Alla inlägg under augusti 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 augusti 2009 22:21


(Texten är direkt hämtad från Språkrådets webbplats)


 Språk i Norden är en årsskrift för språknämnderna runt om i Norden. Temat för 2009 är språkpolitik och språkattityder. Språk i Norden 2009 omfattar främst artiklar som baserar sig på föredrag på Nordiska språkmötet i Helsingør i september 2008. De överordnade temana för konferensen var dels möjligheterna att genomföra den nordiska språkdeklarationen från 2006, dels det samnordiska projektet Moderna importord i Norden som initierats av Nordiska språkrådet.


Utanför dessa två teman finns en artikel som ger en översikt över språkmötena de senaste 55 åren och diskuterar på vilket sätt språkmötena varit till nytta för språkvård och språkforskning samt en artikel om verben blíva och verđa i fäöiskan. Den tredje delen i artikelserien Språk i fokus fokuserar på just färöiskan. Vidare finns i den över 300 sidor tjocka boken en översikt över nyutkommen språklitteratur i Norden.

Boken går att beställa från Språkrådet och kostar 100 kr plus porto via e-postadressen expedition(ā)sprakradet.se (skriv om ā till @) eller på tfn 08-442 42 00.

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 augusti 2009 21:22


I anslutning till uppståndelsen kring Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stad engelskspråkiga beteckningar på bekostnad av svenska, blev också en representant för Språkförsvaret intervjuad av ett känt, utländskt tv-bolag. Men vi återkommer med närmare detaljer, när vi vet när inslaget ska sändas, eller med klipp, när det har sänts. Tills dess hålls alla läsare på halster.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 augusti 2009 23:39


En artikel, ”Stockholm reported for using too much English”,  i  "The Local – Stockholm´s News in English”, uppmärksammades av nyhetsbyrån United Press International, varifrån redOrbit, Breitbart.com  och Nordstjernan, en svensk-amerikansk tidning, hämtade notisen – se ”Watchdog critique of capital over use of English”. Listan kan göra ännu längre – den som är intresserad kan söka på Google med frasen ”reported for English use”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2009 12:30


Den här lilla notisen i Dagens Nyheter den 22/7 om Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stad  ledde till inte mindre än 82 kommentarer, som finns i denna fil.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 augusti 2009 22:21


Detta citat har hämtats från ett tal, som Barack Obama höll under presidentvalskampanjen:


"Nu håller jag med om att immigranter ska lära sig engelska. Jag är överens om det. Men tänk på detta. I stället för att bekymra er över om immigranter kan lära sig engelska – de kommer att lära sig engelska  - borde ni försäkra er om att era barn lär sig spanska. Ni borde tänka över hur ert barn kan bli tvåspråkigt. Vi bör se till att alla barn talar mer än ett språk.


Vet ni, man skäms när europeer kommer över hit, så talar de alla engelska, de talar franska, de talar tyska.  Och när vi åker över till Europa, är allt vi kan säga "Merci beaucoup.” Eller hur? 


Vet ni, jag är helt allvarlig när det gäller detta. Vi måste förstå  att våra ungdomar, om de behärskar ett språk, är det ett kraftfullt redskap för att få ett jobb. Du är så mycket mer anställningsbar. Du kan bli en del av den internationella affärsvärlden. Så vi bör satsa på främmande språk i våra skolor från tidig ålder, eftersom barn faktiskt  lär sig främmande språk lättare när de är fem, eller sex, eller sju, än när de är fyrtiosex, som jag." (Fri översättning - originalcitatet här!)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 augusti 2009 22:46



Johan Folin (JF) menar i sin ledare,  "Ett språk i ständing förändring", i Södermanlands nyheter den 1/8, att  den nya språklagen, som trädde i  kraft den 1 juli, har lett till att ”kverulanterna och petimätrarna vädrat morgonluft”. Han syftar dels på Olle Josephsons och Språkförsvarets JO-anmälan  (10/7) av regeringens e-postadresser och på Språkförsvarets JO-anmälan  (19/7) av Stockholms stads användning av engelska beteckningar på bekostnad av svenska.


Syftet med dessa anmälningar är att pröva vilken status som språklagen egentligen har, om den länder till efterrätttelse eller inte.  Jag lämnar diskussionen om e-postadresserna därhän, eftersom Johan Folin inser att ”det går att ha e-postadresser på svenska och engelska samtidigt, så att ordna så att alla departementen har svenska e-postadresser går snabbt...”


JF beskriver Språkförsvarets andra JO-anmälan på följande sätt: 


Den gäller Stockholm Visitors Board och två andra bolag som ägs av Stockholms stad samt Stockholms stads användande av slagordet ”Stockholm – the capital of Scandinavia”. Språkförsvaret kräver att beteckningarna ska översättas till svenska eftersom det är comme-il-faut och att de svenska beteckningarna ska användas i första hand. Synd att utländska turister och näringslivsrepresentanter är så dåliga på svenska bara.


För det första är svenska är huvudspråk och gemensamt språk i Sverige enligt språklagen – inte engelska.


För det andra tillhör Stockholm och de bolag som ägs av Stockholms stad det ”allmänna”, eftersom verksamheten ytterst finansieras med skattemedel. Vilken förankring har de engelskspråkiga beteckningarna bland skattebetalarna i Stockholm? Har de någonsin tillfrågats? 


För det tredje har Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region, Stockholm Entertainment District  och slagordet ”Stockholm – the Capital of Scandinavia” införts på bekostnad av svenska beteckningar. Slagordet kan dessutom kritiseras på rent saklig grund, eftersom det inte finnas någon huvudstad i Skandinavien lika lite som att det finns någon skallig kung i Frankrike.


JF skriver att Språkförsvaret vill att beteckningarna ska ”översättas till svenska”? Menar JF att Stockholms turistbyrå eller Stockholms näringslivslivskontor inte är de ursprungliga beteckningarna, som sedan översatts till engelska, varvid de svenska beteckningarna samtidigt förpassats till soporna? Språkförsvaret förordar alltsåparallella beteckningar, först på svenska och därefter på  engelska i detta sammanhang, men gärna även påandra språk i andra sammanhang där det är lämpligt. 


För det fjärde är detta i första hand inte en språkvårdsfråga. Språklagen avser heller inte att reglera språkbruket i Sverige; det är en lag, som i första hand reglerar användningen av -  och tillgången till - svenska, de nationella minoritetspråken och invandrarspråken. De som fattat beslut om dessa engelskspråkiga beteckningar har gjort det i föreställningen att engelska är mera värt än alla andra språk och att det går hem överallt. Engelskan ges en magisk status. Eftersom man samtidigt uteslutit de svenska beteckningarna, har man slagit fast att svenska beteckningarna inte längre går att använda för olika representativa institutioner och organ. Svenskan har alltså förlorat ett användningsområde, en domän. 

 

För det femte tillämpar Stockholms stad en kortsiktig och enfaldig tvåspråkighetspolitik, d.v.s enbart svenska och engelska – svenska för inhemskt bruk och engelska för resten av världen.  Officiellt statistik från NUTEK (numera nedlagt) 2008 visade emellertid att de två särklass utländska turistgrupperna i Sverige var norrmän och tyskar, därefter danskar och holländare, medan britter och amerikanare först kom på femte respektive sjätte plats.


Jag har tillbringat min semester i Tyskland och kan göra vissa jämförelser vad gäller turistinformationen. Jag hittade naturligtvis inte någon motsvarighet till Stockholm Business Region eller Stockholm Visitors Board varken i München, Düsseldorf, Wuppertal eller Köln. Ingen av dessa tyska städer har infört en engelskspråkig beteckning på ett motsvarande organ på bekostnad av en tysk beteckning. Det är detta, d.v.s frågan om beteckningar, som debatten gäller och som Språkförsvarets JO-anmälan går ut på! Frågan om beteckningar och vilka språk som turistinformation ska ske på, är två olika saker. I det senaren fallet står Språkförsvaret står för en mångspråkighetslinje, medan Stockholms stad, Stockholm Business Region och Stockholm Visitors Board står för en inskränkt tvåspråkighetslinje. Detta framgår dels av Språkförsvarets programmatiska inriktning och vår webbplats och dels av den konkreta kritik, som vi tidigare riktat mot de Stockholm stads engelskspråkiga beteckningar.


Den tyska turistinformationen är dessutom mer mångspråkig än den svenska; tyska beteckningar står alltid  före eller över engelska beteckningar; ibland förekommer tre språk på skyltar på flygplatser och järnvägsstationer, d.v.s tyska, engelska och/eller franska och italienska. Utanför Kölns domkyrka fanns en skylt på sju språk, inkl. ryska och kinesiska. Den som åker en sightseeing-buss i Köln kan lyssna på information i hörlurarna på tyska och engelska, men också på nederländska, japanska, ryska, italienska, franska, kinesiska– och svenska!


JF skriver: ”Synd att utländska turister och näringslivsrepresentanter är så dåliga på svenska bara”. JF tycks tro att det är själva beteckningarna på engelska som säljer Stockholm, inte informationen om Stockholm på flera olika språk. Tror JF att turisterna i Tyskland blir förvirrade av att det används flera olika språk i turistinformationen och inte enbart engelska beteckningar? När det gäkller företag är det f.ö.en enkel tumregel att man säljer bäst på mottagarnas/kundernas eget språk, en tumregel, som t.ex bekräftades av en rapport från Europeiska kommissionen  juli 2008


Slutligen skriver JF attspråket förändras hela tiden, vi lånar ord från andra språk hela tiden” och att ”försök att stoppa utländska influenser i språket kommer dock att misslyckas så länge vi har yttrandefrihet.”. VarkenOlle Josephson eller Språkförsvaret är motståndare till att språket utvecklas – frågan är bara hur.


 I punkt 26 i ”Vanliga frågor” på Språkförsvarets webbplats heter det: 


Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare.”


Men de beteckningar som kritiserades i Språkförsvarets JO-anmälan är inte resultat av någon spontan språkutveckling. Ett antal personer har fattat beslut om dessa beteckningar på möten, som förmodligen också är protokollförda, och utifrån bestämda bevekelsegrunder. Deras beslut har haft konsekvenser och de får också ta konsekvenserna. 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 augusti 2009 11:44


"The Top 100 Language Blogs 2009"  är den största tävlingen   för språkbloggar på Internet och arrangeras årligen av bab.la och Lexiophiles. Den syftar till att hitta de bästa språkrelaterade bloggarna och att belöna språkälskande bloggare. I år nominerades 472 bloggar från 26 olika länder i fyra olika kategorier.  Du hittar de hundra främsta bloggarna och mer om rankingmetoderna här.


Man ska naturligtvis inte ta sådana här tävlingar alltför allvarligt. De gynnar dessutom bloggar på de stora språken. Danska Blogbokstaver tog förresten en femtiofemte plats. 


När jag ögnade genom några bloggar, hittade jag detta trevliga citat av Nelson Mandela: "If you talk in his language, that goes to the heart (Om du talar på hans språk, går det till hjärtat.)"


Det är egentligen en självklar inställning, men säg det till Stockholm Visitors Board och Stockholm Business Region, som tillämpar en tvåspråkighetslinje, svenska och engelska, där engelska naturligtvis är förmer än både svenska och alla andra språk. Dessa institutioner, knutna till Stockholms stad, tror att de kan tala på engelska till de tyska, holländska, franska, spanska, ryska och kinesiska turisternas och kundernas hjärtan.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15
16
17 18
19
20 21 22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< Augusti 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se