Direktlänk till inlägg 25 november 2009

Några kommentarer till Östen Dahl

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2009 00:25


(Se Östen Dahls inlägg här på Lingvistbloggen)


I SvD-artikeln som kommenteras står:


"Ingen forskning har hittills kunnat belägga att elever lär sig engelska
bättre, om de lär sig språket redan i årskurs ett istället för i årskurs tre
eller fyra. Istället är ungdomarnas eget intresse och graden av användning
av engelska på fritiden avgörande för deras kunskaper i språket - se Liss
Kerstin Sylvéns avhandling från 2004
."


Östen Dahl undrar: Men Liss Kerstin Sylvéns avhandling handlar inte om
lågstadiet utan om gymnasiet?


Kommentar: Det är riktigt, men hänvisningen till avhandlingen syftar ju på
meningen precis före tankstrecket. Underförstått i SvD-artikeln och
folkpartimotionen är att förslaget om tidigareläggande av starten för
engelska i lågstadiet syftar till bättre behärskning i senare stadier i
skolan och i ett specialiserat arbetsliv som vuxen. Det primära syftet med
tankarna på ett tidigareläggande kan rimligen inte vara att barnen som vuxna
skall kunna fler ramsor, sånger och lekar på engelska från den tänkta, nya
undervisningen på lågstadiet. Det är ju graden av aktivitet på fritiden som
avgör hur långt enskilda elever senare kommer i språkbehärskning.


I artikeln som kommenteras står sedan:


"Det finns heller inte någon signifikant skillnad i årskurs nio mellan elever
som börjat läsa B-språk som franska, spanska eller tyska skolår sex jämfört
med år sju."


Östen Dahl skriver.


"Det anges ingen källa för detta påstående, men det är intressant, därför att det betyder att tre års undervisning är lika bra som fyra - det torde kunna spara en del pengar."


Kommentar från en grånad språklärare: Här kan absolut pengar sparas, eller
rättare sagt, grundskolans tidsanvändning kan stramas upp väsentligt mot
idag. Skolverkets uppföljning av språkvalets resultat är nedslående. Under
de 15 år (sedan 1994) elever kunnat påbörja franska, spanska eller tyska (=
grundskolans språkval) i årskurs sex i många rektorsområden har det aldrig
rapporterats om bättre resultat i åk 9 eller gymnasiet för dessa elever. Det
är visserligen svårmätt, eftersom det inte finns några nationella prov i
språksteg 1 och 2 i skolan, men bland gymnasielärare som jämfört 16-åriga
steg 3-elever och jämfört med tidpunkt för språkstart finns inget
rapporterat positivt samband.


Ett indirekt tecken på att det inte gett några signifikanta
resultathöjningar/förbättrad språkbehärskning i grundskolan är att antalet
skolor som återgått till att påbörja B-språket i årskurs 7 i stället för
årskurs 6 ökat under åtskilliga års tid. Bland språklärare i allmänhet har
uppfattningen varit att en tidigarelagd start t.o.m ibland försämrat
språkkunskaperna, därför att barnen inte får arbeta så koncentrat med
språket under fyra år (åk 6 - 9) som under tre år (åk 7-9), eller att
lärarna det första året (i åk 6) inte kunnat det språk som de skall
introducera särskilt väl.


Det är svårt att belägga något och hitta undersökningar om något när en
förväntad förbättring uteblir. Mig veterligt har ingen nationell
undersökning gjorts. Möjligen kan vi hitta vissa källor i tidningen Linguas
artiklar.


Risken är stor att tidigarelagd engelska skulle gå samma öde till mötes,
p.g.a lärare i åk 1 som inte kan ge eleverna den flygande start i uttal
m.m som eftersträvas med en sådan reform. Det har hänt förr.


Olle Käll


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 juli 08:54

  I en ledare i Expressen tar Ann-Charlotte Marteus upp ett fenomen som jag själv noterat: att företeelser som inte är några nyheter framställs som något nytt och märkvärdigt med engelska (läs amerikanska) termer. Som t ex ”savoring”. S...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 11 juli 13:00

Vet du att en svensk läsare förstår 75 procent av orden i en norsk text? I juli lyfter vi norska och norsk litteratur under rubriken "Månadens språk" och tipsar om allt från Nobelpristagare till stickböcker. Många av dem finns även översatta till sve...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 10 juli 16:02

Aftonbladet berättar:   ”Göteborgs ska bygga ett nytt stationshus värt 870 miljoner kronor. Det nya bygget ska också få ett nytt namn: Göteborg Grand Central. – Det är ju klart att rent Göteborgsmässigt så hade man ju kunnat komma p...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 9 juli 13:00

"Sverige är unikt i ett ödesmättat avseende: Vi talar svenska.   Våra lagar är skrivna på svenska. Vår historia är skriven på svenska. Vi sjunger sånger, läser dikter och använder ordlekar som bara funkar hos oss. Att hålla den kulturen vid liv ä...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 8 juli 13:00

Micheál: "Jag är irländare och finner det obegripligt att ett land verkar vilja överge sitt språk frivilligt.   Det kämpas hårt för att iriska ska överleva men ingen tror att det blir hela landets vardagsspråk igen. Skillnaden är att vårt språk u...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9
10
11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< November 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards