I Språksamts senaste nyhetsbrev kan man läsa om en  viss polack vid namn Prawo Jazdy, som hade åkt fast för över femtio trafikförseelser på Irland, men som aldrig inställt sig inför rätta.  Varje gång hade han också uppgivit en ny bostadsadress.

Till slut kom en trafikpolis på tanken att slå upp namnet i en polsk ordlista. Det visade sig då att ordet betydde "körkort". De polska körkorten i form av inplastade  ID-kort innehöll orden "Prawo Jasdy" i det övre högra hörnet och uppgifter om innehavararens namn och personliga uppgifter därunder med mindre bokstäver. Man vet inte om de irländska trafikpoliserna misstolkade de polska körkorten helt på egen hand eller om körkortsinnehavarna gav en hjälpande hand. Läs mer i Irish Times!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För en dryg timme sedan antog riksdagen en språklag - se propositionen "Språk för alla". Språklagen antogs i princip enhälligt, även om det fanns motförslag på enskilda punkter.  Korta sammanfattningar av besluten hittar du här.

Vänsterpartiets tillägg till paragraf 13, nämligen att ”Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk", vilket  var identiskt med formuleringen i lagförslaget i ”Värna språken,  avslogs med röstetalet 244 - 17. Förslaget från Leif Pagrotsky (Socialdemokraterna) m.fl att utan dröjsmål införa e-postadresser på svenska i regeringskansliet avslogs med röstetalet 148 - 113. Se även Språkrådets pressmeddelande!

Språkförsvaret, som t.o.m utarbetat ett eget förslag till språklag, har hävdat att lagförslaget representerar ett betydelsefullt steg framåt, samtidigt som vi också kritiserat förslagets brister på avgörande punkter. Detta har kommit till uttryck i både vårt remissvar till "Värna språken" och i vår kommentar till "Språk för alla". Nu gäller det att gå vidare och se till att språklagen, som är en ramlag, preciseras och konkretiseras på olika delområden, liksom att den efterlevs.

Antagandet av språklagen är bara en startpunkt - inte en slutpunkt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För andra året i rad anordnade Språkrådet konferensen Språkrådsdagen med föredrag, prisutdelningar och mingel. Läs vidare på Språkrådets webbplats, som kort refererar föredragen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Riksdagen kommer att diskutera och besluta om förslaget till språklag, ”Språk för alla”, onsdagen den 20 maj. Debatten beräknas börja runt kl. 13.00 och beslut fattas efter kl. 16.00 Dessa tider är naturligtvis preliminära. Debatten direktsänds i webb-tv.

Talarlistan blir inte klar förrän på tisdagkväll, eftersom ledamöterna kan anmäla sig fram till kl. 16.30 dagen före debatten. Det finns dock en preliminär talarlista.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet har gett ut en trevlig och läsvärd broschyr Språk. Världens grej!, som kan beställas mot frakt och expeditionskostnad.

"Vad betyder språkkunskaper i en globaliserad värld? Räcker det med engelska? Vad kan lärare och föräldrar göra för att motivera ungdomar att läsa språk och fortsätta med ännu fler språk eller fördjupade språkstudier?

För att ge idéer och uppslag kring dessa frågor har Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering bett ett antal personer, med skilda samhällsfunktioner, ålder och bakgrund, att i korta texter ge personliga uttryck för betydelsen av att kunna kommunicera på olika språk – på engelska och på många andra – med människor i och från andra kulturer.

I Språk. Världens grej! kan du läsa

• att språk fungerar som en dörröppnare
• att man genom att kunna säga hej på wolof kan bli bjuden på kokosmjölk
• att tillgång till ett främmande språk är en otrolig rikedom
• att en viktig affär kan gå i stöpet på grund av bristande interkulturell kompetens
• att vi borde lära av Luxemburg, där 90 procent av befolkningen talar två eller flera främmande språk
• att språk och kultur är förenade med täta band
• att om man inte vet skillnaden på sapin och serpent kan man tro att hunden blir biten av en gran och inte av en orm
• att man kan ha påtaglig nytta av poesi
• att ett språk kan skapa så starka emotionella band att det kan jämföras med en älskare
• att latin kan bli en förlösande faktor och få italienskan, franskan och spanskan att flöda fritt
• att det är en omtumlande upplevelse att kunna läsa dikter på främmande språk
• att språk tillåter oss att vara medborgare i många olika världar
• att den svenska dialekten miljonsvenska inte är dåligt språk
• att vi behöver språkkunskaper för att fullt ut kunna respektera andra människor, deras olika kulturer och religioner
• att till och med ett års tyskstudier med skrala resultat kan ses som en framgång i livet
• att språk öppnar en ny värld med en ny frihet, när det gäller att skapa ett intressant liv och en intressant framtid
• och mycket, mycket mera…  (Ur presentationen)"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Klarspråkskristallen – priset för ett klart och begripligt myndighetsspråk – har i år gått till Riksbanken. Temat för årets klarspråkskristall var ”Klarspråk i rapporter – sammanfattningen som viktigt verktyg”.

Juryns motivering lyder:

”Klarspråkskristallen 2009 tilldelas Riksbanken för arbetet med rapporterna Riksbankens penningpolitiska rapport och Finansiell stabilitet. Riksbanken har utifrån ett komplicerat material lyckats skapa texter som är överskådliga och som kan förstås av en intresserad allmänhet. Det faktaspäckade materialet sammanfattas på flera nivåer – i korta och längre sammanfattningar, i informativa rubriker och i styckenas inledande meningar. Riksbankens klarspråksarbete bedrivs långsiktigt och uthålligt och ingår som en ordinarie del i verksamheten. Individuell rådgivning och successiv återkoppling präglar arbetet.”

Läs vidare på Språkrådets webbplats!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kulturutskottet har avgivit sitt betänkande (publicerat den 12/5) om förslaget till språklag – ” Språk för alla”. Som väntat följde kulturutskottet regeringens linje, d.v.s partilinjerna. Ingen av motionerna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller från de två enskilda moderata riksdagsledamöterna, Rolf K. Nilsson och Inger René, tillstyrktes. De båda oppositionspartierna reserverade sig. 

Det betydde bl.a att Vänsterpartiets tillägg, vilket för övrigt var identiskt med formuleringen i lagförslaget i ”Värna språken, till paragraf 13 avslogs: ”Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.” 

Det betydde också kulturutskottets majoritet avslog den socialdemokratiska motionen om att Regeringskansliet utan dröjsmål ska övergå till svenska e-postadresser. Avslagsmotiveringen förtjänar att återges i sin helhet:

”Förslag, delvis med samma lydelse som det nu aktuella, behandlades avkonstitutionsutskottet hösten 2008 i betänkande 2008/09:KU1. Konstitutionsutskottet skrev då följande. Våren 2007 behandlade utskottet en motion om att regeringen bör införa svenska e-postadresser för Regeringskansliet. Utskottet konstaterade då att extern e-post enligt uppgifter från Regeringskansliet infördes 1995, och utgångspunkten var då att den externa e-posten skulle komma till användning vid internationella kontakter. Utskottet noterade även under sin behandling av motionen att det i betänkandet Mål i mun (SOU 2002:27) uppmärksammats att bl.a Regeringskansliet hade engelskspråkiga e-postadresser. Utskottet ansåg att Regeringskansliet självt bör få bestämma om e-postadresserna till departementen ska anges på svenska eller engelska och avstyrkte motionen (se bet. 2006/07:KU12 s. 25). 

Med hänvisning till sin tidigare bedömning i frågan avstyrkte konstitutionsutskottet motionsförslagen om svenska språkets ställning i Regeringskansliet. Kulturutskottet har inte någon annan uppfattning i frågan än konstitutionsutskottet. Utskottet vill tillägga att Regeringskansliets förvaltningsavdelning uppgett att man planerar att under 2010 se över den tekniska plattform som används för bl.a e-post. Troligen kommer en övergång till svenska e-postdomäner att diskuteras i det sammanhanget. Utskottet avstyrker därmed motion Kr5 (s) yrkande 5.”

Summa summarum: Kulturutskottets majoritet har ingen egen uppfattning utan hänvisar till Konstitutionsutskottet, som våren 2007 ansåg att regeringen fick göra som den ville. Kulturutskottets majoritet vidarebefordrar också en fånig argumentation från konstitutionsutskottet, som då ”konstaterade att extern e-post enligt uppgifter från Regeringskansliet infördes 1995, och utgångspunkten var då att den externa e-posten skulle komma till användning vid internationella kontakter”. Vad är det för märkvärdigt med årtalet 1995? Var den svenska regeringen exceptionellt tidigt ute med att använda e-post och på den tiden kunde man inte skriva regeringskansliet@regeringen.se eller exempelvis kulturdepartementet@regeringen.se i en e-postadress?!? Varför kom man inte på idén att den externa e-posten också skulle kunna användas vid inhemska kontakter? Har man inte kommit på det än? Menar kulturutskottets majoritet och konstitutionsutskottet att de danska, finländska och norska regeringarna, som samtliga har e-postadresser på de inhemska nationalspråken, inte har odlat - eller odlar - några internationella kontakter via sina e-postadresser?

Kulturutskottets majoritet nöjer sig med att konstatera att en övergång till svenska e-postdomäner kommer att diskuteras  i samband med en översyn 2010 av den tekniska plattform som regeringer använder för bl.a e-post.

I en artikel idag i Svenska Dagbladet skriver Olle Josephson, tidigare föreståndare för Språkrådet:

”Tio år för en svensk e-postadress! ’Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.’ Jag ger regeringen en vecka. Kan man inte nå den på svenska den 8 juli 2009, så JO-anmäler jag.” 

Språklagen träder nämligen i kraft den 1 juli. Olle Josephson kanske inte blir ensam om att skicka in en JO-anmälan.

Per-Åke Lindblom

P.S F.ö tog jag upp frågan om regeringens e-postadresser i ett brev till kulturutskottet den 29/5 2005, då utskottsmajoriteten var en annan. Den argumentationen står sig tyvärr fortfarande än.

I Kalmar Läns Tidning den 24 april intervjuas Eva Bengtson Skogsberg, moderat riksdagsledamot, som berättar att hon har fått ett Tummen upp-diplom från Språkförsvaret:

"En riksdagsledamot kan syssla med förvånande saker, som inte är direkt kopplade till det omedelbara uppdraget, men som ändå har beröring med samhällsuppdraget i stort. Tillsammans med partikollegan Marianne Watz har Eva Bengtson Skogsberg anordnat seminarier om undervisningsspråket i den svenska skolan.

De båda har också gemensamt motionerat om svenskan som undervisningsspråk. Detta engagemang har fått beröm av organisationer och människor som värnar om det svenska språkets ställning i landet, inte minst inom de beslutande organen. Nätverket Språkförsvaret har tilldelat de båda damerna en ”tumme upp” för medvetet språkarbete.

- Det är roligt att det uppmärksammas när man gör något, kommenterar Eva Bengtson Skogsberg, innan det är dags för vidaretransport till nästa öländska besöksmål, Pelles Hyrservice i Strandskogen, årets företagare i Mörbylånga. "

Det är naturligtvis mycket glädjande att Språkförsvarets Tummen upp-diplom uppskattas av mottagarna, trots att det bara är ett hederspris.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)