Upsala Nya Tidning publicerade den 27/7 en ledarartikel , som handlade om Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stad, av Andreas Bergh (AB), som för övrigt också har en egen blogg. Jag har tidigare kommenterat ledarartikeln (d.v.s. den version som publicerades i Sundsvalls Tidning) på denna blogg , men bereddes också igår möjlighet till ett genmäle i UNT. Detta har i sin tur besvarats av AB. Eftersom hans svar är kortfattat, återger jag det i sin helhet:

”Det är för mig en smula oklart vart Per-Åke Lindblom vill komma med sitt påstående att stater satsar stora pengar på att försvara och sprida sina språk. Jag anar att han tycker att Sverige borde göra detsamma. Som alternativ föreslår jag att vi bejakar engelskan som världsspråk. Det skulle ha ett symboliskt värde, men förmodligen även uppskattas av turistande norrmän, tyskar, holländare och danskar. Som Per-Åke så riktigt påpekar, delar de en viktig egenskap med oss svenskar i detta sammanhang: De förstår oftast engelska.”

I ledarartikeln hävdar Andreas Bergh att ”Frågan om det alls är motiverat att lägga resurser på att försvara svenska språkets särart”.  Frågan är: Varför får, enligt AB, inte svenska språket kosta ett öre utan tydligen måste vara lika gratis som den luft vi andas? Jag tog i mitt genmäle upp det faktum att vissa stormakter genom historien som Frankrike, Storbritannien/USA, Tyskland – och nu senast Kina – har satsat mycket pengar på att sprida sina språk och att det uppenbarligen går att tjäna pengar på ett språk, som t.ex engelskan. Det finns beräkningar, som gjorts av British Council, vad gäller Storbritannien, men även USA och Australien (läs australiensiska universitet) gör säkert en klar nettovinst.

Katalanskan talas av c:a 7,5 miljoner människor och är alltså nästan lika stor som svenskan. Den katalanska regionala regeringen satsar stora ekonomiska resurser på det katalanska språket, bl.a i form av webbresurser, vars profil är mångspråkighet, och språkteknologiska resurser, exempelvis översättningsprogram. Dessa kostnader redovisas t.o.m offentligt (jag återkommer senare med mer exakta uppgifter). Varför skulle detta vara en förlustaffär för Katalonien?

Hur beräknar egentligen AB kostnaden för svenska språket? Skulle AB vilja precisera utgifts- respektive intäktskontot? Det är alldeles klart att det kostar en massa pengar att t.ex utbilda t.ex lärare i svenska, att utge böcker på svenska i små upplagor etc., att ge pengar till olika språkvårdande institutioner, nationella minoritetsspråk och invandrarspråk? Menar AB att det inte går runt?

Tänk bara på Svenska Akademien, denna ärevördiga språkinstitution, som utdelare av Nobelpriset. Vilken betydelse har inte Nobelpriset för att sälja Sverige? Borde Ingmar Bergman ha gjort filmer på engelska? Borde August Strindberg, Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren ha skrivit på engelska i stället för på svenska språket? Har författare som Jan Guillou, Liza Marklund, Håkan Nesser, Henning Mankell och Stieg Larsson begått en dundertabbe, då de har skrivit sina böcker på svenska i stället för engelska?

Om AB likt Marian Radetzki anser att vi ska skrota svenskan till förmån för engelskan, bör han åtminstone säga det rent ut!

AB skriver vidare: ”Som alternativ föreslår jag att vi bejakar engelskan som världsspråk. Det skulle ha ett symboliskt värde, men förmodligen även uppskattas av turistande norrmän, tyskar, holländare och danskar.” Vad menar AB egentligen med ”världspråk”? Han tycks mena ett språk, som ersätter alla andra språk och gör dem överflödiga. Det som är sant är att engelskans idag är världens största andraspråk, vilket innebär att uppskattningsvis en fjärdedel av världens befolkning förstår det mer eller mindre; att engelskan förstås av omkring hälften av EU:s medborgare. Men betyder det att andra språk skulle ha blivit oviktiga? Till och med amerikanska  och brittiska regeringsföreträdare klagar över amerikaners och britters bristande kompetens i andra språk än engelska. En omfattande rapport  från Europeiska kommissionen i fjol visade också att små och medelstora företag i Europa förlorade stora summor när det gäller handel på grund av bristande mångspråkighet. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att språks inflytande i världen inte beror på några inneboende egenskaper hos språket ifråga. Det är i första hand ett resultat av det ekonomiska, politiska, kulturella och militära inflytande, som de stater, där ett visst språk är huvudspråk, utövar. Det inflytande som USA/Storbritannien har utövat har passerat sin kulmen, vilket också denna amerikanska rapport  bekräftar, redan av den enkla anledningen att Kina förmodligen kommer att uppnå samma BNP runt 2035. Andra stater, exempelvis Indien, Brasilien och Ryssland, kommer troligen också att växa i ekonomisk betydelse. Engelskan betydelse som globalt andraspråk kommer säkert att bestå en avsevärd tid framöver; latinet som lärdomsspråk överlevde romarrikets fall med omkring 1400 år. 

Direkt stolligt blir det när AB skriver att bejakandet av engelskans som världsspråk, skulle ha ett symboliskt värde, men ”förmodligen även uppskattas av turistande norrmän, tyskar, holländare och danskar”. Varför skulle det uppskattas av norrmän och danskar? Vet inte AB att norska och danska är sinsemellan förståeliga med svenska? De har alltså svenskan till skänks med ett ordförråd som är gemensamt till minst 75 procent. De behöver inte ens ha studerat svenska språket för att förstå det och kan dessutom ta sig fram på norska och danska i Sverige. Norrmännen har dessutom bevisligen de bästa kunskaperna i de båda grannspråken jämfört med svenskar och danskar. Varför skulle det vara en fördel för danskar och norrmän att gå omvägen via engelskan? Jag är också fullständigt övertygad om att tyskar och holländare föredrar information på tyska och holländska framför engelska. Visa mig en enda undersökning som motsäger detta påstående! 

Jag vill avsluta med en liten anekdot. Häromåret åkte jag på en charterresa till Egypten. Det tillhör kutymen i samband med charterresor att resebyrån organiserar utflykter, bl.a till olika affärer och verkstäder. Lokal mattframställning visas till exempel upp, samtidigt som man ges möjlighet att köpa produkterna i fråga. Även på denna resa ordnades flera sådana utflykter, men bara vid ett utflyktsmål gjorde samtliga deltagare i chartergruppen inköp. Det var i en verkstad, som tillverkade prydnadsföremål av alabaster, på västra Nilstranden mittemot Luxor eller Assuan. Och varför? När gruppen anlände, höll nämligen ett antal hantverkare en liten show för oss – på svenska! 

Även gatuförsäljarnas språkkunskaper, i varje fall för att bedriva affärer, var imponerande. Om det inte räckte med att säga ”nej tack” på arabiska utan försäljaren ändå ville veta varifrån man kom, så insåg jag snabbt att jag var tvungen att säga att jag kom från Island. Vem vet – nästa gång kanske jag måste ange Färöarna som födelseplats?

Per-Åke Lindblom  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Hej!   På Sveriges Radios webbplats  står följande:   "Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".   Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14   Söndagens svenskspråkiga sång   Sara Eng - Trollkarlen från Indialand    Söndagens svenskspråkiga dikt   Den norske viking som grundade Limerick säkert samma dag, samma timme fick...