Direktlänk till inlägg 23 november 2009

Tidig inlärning av ett främmande språk är ingen utslagsgivande faktor

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2009 21:36


Idag publicerade Svenska Dagbladet en kommentar av Lena Ekberg, chef för Språkrådet, till artikeln ”Övertro på engelskans betydelse”. Vi tycks vara överens om huvudfrågorna, nämligen att skolan måste fokusera på mångspråkighet och att andra språk än engelska måste lyftas fram. Men hon menar också att budskapet i artikeln tyvärr kan tolkas så att kontakt med flera språk i tidig ålder är skadligt för befästandet av modersmålet.


Observera att jag bara talar för mig själv i fortsättningen - och inte för övriga artikelundertecknare. Jag anser inte att det finns stöd för en sådan tolkning av artikeln. Det finns ingen kritik i artikeln av tidig inlärning i sig. Däremot kritiseras föreställningen att tidig inlärning skulle vara utslagsgivande, d.v.s den bestämmande eller den viktigaste faktorn vid språkinlärning. Både Globaliseringsrådets och Folkpartiets förslag bygger på denna vanföreställning. Den enda faktor som jag anser är utslagsgivande för språkinlärning är om barnet växer upp i en miljö, där föräldrarnas språk och omgivningens huvudspråk är detsamma. Det ger garanterat ett gott resultat, d.v.s ett modersmål.


Det är nästan aldrig fel att påbörja kunskapshämtning eller träning av en färdighet så tidigt som möjligt, men är det en utslagsgivande faktor? Om man tänker sig två barn, som börjar musicera vid olika åldrar, har det barn som börjar tidigast inget avgörande försprång. Det som avgör slutresultatet är i stället talang och uthållighet. Bara om dessa båda barn är lika musikaliska och lika ihärdiga spelar tidpunkten för starten någon roll.


Den kritiserade artikeln säger också att inlärning av ett främmande språk fungerar bäst, om det sker med grund i modersmålet (eller det starkaste språket). Låt eleverna lära sig läsa och skriva på det egna modersmålet först, om inte det andra språket finns naturligt i omgivningen. Dessa skrivningar täcker upp alla två- eller trespråkiga (finns!) hemmiljöer i Sverige. Min yngsta dotter har lärt sig två språk från dag ett, svenska och polska. Hon har dessutom lärt sig engelska och franska. Hennes maximalt tidiga inlärning av två språk tycks dock varken gjort till eller från vad gäller hennes språkintresse i övrigt.


Den som menar att tidig inlärning är den avgörande aspekten måste förr eller senare dra den slutsatsen att årskurs ett inte är -  tidigt nog. Nästa steg är naturligtvis att göra engelska obligatoriskt i förskolan. Det säger också Moderaternas skolpolitiska talesperson i en intervju  i Svenska Dagbladet: ”Vi har sagt att vi välkomnar att man har engelskan redan i förskolan.” Enligt en nyhetsnotis i Metro lär sig redan tvååringarna på Lilla Trulsegårdsskolan i Torslanda engelska. Om man börjar med engelska redan i förskolan, kommer man att märka att interferensen från svenskan, d.v.s inflytandet från föräldrarnas och barnens huvudspråk eller omgivningens huvudspråk, utgör ett problem för inlärningen. Barnen kommer ändå inte att lära sig perfekt engelska. Nästa steg består i insikten att barnen befinner sig på fel plats. Då kan man naturligtvis följa en del sydkoreanska föräldrars exempel, nämligen att skicka barnen till ett engelsktspråkigt land som Australien och låta dem gå i skola där från årskurs ett. Nackdelen är förstås att de regelbundna kontakterna mellan barnen och föräldrarna försämras under barnens uppväxttid. Dessutom kan naturligtvis hela familjen flytta till ett engelsktspråkigt land.


Artikeln framhåller att individens eget språkintresse och graden av användning av språket är betydligt viktigare faktorer för slutresultatet än tidig inlärning av ett främmande språk. Detta är egentligen självklart. Den som är intresserad av ett språk, eller mycket ambitiös, kan lära sig ett språk mycket snabbt.  Mitt paradexempel brukar vara en ung iransk elev, som klarade rikstestet och kunde inleda sina universitetsstudier efter nio månader i Sverige. Förklaringen är hon hade som princip att studera svenska åtta timmar om dagen. Hur viktig graden av användningen av ett språk är, kan illustreras av alla vuxna invandrare, som kommit till Sverige efter 21 års ålder, men ändå lärt sig utmärkt svenska, t.o.m bytt huvudspråk, ofta med bistånd av en svenskspråkig make/maka. Skolans uppgift består i att ge grundläggande kunskaper i olika främmande språk och stimulera elevens intresse för språken i fråga. Men om inte eleven själv är intresserad, så kommer undervisningen gå in genom det ena örat och ut genom det andra.


Sist men inte minst: Man måste se till det sammanhang, i vilket Folkpartiets lägger fram sitt förslag om engelska redan i årskurs ett. Engelska har en exceptionellt hög status i Sverige, vilken manifesteras inom nyckelsektorer som den högre utbildningen och näringslivet. Som artikeln påpekar utsätts idag svenska barn och ungdomar för en enorm exponering från engelskan i massmedia; det må gälla tv, radio, film eller massmedia. Resandet har ökat markant sedan andra världskriget och därmed möjligheten att använda engelska.


Engelskans direkta inflytande idag i Sverige är betydligt större än någonsin lågtyskans och franskans. I lågtyskans fall var det den fåtaliga befolkningen i städerna, som utsattes för direkt påverkan och de språkliga förändringar som detta gav upphov sipprade långsamt ner bland bönderna. Visserligen var dessa språkliga förändringar på lång sikt genomgripande. Franskan på 1600- och 1700-talet påverkade i första hand hovet och adeln. Idag kan ingen, varken hög eller låg, i Sverige undgå att påverkas av engelskan, i hemmet, i skolan, på arbetet eller ute på gatan. Detta är en helt unik situation för Sverige historiskt sett. I det läget lägger Globaliseringsrådet och Folkpartiet fram ett förslag om tidigareläggning av engelskundervisningen, vilken inte har någon avgörande betydelse för vilka kunskaper i engelska som eleverna kommer att ha som vuxna. Men en sak är säker; förslaget höjer engelskans status ytterligare. Det kommer att understödja fördomar som att det räcker med att läsa engelska, att man klarar sig överallt med engelska och att andra språk, inklusive svenska, gärna får försvinna. Sådana kommentarer hittar man lätt i anslutning till artikeln på Svenska Dagbladets webbplats.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 okt 21:28

Ur dagens GP!   Kommentar:   Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i debatten är att svenska måste vara det v i k t i g a s t e språket i Sverige för alla - såväl infödda som invandrade. Viktigare än såväl den förrädiska e...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 okt 12:54

Helena Reierstam har skrivit en avhandling, ”Assessment in Multilingual Schools”,  en jämförande och blandad metodstudie av lärares bedömningsgrunder och språkinlärares praktiker – CLIL (Integrerad innehålls – och språkinlärni...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 19:18

(Mail till insidan@dn.se idag till DN)   Idag s 10: Den mindre blygsamma ( journalisten förstår inte ordet, menar blyga)... minns tillbaka på (kontamination av tänker tillbaka på och minns). I en och samma mening! Törs jag ens fortsätta läsa? Vil...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 okt 12:31

Ulrika Lindahl skrev den 28 april på ETC:   ”Det är inte någon hemlighet varför ojämlikheten har ökat. Dels har klyftorna i hela samhället ökat, vilket framför allt syns i boendesegregationen. Olika klasser bor på olika ställen. Och det syn...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 okt 14:35

Igår gjorde Jonas Borelius på "Språkförsvarets vänner" på Facebook följande iakttagelse:   "Idag lördagen den 17 oktober klockan 21:40 så pratas det följande språk på våra vanligaste SVENSKA TV-kanaler:   SVT1: Engelska SVT2: Engelska TV3...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9
10
11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< November 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se