutveckling.

Vi hoppas att denna webbplats skall fungera som en källa att ösa ur för din egen och din skolas kompetensutveckling samt ge inspiration till hur barns lärandemiljö kan förbättras. På webbplatsen kommer du att kunna läsa mera om teorier kring barns skriftspråkliga utveckling och om didaktik för att underlätta barns lärande med avseende på läsning och skrivning. I olika filmer kommer du också att få se och höra barn, lärare och forskare som på olika sätt åskådliggör och kommenterar den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

Webbplatsen är upplagd så att den är uppdelad i olika områden, vilka framkommer av huvudrubrikerna överst på sidan. Tillsammans utgör dessa en helhet. Det finns även en studieguide med förslag på hur man med utgångspunkt i sin egen verksamhet och i materialet på webben kan arbeta med olika teman.

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi behandlas inte på denna webbplats. Material som särskilt handlar om den tidiga läs- och skrivutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska finns på Skolverkets webbplats "Tema modersmål".

Webbplatsen ska ses som en process och inte som en produkt. Vår förhoppning är att den vidareutvecklas tillsammans med er som använder den.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På bloggen Veoliahora tar bloggaren upp de engelskspråkiga stationsutropen på gröna linjen i Stockholms tunnelbana ur förarsynpunkt. Hon skriver bl.a.:

"För femhundraelfte gången har trafikanter kommit fram och upprört klagat på det engelska utropet, vilket infördes på prov i somras men som nu mer eller mindre dessvärre är permanent. Visst är det så att rösten Stefan är en oändlig källa för diverse kreativa svordomar. Men å andra sidan har det knarrigt svengelska utropet 'and the Tvärbanan trains' blivit en garvklassiker av Guds nåde.  Stockholmarna som kliver av vid Gullmarsplan citerar alltid just denna fras med extra överdriven svengelska. Turisterna brukar allmänt klaga om att avstigningsmeddelandet är otrevligt samt att formen på meddelandena är dum. I direkt svar på frågan om de lyssnat på utropet svarar flera så här."

Missa heller inte kommentarerna till hennes inlägg på bloggen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här är alla ord i Språkrådets nyordsraket 2008! Måndagen den 12 januari kommer Språkrådet att publicera en längre artikel med dessa och en rad andra nyord. Den artikeln kommer senare att publiceras också i Språktidningen 1/2009.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en installationsföreläsning från mars 1996 säger Merja Kytö apropå engelskans karaktär och struktur:

"Den tredje faktor som har medfört nya utmaningar för forskning och undervisning är engelskans karaktär och struktur. Det har påståtts att engelskan har nått sin nuvarande dominans därför att det som språk skulle vara vackrare, lättare att uttala, enklare i grammatiken och ha ett större ordförråd. Men denna sorts resonemang är snarast ett resultat av naivt lingvistiskt tänkande eller ren chauvinism: det finns ingen vetenskapligt objektiv standard för att bestämma om ett språk är mera logiskt eller vackert än ett annat.

Många uppfattar dagens engelska som "enkel" därför att orden inte har många böjningsändelser. Men engelskan har ett ganska komplicerat system för att kombinera olika ord inom en sats och koppla en sats till en annan. Den har också en speciell förmåga att bilda nya ord, utnyttja gamla ord i nya sammanhang och integrera låneord från andra språk. Dessa egenskaper är ett resultat av utvecklingsprocesser som har pågått under århundraden.

Att utreda hur engelskan varierar i dag, i det förflutna, och inom och mellan olika länder, framstår som en allt större utmaning för forskning och undervisning i engelska språket."

Det är så sant som det är sagt. Det är inte engelskans inneboende egenskaper, som har gjort det till världens största andraspråk utan utomspråkliga faktorer. Engelska är heller inte ett lätt språk. Att skriva perfekt engelska är mycket svårt. Under mellandagarna gjorde jag i snabb följd ett antal placeringstest, diagnostiska prov, i engelska, tyska, spanska och franska. Visserligen är jag nöjd med mitt resultat på den engelska placeringstesten (Oxford), eftersom jag fick 39 rätt av 50, vilket betecknades som "akademisk nivå". Typiskt nog hade de flesta av mina fel med -ingformen, presens particip, att göra. Jag har svårt för att memorera några regler på den punkten och är oftast för lat för att slå upp en grammatikbok, när jag skriver på engelska.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

The National Centre for Languages (CILT), som initierats av den brittiska regeringen, lanserade en portal hösten 2008 om språkinlärning och –undervisning genom informations- och kommunikationsteknologier. Lärare kommer därför i fortsättningen ha tillgång till en uppsjö av interaktiva verktyg, som har kategoriserats på grundval av svårighetsnivå (på nätet, DVD och andra format), i syfte att förenkla språkinlärning och tillhandhålla nya resurser i stor skala.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen pratade jag med en annan medlem i Språkförsvaret, som frågade mig om jag visste hur Peter Englunds tal vid Svenska Akademiens högtidssammankomst den 23/12 hade mottagits på dagstidningarnas kultursidor. Det enda jag visste var att Språkrådet och Lingvistbloggen hade kommenterat talet, men några kultursidor kände jag inte till. Däremot har Horace Engdahls avgång och Peter Englunds utnämning till ständig sekreterare kommenterats av olika dagstidningar som Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet, och en del bloggar, bl.a denna.

Det är märkligt att hans tal inte har kommenterats på kultursidorna. Förmodligen är det för mycket begärt att talet skulle ha kommenterats på ledar- eller nyhetsplats. Hade han rätt eller inte? Var han ute i ogjort väder? Är frågan ens intressant?

Jag har inte fullständig överblick över svensk dagspress, så jag kan ju ha missat en del kommentarer. Detta är för övrigt andra gången som Språkförsvarets blogg kommenterar Peter Englunds tal. Det finns naturligtvis också utlagt på Språkförsvarets webbplats.

Per-Åke Lindblom