Enligt bl.a Svenska Dagbladet igår kommer Folkpartiets partistyrelse inför landsmötet i november att lägga fram ett förslag att engelska ska bli obligatoriskt ämne redan från årskurs ett i den svenska grundskolan. Eftersom detta förslag varit i säck, innan det hamnade i påse, d.v.s Globaliseringsrådet kom med detta förslag redan i maj i år, kan vi lika gärna återge Språkförsvarets pressmeddelande om detta förslag. Språkförsvarets motargumentation är fortfarande helt relevant:

”Det finns ingen forskning som säger att elever i den svenska ungdomsskolan kommer längre i sin behärskning av engelska än vid en senare start, som idag normalt sker i årskurs 3 eller 4. Forskning visar i stället att det som är avgörande för ungdomars engelskkunskaper är deras eget intresse och användande på fritiden. Svenska grundskoleelever och gymnasieelever ligger redan väl till i internationella kunskaper i engelska utan att tiden behöver utökas i skolan.
 
Förslaget medför enbart att engelskans status i Sverige ytterligare stärks, något som visat sig vara ett problem för svenskan inom bl.a högre undervisning, och som föranlett den av riksdagen nyligen beslutade språklagen den 20 maj.
 
En ytterligare betoning på engelska i Sverige är dessutom kontraproduktiv vad gäller svenska ungdomars minskade intresse att studera utomlands. Detta hänger samman med ett minskat intresse för andra språk än engelska i Sverige. Här har den ensidiga fixeringen på engelska som enda internationella språk varit en bidragande orsak. En höjd status för engelskan i skolan riskerar att öka problemen för både svenskan och andra språk.
 
Språkförsvaret förordar i stället en skola där inte enbart engelskan ses som en nyckel till goda internationella kontakter. De flesta bilaterala kontakter fungerar bäst utan omvägen över engelskan.”

På Svenska Dagbladets startsida, strax under bilden på Björklund och rubriken ”Alliansstöd för Björklunds förslag” anordnas en webbomröstning. Gå in och rösta!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

HÅLLER SPRÅKEN IHOP NORDEN?

Språkförsvaret  anordnar i höst en seminarieserie i samarbete med ABF. Det andra seminariet onsdagen den 21/10 handlar om den nordiska språkgemenskapen.  

Från Grönland i väster till Karelen i öster. Från Svalbard i norr till strax söder om dansk-tyska gränsen. 8 tidszoner och 25 miljoner människor. Något av de centralskandinaviska språken, danska, norska och svenska, är första eller andraspråk inom ett enormt landområde. Kan detta bestå? Är det ens önskvärt? Vilka motkrafter finns?

Inledare: Olle Josephson, docent i nordiska språk och f.d chef för Språkrådet; Olaug Rekdal, lektor i norska och läromedelsförfattare; Jørgen Christian Wind Nielsen, ordförande för Modersmål-Selskabet i Danmark, och medlem av Dansk Sprognævns representantskap.  Avstamp med Ana Martinez, författare och estradör.

Möteslokal: Beskowsalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm - tid: 18.00 – 20.30 Inträde: 50 kr.

Det tredje seminariet den 26/11 handlar om finlandssvenskan och åländskan. Se ytterligare information på Språkförsvarets webbplats.

Kramfors funderar på att byta namn på flygplatsen till ”High Coast Airport”. Hallå, är det ingen som hör hur korkat det låter?

För det första lär folkhumorn snabbt ändra namnet till ”High Cost Airport”. Vilket knappast kommer att locka resenärer.

För det andra ligger flygplatsen faktiskt inte vid Höga kusten, utan vid Ångermanälven (”Regret Man River”?).

För det tredje finns det bland förnuftiga kramforsbor ett mycket bättre förslag. Nämligen Nylanda.

Nylanda är framför allt kortare och snärtigare, vilket är synnerligen viktiga egenskaper inom marknadsföring. Nylanda låter nytt och fräscht, samtidigt som det anknyter både till läget och till svensk namntradition för flygplatser. Det är god svenska som även fungerar bra i en internationell miljö. Manegen är redan krattad av Arlanda.

Att Nylanda dessutom vore en alldeles lagom känga åt Midlanda - som det gott kan ersätta - gör väl inte heller saken sämre!

Ola Nilsson

Artikeln också publicerad i Örnsköldviks Allehanda - här med författarens tillåtelse. Se också tidigare blogginlägg!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 1 oktober kompletterades CANAL+ utbud med en helsvensk kanal som visar det bästa ur Svensk Filmindustris produktion de senaste trettio åren. SF-kanalen visar barn- och familjefilm, komedi, drama och spänning dygnet runt. Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nummer 3/2009 av Budstikken, som ges ut av Modersmålskredsen i Danmark, är på väg till prenumeranterna. Innehållet är som följer:

Ari Páll Kristinsson: Islændingene bevarer og styrker deres sprog - også i globaliseringens tidsalder. lslandsk sprogpolitik anno 2009  

Pernille Folkmann: Hvad hedder skärmsläckare, actionrulle og nakenfis på dansk? Om den nye svensk-danske ordbog

Arild Hald Kierkegaard: Danskhed og dannelse. Anmeldelse af Torben Fledelius Knap, Morten Nielsen og Jacob Pindstrup (red.): "Hvad er så danskhed? 11 essays om danskhed i sprog, litteratur og medier" (2005)

Torben Boas: Dannelse i middelalderen og i dag. Anmeldelse af Jens Thodberg Bertelsen, Aase Haubro Bitsch Ebbensgaard, Karin-Ann Madsen og Ole G. Mouritsen (red.): "Viljen til visdom. En bog om dannelse & uddannelse" (2008)

Prenumeration kan tecknas  här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det här initiativet från Vasamuseets sida är så vällovligt att vi inte kan låta bli att göra reklam för det:

"Sista helgen i varje månad erbjuder Vasamuseet barnverksamhet på teckenspråk och en guidad tur runt museet.

Pedagogisk barnverksamhet på teckenspråk kl 13 sista lördagen i varje månad.
Guidad tur på teckenspråk kl 13 sista söndagen i varje månad.

Ingen extra kostnad - endast museets ordinarie entréavgift (95 kr för vuxna, fri entré för barn)

Vasamuseets satsning på teckenspråk är en del av projektet 'Alla Ombord! – det salutogena museet'. Mer information om projektet finns på www.allaombord.se."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt en vetenskaplig undersökning, som redovisas på videnskab.dk, är det nu bevisat att danskarna talar snabbare än svenskarna, mellan 15 och 40 procent snabbare.

”Det var overraskende, for vi havde ikke forventet, at forskellen skulle være så stor. Selv om de udtaler de samme ord, siger danskerne 4 ord pr. sekund, mens svenskerne kun siger 3. Det er meget interessant,” säger Anja Schüppert till videnskab.dk.

I danskt tal faller stavelser bort. Detta fenomen hänger förmodligen ihop med talhastigheten, även om forskarna, enligt Anja Schüppert, inte känner till det ”precisa sammanhanget”:

” Vi ved derfor ikke, om danskerne taler hurtigere, fordi lydene falder bort, eller om lydene falder bort, netop fordi danskerne taler hurtigere. Det skal vi til at undersøge nu.”

En annan dansk forskare, Dorthe Bleses, har tidigare dokumenterat, att danska bebisar lär sig språket senare än andra länders småbarn, och hon menar att detta möjligtvis kan ha något att göra med de nya upptäckterna om danskarnas talhastighet.

Nu hör det till saken att försökspersonerna kom från Köpenhamn och Stockholm. Det var ju inte fråga om ett tvärsnitt av befolkningen i respektive land. Det finns ju svenskar också som talar snabbt, eller åtminstone mycket ekonomiskt. ”De e bar´ å åk” à la Ingemar Stenmark, typiskt för många norrlänningar, är väl inte så illa. Jag lovar – det kan man säga mycket snabbt, så att knappt de enskilda orden kan urskiljas.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)