Alla inlägg den 31 maj 2009



Det händer att svenska politiker och tjänstemän är mer öppenhjärtiga i intervjuer, som ska publiceras i utländsk press, än om de intervjuades för en svensk publikation. Förmodligen tror de att ingen, eller ytterst få, i Sverige kommer att läsa intervjun. Det är möjligt att den intervju som Henrik Selin, kulturråd vid den permanenta svenska representationen till EU i Bryssel, gav till Norges EU-delegation den 17/4 faller in under denna kategori. Han sade bland annat:


Dersom alle behersket engelsk utmerket ville det bli mindre byråkrati og mer flyt i saksgangen. Det er en meget pragmatisk tilnærming til språkbruken, og det er klart det er sterke følelser knyttet til saken, men man må ta et verdivalg innad i EU. Med de forventede medlemslandsutvidelsene, kan det fort gå meget med både tid og ressurser på tolkning. En mulighet kunne være å sette en grense for på hvilket nivå man skal bruke simultantolking og oversettelse. For eksempel på toppmøter er lederne tunge symboler for sitt land, og dermed er det viktig og naturlig at de kan snakke sitt morsmål. Her kunne det være naturlig å trekke grensen, sier Selin.” 


”Om alla behärskade utmärkt engelska…”. Det är inget krav från EU:s sida att alla politiker i EU ska behärska utmärkt engelska. Det finns 23 officiella och likställda språk, däribland svenska. Tre språk väger tyngre än andra, eftersom de mer än andra används vid utarbetande av ursprungsdokument, det vill säga framför allt engelska, i viss utsträckning franska och i mindre utsträckning tyska. Dessa tre språk används också som lingua franca i den ordningen vid mindre och mer informella sammankomster.

 

Selin är också bekymrad över att det kan gå åt ”både tid och resurser åt tolkning”. Om ser till resurser – läs: ekonomiska resurser – tycks detta av någon anledning särskilt bekymra vissa svenska och danska EU-företrädare. Men fortfarande torde korna, ja, just det korna, i EU kosta mer per EU-medborgare och år än EU:s  tolknings- och översättningskostnader utslaget per medborgare och år.


Ministerrådets tolkningssystem bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning (d.v.s. oftast engelska och franska) och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Jag tolkar Selin som att han vill avskaffa den tredje kategorin, vilket naturligtvis skulle tvinga fram mer användning av engelska.


II.



Selin säger också i samma intervju:


”Når det er sagt er det også ulemper ved for eksempel å bruke simultantolkning, og det tenker man kanskje ikke ofte over. For det første må alle andre ha tolk når jeg velge å snakke svensk, og dermed mister jeg mye av den umiddelbare kontakten med de andre møtedeltagerne. Det nytter ikke med gestikulering for å understreke et poeng dersom budskapet ikke kommer fram til tilhørerne før flere sekunder etterpå. For det andre må man være meget bevisst på egen språkbruk. Man må formulere seg nøytralt, ikke prate for fort, ikke spøke og ikke bruke uttrykk som blir helt feil når de oversettes direkte. Det er nesten som å ringe til 27 personer samtidig og det er ikke alltid like lett, konstaterer Selin.” 


Jag vet inte om detta är ”clear as korvspad”, för att citera en känd svensk företagsledare. Även om Selin skulle tala engelska, finns det väl en risk för att många, kanske de flesta av deltagarna, skulle begära tolkning av hans engelska till sitt modersmål? När Anders Borg på sitt första möte för EU:s finansministrar talade engelska liksom den brittiska och irländska finansministern, utnyttjade Anders Borg säkert tolkning när han lyssnade på den tyska, franska, italienska, spanska etc. finansministern och eventuellt vice versa.

 

Menar Selin att man inte behöver tala neutralt på sitt första främmande språk – i det här fallet engelska – utan att man kan prata fort, skämta och använda svåra uttryck, exempelvis idiom?

 

Jag har ingen egen erfarenhet av att tolkas till många språk samtidigt. Däremot har jag tolkats, både av amatörtolkar och professionella tolkar, från ett språk åt gången: från svenska till ett annat språk eller från engelska till ett annat språk. Fördelen med tolkning, speciellt om man inte utgår från ett färdigskrivet manuskript, är att man hinner tänka, och eventuellt justera vad man kommer att säga härnäst, medan tolken översätter.

 

Selin antyder at man istedenfor å bruke penger på oversettelsestjenester kunne man brukt en del av pengene på intern opplæring av EU-ansatte i et eller to offisielle EU-språk.”


Här ställer Selin ”att använda pengar på översättningstjänster” emot upplärning av EU-tjänstemän i ett eller två officiella EU-språk (av alla 23?). I en motion till riksdagen från 2008 av Miljöpartiet heter det: ”Vi anser inte att det är godtagbart att det material som tillsänds EU-nämnden inför kommande ministerråds­möten i så stor utsträckning enbart är på engelska eller, i vissa fall, på franska.” Selin har ett inskränkt tjänstemannaperspektiv. Drar Sverige ner på översättningstjänsterna kommer det direkt att få konsekvenser för de folkvaldas möjligheter att snabbt sätta sig in i viktiga dokument. Eller ska det vara ett krav av att de riksdagsledamöter som sitter i EU-nämnden också ska vara duktiga i engelska och franska?


Det finns tydligen en uppenbar risk för den som är verksam inom EU att denne snart glömmer bort vem han/hon egentligen representerar utan i stället går helt upp i sin ”nya värld”! Det intressanta är också i vilken utsträckning Selins uppfattningar har uppbackning uppifrån, det vill säga från regeringskansliet och utrikesdepartementet. Jag tror inte att han är ute och cyklar helt på egen hand. 


Per-Åke Lindblom



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25 26 27
28
29
30
31
<<< Maj 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se