Alla inlägg under maj 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 maj 2009 21:20


(Pressmeddelande från Språkrådet)


Stockholm den 15 maj


Erik Wellanders pris för framstående forskning inom språkvårdens område har i år gått till Viggo Kann, professor i datalogi vid Tekniska högskolan i Stockholm. Årets prissumma är 50 000 kr.


Viggo Kann är en av Sveriges främsta språkteknologer, och modern språkvård är otänkbar utan språkteknologi. I sin forskning har Viggo Kann alltid eftersträvat praktiskt användbara resultat med bred tillgänglighet för det svenska språksamhället.

Han har särskilt ägnat sig åt datoriserade språkstöds- och språkgranskningsprogram och åt att göra stora lexikon tillgängliga på nätet. Han har lett arbetet med språkkontrollprogrammet Granska som kan användas av alla som skriver svenska, men som också finns i en särskild version för skribenter som inte har svenska som modersmål.

Viggo Kann har också sett till att ordboksserien Lexin, där 30 000 svenska ord kan slås upp på sexton språk, kan läsas i digital form. I projekt som Folkets engelsk-svenska lexikon och Folkets synonymlexikon har han givit en bred allmänhet möjlighet att delta i uppbyggnaden av språkliga hjälpmedel på nätet.


Prisutdelning på Språkrådsdagen 15 maj


Priset delas ut den 15 maj på Språkrådsdagen i Stockholm av professor Mats Thelander, ordförande i Eriks Wellanders fond. Erik Wellanders fond är uppkallad efter den kanske främsta svenska språkvårdaren vid 1900-talets mitt, professorn i tyska Erik Wellander. Fonden stödjer svensk språkvetenskaplig forskning inom språkvårdens område och delar bland annat ut ett årligt pris. Se även programmet för Språkrådsdagen.


Kontakt

För ytterligare frågor om pristagaren, priset eller Erik Wellanders fond, kontakta fondens sekreterare docent Olle Josephson, 08-16 34 76, olle.josephson@nordiska.su.se, eller Språkrådet, 08-442 42 00, sprakradet@sprakradet.se. Se även språkrådet.se/wellander för mer information om Wellanders fond.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 maj 2009 21:15


 Som vi tidigare har berättat, skickade Språkförsvaret den 5/4 ut frågor – se även följebrev – till partiernas toppkandidater till inför valet till EU-parlamentet den 7 juni 2009. Frågorna gällde vilken syn som kandidaterna har på EU:s språkpolitik liksom svenska språkets roll inom EU. 


Det var meningslöst att skicka ut dessa frågor till partiernas samtliga kandidater. Det skulle ha inneburit en massa jobb att publicera svaren, om alla kandidater svarade. Därför begränsades mottagarna till ”toppkandidaterna”, vilkas antal varierade från parti till parti, beroende på hur många mandat de redan hade i EU-parlamentet och om de överhuvudtaget redan var företrädda i EU-parlamentet. Frågorna skickades till de tio första namnen på Moderaternas och Socialdemokraternas listor; till de åtta första namnen hos Centerpartiet, Folkpartiet, Junilistan, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet; till de fem första namnen hos Feministiskt initiativ, Piratpartiet och Sverigedemokraterna. Summa 83 mottagare.

 

Hittills har 35 kandidater svarat – se förteckningen i Aktuellt/Svar EU-kandidater.

 

Partiernas svarsprocent fördelar sig enligt följande:            

 

Miljöpartiet                          62,5 %  (5/8)

Junilistan                             50         (4/8)

Kristdemokraterna               50         (4/8)

Socialdemokraterna             50         (5/10)

Vänsterpartiet                     50         (4/8)

Piratpartiet                          40         (2/5)

Centerpartiet                       37,5      (3/8)

Folkpartiet                           37,5       (3/8)

Moderaterna                        30         (3/10)

Feministiskt initiativ            20         (1/5)

Sverigedemokraterna           20         (1/5)

 

Svarsprocenten hos de olika partierna är naturligtvis öppen för tolkningar. Vi återkommer förmodligen strax före valet med en sammanfattande kommentar med utgångspunkt från sakinnehållet i svaren. Stoppdatum för svar är den 5/6...



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


(Texten bygger - med mindre bearbetningar - på en notis från Språkrådet och en artikel i STPress)


Europarådet publicerade den 6 maj 2009 en tredje rapport om minoritetsspråkens situation i Sverige. Rapporten har upprättats av en expertkommitté, som bevakar fullföljandet av Minoritetsspråkskonventionen, d.v.s Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, SÖ 2000:3 (the European Charter for Regional or Minority Languages).


Enligt Europarådets expertkommitté finns det mycket kvar att göra innan Sverige lever upp till konventionen. Kommittén konstaterar att svenska myndigheter inte ens gjort något för att kartlägga hur många som talar de olika minoritetsspråken, trots att det var en av de uppmaningar som riktades till Sverige efter den senaste granskningen för tre år sedan.

 

I rapporten uppmanas Sverige att förstärka utbildningsmöjligheter på minoritetsspråk. Det gäller exempelvis tvåspråkig utbildning, lärarutbildning och möjligheter att läsa finska, meänkieli och samiska på universitetsnivå.

 

Enligt rapporten borde Sverige också vidta åtgärder för att bevara sydsamiskan och stödja tidningspublicering på samiska och meänkieli.

 

Se vidare Europarådets pressmeddelande (på engelska) och rapporten – likaså på engelska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


(Från nyhetsbrevet Norden i Dag den 11/5 2009 - med förbehåll för ändringar)


Svensk filmpublik får större tillgång till nordiska filmer genom att Nordisk Film & TV-fond utser NonStop Entertainment som svensk samarbetspartner i nytt distributionsstöd. Samtidigt får svensk film lättare att nå en större publik i de nordiska grannländerna.


Nordisk Film & TV-fond som stöder nordiska samproduktioner och därmed utgör en viktig pusselbit i tillkomsten av nordiska filmer stärker distribution av nordisk film i de övriga nordiska länderna. Genom att utse en filmdistributör med gedigen erfarenhet av bred kvalitetsfilms-distribution i varje nordiskt land och under en treårsperiod ge dessa tillgång till ett slatestöd kommer den nordiska filmen få en stadigare grund att stå på utanför hemlandet.

Det innebär att:
• Den nordiska publiken får större möjligheter att ta del av nordiska filmer
• Större kommersiell potential för nordiska filmer
• Fler attraktiva distributionsmöjligheter för nordiska filmer inom regionen
• Bättre möjligheter för rättighetsinnehavarna att göra vinst

Hanne Palmquist, VD för Nordisk Film & TV-fond, förklarar:

- Att distribuera film blir allt mer riskfyllt och det gäller i synnerhet distributionen av nordisk kvalitetsfilm i de nordiska länderna. Med detta stöd vill vi hjälpa de distributörer som trots allt är beredda att ta risken.

Under namnet Nordic High Five kommer Nordisk Film & TV Fond från den 1 juli 2009 att skapa ett nytt distributionsstöd som syftar till att den nordiska publiken ska få se fler nordiska filmer på bio. Filmens upphovsmän kommer på så sätt att ha en större möjlighet att tjäna pengar på sin film även i de nordiska grannländerna.


NonStop Entertainment är den svenske samarbetspartnern Nordic High Five är ett fortlöpande treårigt extraordinärt initiativ med en utvärdering efter två år. Stödet är delvis återbetalningspliktigt. Ett distributionssamarbete kommer att ske med alla de nordiska aktörerna som är med i detta avtal: NonStop Entertainment i Sverige, Arthaus i Norge, Camera Film i Danmark, BioRex i Finland, Green Light Films på Island. Bolagen har alla en kvalitetsfilms/arthouse-profil samt är experter på distibutionen av smalare kvalitetsfilm.

- Filmer som dessa kräver en speciell och ofta alternativ behandling. Det är tidskrävande och filmerna har dessutom ett begränsad möjlighet att generera höga intäkter. Även om de håller en hög kvalitet är de inte särskilt ofta intressanta för de större distributörerna, säger Hanne Palmquist.

Nordic High Five-distributörerna samarbetade också kring Nordiska Rådets Filmpris 2008 och fortsätter med det även under 2009. De första filmerna i Nordic High Five är :


• Ruben Östlunds svenska De ofrivilliga (De ofrivilliga) i Danmark
• Baltasar Kormákurs isländska White Night Wedding (Brúðguminn) i Sverige
• Klaus Härös finska Post till Pastor Jakob (Postia pappi Jaakobille) i Norge
• C. Åstrands och M. Lindbergs svenska Kenny Starfighter (Kenny Starfighter) i Finland
• Danske Nicolas Winding Refns Valhalla Rising (Valhalla Rising) på Island

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 maj 2009 21:27


Fredrik Lindström har en teori - se sammandrag - i senaste numret av Språktidningen om varför man har med både för- och efternamn på Ingmar Bergmans plats. Jag tror att svaret är betydligt enklare. Strindberg och Tegnér är mycket ovanliga namn. Säjer man Strindberg vet alla vem man syftar på. Vi har visserligen Alice Tegnér, men hon ansågs inte alls lika stor när Tegnérgatan kom till. Esaias Tegnér ansågs vara den svenska litteraturens oöverträffade mästare. Säjer man däremot Bergman, står lyssnaren undrande efter fortsättningen.  Namnet är nämligen mycket vanligt. Flera Bergman finns som kan utmana Ingmar i storhet: Hjalmar, Bo, Ingrid ... Därför måste där finnas båda namnen, så att man säkert kan förstå vem som avses. Vem har någonsin hört någon kalla Dan Andersson för Andersson?


Herr Ingemar är inget alternativ. Det kan lika gärna syfta på Ingemar Hedenius eller Ingemar Gustafsson. Det är heller inget nytt med för- och efternamn på gator. Redan på 40-talet fanns Victor Rydbergs gata i Stockholm, och Dag Hammarskjölds väg har funnits länge i Göteborg.    


Thomas Görling,

Uddevalla


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 maj 2009 13:05


Vi har tidigare skrivit om HotForWords, som drivs av Maria Orlova, en 28-årig rysk filolog. Hon producerar också videoinspelningar på YouTube. Hennes videoinspelningar tillhör Internets mest sedda med 180 miljoner träffar. Den 7 maj uppnådde hennes YouTube-sida 200000 prenumeranter.


Maria Orlova växte upp i Nizjnij Novgorod, där hon också studerade och tog akademiska examina i filologi (lingvistik och etymologi) i ryska och engelska. Hon undervisade i engelska på gymnasienivå i Moskva, innan hon beslöt sig för att åka till USA för att förbättra sin engelska. Hon hade förmodligen åkt tillbaka till Ryssland, om hon inte hade lanserat sin YouTube-sida, som alltså slog igenom med dunder och brak.


 Maria Orlova, numera bosatt i Los Angeles, har inte längre några problem med sin försörjning. Hon har två radioshower, regelbundna uppdrag för tv-kanalen Fox, ett pilotavsnitt i en tv-kanal  och har skrivit en bok, som kommer ut i augusti. Den ansedda tidskriften ”The New Yorker Magazine" belönade henne nyligen med titeln ”The World´s Sexiest Philologist”.


Hennes videoinspelningar handlar om etymologi, om att förklara ords, d.v.s engelska ords, ursprung. Men hennes framgångar på Internet beror naturligtvis på att hon har förmått förena gedigna sakkunskaper med ett fördelaktigt utseende och en lekfull och humoristisk framtoning. Många, kanske de flesta, av hennes beundrare och besökare är inte primärt intresserade av etymologi, vilket framgår av kommentarerna på hennes sida. Men de kan inte undgå att få vissa kunskaper i etymologi på köpet. Därmed gör Maria Orlova också nytta. 


Läs mera på Moscow News!


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 maj 2009 11:37


Behövs det en språklag, frågar Språktidningen, och organiserar samtidigt en webbomröstning. Nyligen röstade Stortinget om en ny norsk språkpolitik och att en språklag ska utarbetas. Språktidningen skriver vidare:


"I Sverige röstar Riksdagen om den svenska språklagen den 20 maj. Vi skrev om lagen i Språktidningen 3/08. Det finns flera skäl till att vi får en lag nu (engelskans intrång, EU, minoritetsspråken). Men behövs den? Och kommer den som röstas fram att ha någon effekt?"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 maj 2009 19:50



I gårdagens Dagens Nyheter berättade Niklas Malmborg att det nästa vecka är premiär för Svenskt översättarlexikon, en internetbaserad databas:


"Länge har de verkat i det tysta, men deras inflytande över den svenska litteraturhistorien har varit och förblir enormt. Nu synliggörs för första gången Sveriges översättarkår med biografier, porträtt och verkförteckningar. Bakom projektet står Södertörns högskolebibliotek."


Redan nu kan man dock hitta översättarpresentationer på Svenskt översättarlexikons hemsida.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25 26 27
28
29
30
31
<<< Maj 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se