nilla, the språkmonster

8 april 2009 14:29

Och jag som älskar att blanda engelska och svenska på min blogg! Ingen modeblogg dock.
Språk är under ständig utveckling och olika språk influerar varandra. Det lär nog inte kunna regleras!

Susanne L-A

9 april 2009 09:35

Har du någonsin reflekterat över varför du älskar att använda engelska uttryck? Kan det månne vara just p g a det som Johanna Karlsson skrev, att engelskan ger högre status åt bloggaren? Själv tycker jag att denna vurm för just engelskan är larvig (och det är det fler som gör, kolla gärna in bloggen fåniga anglicismer, (http://stupidanglicism.blogspot). Svenska, liksom alla språk, lånar självklart in från och påverkas av andra språk (t ex exemplet med ordet "mode" som jag gav i inlägget.) Men det som är alarmerande i dag är engelskans totala dominans på många områden, inte bara inom mode och reklam, utan också högre utbildning och forskning, vilket riskerar att slå ut svenskan som komplett och samhällsbärande språk. Vill vi ha den utvecklingen? Inte Språkförsvaret i alla fall. Och faktiskt inte sveriges regering heller, som lagt en proposition om att lagskydda svenskan som huvudspråk i Sverige.

nilla

10 april 2009 16:28

Hm, vad som är fånigt kan ju alltid diskuteras. Att t ex sätta sig på höga hästar och fördöma hur andra använder språket kan av en del uppfattas som fånigt...
Och det är väl just högre status som du (ni) är ute efter i er språkriktighetsivran?

Susanne L-A

11 april 2009 07:31

Nej då, jag uttryckte bara en åsikt. Meningsutbyten och debatt är väl tillåtet? Om du har uppfattat det på något annat sätt beklagar jag.

Hillo

11 april 2009 11:01

Problemet är inte att svenskan lånar eller "annekterar" uttryck från andra språk. Så har redan skett i hundratals år, först från lågtyskan så tidigt som mellan 1300- och 1600-talen, senare från franskan och därefter från engelskan. Det som skrämmer idag är att engelskan håller på att ta över som undervisningsspråk och det inte enbart inom högre utbildningar utan så långt ner som på gymnasie- och nu även på grundskolenivå. Detta för med sig att det språk som man tänker bäst på, dvs modersmålet, utarmas p g a bristfällig användning, samtidigt som vokabulären på engelska inte tillnärmelsevis blir lika rikhaltig som den har varit på svenska. Forskning har visat att en icke engelskspråkig lärare som undervisar på engelska gör detta med ca 70% av sin kapacitet och den mottagande eleven tar in undervisningen med ca 50%. Vad det leder till är mycket enkelt att räkna ut.

Hillo