Köpenhamns universitet arrangerade den 23 oktober en konferens, "Tysk nu". Vi publicerar sammanfattningen av Hartmut Haberlands föredrag, eftersom det också har bäring vad gäller svenska förhållanden:

Også i forskningen bruger vi færre og færre sprog. Mens der endnu for 30 år siden var tale om de tre internationale 'hovedsprog' engelsk, fransk og tysk ved siden af dansk (og selvfølgelig norsk og svensk), er der i dag i vid udstrækning kun to sprog tilbage: dansk og engelsk. Det sætter sine spor i pensumlister, publikationssprog, studieordninger og måske endda bogindkøb.

Gør det noget? Er det for det første ikke en fordel hvis alle er fælles om et internationalt videnskabssprog? Og er det ikke godt nok hvis man læser alt det som stadigvæk måtte blive skrevet og publiceret på andre sprog i gode engelske oversættelser?

Der er i hvert fald to ting i vejen med den tiltagende sproglige ensretning. For det første er langt fra alt oversat til engelsk. Der findes en hel del diskurser som er bundet til et bestemt sprog - man kan gå så langt at påstå at det gælder alle diskurser som ikke er udelukkende beskrivende, men er tolkende, vurderende og handlingsstyrende. Det andet er at tekster som ikke er rent beskrivende, men netop tolkende, vurderende og handlingsstyrende, aldrig kan oversættes fuldstændigt til et andet sprog og tilføres gnidningsfrit til andre diskurser, simpelthen fordi betydninger opstår når ord bliver brugt i kontekst, og det er også den sproglige kontekst.

Hvis et samfund nægter sig selv adgang til videnskabelige diskurser på et andet sprog - på tysk eller på hvilket som helst andet sprog der bruges af forskere og forfattere - så kan det have vidtrækkende konsekvenser.

I en internationaliseret verden kan vi ikke give afkald på mangfoldigheden, heller ikke den sproglige."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

5 november 2009 21:53

Bra initiativ!
Jag ser fram emot liknande konferenser i Sverige. Med tanke på det ekonomiska utbytet, det geografiska läget och den gemensamma historien är det beklagligt utvecklingen så pass länge har gått bakåt. Det är pinsamt att det är fler som läser svenska vid universitet i Tyskland än om läser tyska vid svenska universitet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...