Alla inlägg under november 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2009 00:25


(Se Östen Dahls inlägg här på Lingvistbloggen)


I SvD-artikeln som kommenteras står:


"Ingen forskning har hittills kunnat belägga att elever lär sig engelska
bättre, om de lär sig språket redan i årskurs ett istället för i årskurs tre
eller fyra. Istället är ungdomarnas eget intresse och graden av användning
av engelska på fritiden avgörande för deras kunskaper i språket - se Liss
Kerstin Sylvéns avhandling från 2004
."


Östen Dahl undrar: Men Liss Kerstin Sylvéns avhandling handlar inte om
lågstadiet utan om gymnasiet?


Kommentar: Det är riktigt, men hänvisningen till avhandlingen syftar ju på
meningen precis före tankstrecket. Underförstått i SvD-artikeln och
folkpartimotionen är att förslaget om tidigareläggande av starten för
engelska i lågstadiet syftar till bättre behärskning i senare stadier i
skolan och i ett specialiserat arbetsliv som vuxen. Det primära syftet med
tankarna på ett tidigareläggande kan rimligen inte vara att barnen som vuxna
skall kunna fler ramsor, sånger och lekar på engelska från den tänkta, nya
undervisningen på lågstadiet. Det är ju graden av aktivitet på fritiden som
avgör hur långt enskilda elever senare kommer i språkbehärskning.


I artikeln som kommenteras står sedan:


"Det finns heller inte någon signifikant skillnad i årskurs nio mellan elever
som börjat läsa B-språk som franska, spanska eller tyska skolår sex jämfört
med år sju."


Östen Dahl skriver.


"Det anges ingen källa för detta påstående, men det är intressant, därför att det betyder att tre års undervisning är lika bra som fyra - det torde kunna spara en del pengar."


Kommentar från en grånad språklärare: Här kan absolut pengar sparas, eller
rättare sagt, grundskolans tidsanvändning kan stramas upp väsentligt mot
idag. Skolverkets uppföljning av språkvalets resultat är nedslående. Under
de 15 år (sedan 1994) elever kunnat påbörja franska, spanska eller tyska (=
grundskolans språkval) i årskurs sex i många rektorsområden har det aldrig
rapporterats om bättre resultat i åk 9 eller gymnasiet för dessa elever. Det
är visserligen svårmätt, eftersom det inte finns några nationella prov i
språksteg 1 och 2 i skolan, men bland gymnasielärare som jämfört 16-åriga
steg 3-elever och jämfört med tidpunkt för språkstart finns inget
rapporterat positivt samband.


Ett indirekt tecken på att det inte gett några signifikanta
resultathöjningar/förbättrad språkbehärskning i grundskolan är att antalet
skolor som återgått till att påbörja B-språket i årskurs 7 i stället för
årskurs 6 ökat under åtskilliga års tid. Bland språklärare i allmänhet har
uppfattningen varit att en tidigarelagd start t.o.m ibland försämrat
språkkunskaperna, därför att barnen inte får arbeta så koncentrat med
språket under fyra år (åk 6 - 9) som under tre år (åk 7-9), eller att
lärarna det första året (i åk 6) inte kunnat det språk som de skall
introducera särskilt väl.


Det är svårt att belägga något och hitta undersökningar om något när en
förväntad förbättring uteblir. Mig veterligt har ingen nationell
undersökning gjorts. Möjligen kan vi hitta vissa källor i tidningen Linguas
artiklar.


Risken är stor att tidigarelagd engelska skulle gå samma öde till mötes,
p.g.a lärare i åk 1 som inte kan ge eleverna den flygande start i uttal
m.m som eftersträvas med en sådan reform. Det har hänt förr.


Olle Käll


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2009 20:06



Svenska har talats i Finland sedan tidig medeltid och var dessutom administrativt huvudspråk till tidigt 1900-tal. Men hur står det egentligen till med svenskan idag? Andelen finländare med svenska som modersmål fortsätter att sjunka. Riskerar den att försvinna? Vad görs och vad bör göras för att stärka svenskan i Finland? Och vilket ansvar har vi i Sverige?


Inledare: Andrea Reuter, filmvetare och projektledare på Svenska Filminstitutet; Björn Sundell, utredningsansvarig på tankesmedjan Magma; Reinhold Enqvist, författare; Anders Eriksson, lagtingsledamot och ordförande för partiet Ålands Framtid; samt Ida Asplund, jurist, Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige.

'

Möteslokal: Katasalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm  - tid: 18.00 – 20.30 Inträde: 50 kr.      


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2009 21:36


Idag publicerade Svenska Dagbladet en kommentar av Lena Ekberg, chef för Språkrådet, till artikeln ”Övertro på engelskans betydelse”. Vi tycks vara överens om huvudfrågorna, nämligen att skolan måste fokusera på mångspråkighet och att andra språk än engelska måste lyftas fram. Men hon menar också att budskapet i artikeln tyvärr kan tolkas så att kontakt med flera språk i tidig ålder är skadligt för befästandet av modersmålet.


Observera att jag bara talar för mig själv i fortsättningen - och inte för övriga artikelundertecknare. Jag anser inte att det finns stöd för en sådan tolkning av artikeln. Det finns ingen kritik i artikeln av tidig inlärning i sig. Däremot kritiseras föreställningen att tidig inlärning skulle vara utslagsgivande, d.v.s den bestämmande eller den viktigaste faktorn vid språkinlärning. Både Globaliseringsrådets och Folkpartiets förslag bygger på denna vanföreställning. Den enda faktor som jag anser är utslagsgivande för språkinlärning är om barnet växer upp i en miljö, där föräldrarnas språk och omgivningens huvudspråk är detsamma. Det ger garanterat ett gott resultat, d.v.s ett modersmål.


Det är nästan aldrig fel att påbörja kunskapshämtning eller träning av en färdighet så tidigt som möjligt, men är det en utslagsgivande faktor? Om man tänker sig två barn, som börjar musicera vid olika åldrar, har det barn som börjar tidigast inget avgörande försprång. Det som avgör slutresultatet är i stället talang och uthållighet. Bara om dessa båda barn är lika musikaliska och lika ihärdiga spelar tidpunkten för starten någon roll.


Den kritiserade artikeln säger också att inlärning av ett främmande språk fungerar bäst, om det sker med grund i modersmålet (eller det starkaste språket). Låt eleverna lära sig läsa och skriva på det egna modersmålet först, om inte det andra språket finns naturligt i omgivningen. Dessa skrivningar täcker upp alla två- eller trespråkiga (finns!) hemmiljöer i Sverige. Min yngsta dotter har lärt sig två språk från dag ett, svenska och polska. Hon har dessutom lärt sig engelska och franska. Hennes maximalt tidiga inlärning av två språk tycks dock varken gjort till eller från vad gäller hennes språkintresse i övrigt.


Den som menar att tidig inlärning är den avgörande aspekten måste förr eller senare dra den slutsatsen att årskurs ett inte är -  tidigt nog. Nästa steg är naturligtvis att göra engelska obligatoriskt i förskolan. Det säger också Moderaternas skolpolitiska talesperson i en intervju  i Svenska Dagbladet: ”Vi har sagt att vi välkomnar att man har engelskan redan i förskolan.” Enligt en nyhetsnotis i Metro lär sig redan tvååringarna på Lilla Trulsegårdsskolan i Torslanda engelska. Om man börjar med engelska redan i förskolan, kommer man att märka att interferensen från svenskan, d.v.s inflytandet från föräldrarnas och barnens huvudspråk eller omgivningens huvudspråk, utgör ett problem för inlärningen. Barnen kommer ändå inte att lära sig perfekt engelska. Nästa steg består i insikten att barnen befinner sig på fel plats. Då kan man naturligtvis följa en del sydkoreanska föräldrars exempel, nämligen att skicka barnen till ett engelsktspråkigt land som Australien och låta dem gå i skola där från årskurs ett. Nackdelen är förstås att de regelbundna kontakterna mellan barnen och föräldrarna försämras under barnens uppväxttid. Dessutom kan naturligtvis hela familjen flytta till ett engelsktspråkigt land.


Artikeln framhåller att individens eget språkintresse och graden av användning av språket är betydligt viktigare faktorer för slutresultatet än tidig inlärning av ett främmande språk. Detta är egentligen självklart. Den som är intresserad av ett språk, eller mycket ambitiös, kan lära sig ett språk mycket snabbt.  Mitt paradexempel brukar vara en ung iransk elev, som klarade rikstestet och kunde inleda sina universitetsstudier efter nio månader i Sverige. Förklaringen är hon hade som princip att studera svenska åtta timmar om dagen. Hur viktig graden av användningen av ett språk är, kan illustreras av alla vuxna invandrare, som kommit till Sverige efter 21 års ålder, men ändå lärt sig utmärkt svenska, t.o.m bytt huvudspråk, ofta med bistånd av en svenskspråkig make/maka. Skolans uppgift består i att ge grundläggande kunskaper i olika främmande språk och stimulera elevens intresse för språken i fråga. Men om inte eleven själv är intresserad, så kommer undervisningen gå in genom det ena örat och ut genom det andra.


Sist men inte minst: Man måste se till det sammanhang, i vilket Folkpartiets lägger fram sitt förslag om engelska redan i årskurs ett. Engelska har en exceptionellt hög status i Sverige, vilken manifesteras inom nyckelsektorer som den högre utbildningen och näringslivet. Som artikeln påpekar utsätts idag svenska barn och ungdomar för en enorm exponering från engelskan i massmedia; det må gälla tv, radio, film eller massmedia. Resandet har ökat markant sedan andra världskriget och därmed möjligheten att använda engelska.


Engelskans direkta inflytande idag i Sverige är betydligt större än någonsin lågtyskans och franskans. I lågtyskans fall var det den fåtaliga befolkningen i städerna, som utsattes för direkt påverkan och de språkliga förändringar som detta gav upphov sipprade långsamt ner bland bönderna. Visserligen var dessa språkliga förändringar på lång sikt genomgripande. Franskan på 1600- och 1700-talet påverkade i första hand hovet och adeln. Idag kan ingen, varken hög eller låg, i Sverige undgå att påverkas av engelskan, i hemmet, i skolan, på arbetet eller ute på gatan. Detta är en helt unik situation för Sverige historiskt sett. I det läget lägger Globaliseringsrådet och Folkpartiet fram ett förslag om tidigareläggning av engelskundervisningen, vilken inte har någon avgörande betydelse för vilka kunskaper i engelska som eleverna kommer att ha som vuxna. Men en sak är säker; förslaget höjer engelskans status ytterligare. Det kommer att understödja fördomar som att det räcker med att läsa engelska, att man klarar sig överallt med engelska och att andra språk, inklusive svenska, gärna får försvinna. Sådana kommentarer hittar man lätt i anslutning till artikeln på Svenska Dagbladets webbplats.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2009 20:39



Fredrik Wennströms JO-anmälan den 19/11 av Kristianstads kommun för dess slogan ”Spirit of food”  har uppmärksammats i både Kristianstadsbladet (med kommentarmöjlighet) och Kvällsposten . Den senare tidningen har dessutom anordnat en webbomröstning. Femtionio procent har hittills svarat ja på frågan ”Tycker du att en kommun-slogan ska vara på svenska?”, medan fyrtioen procent menar att det inte spelar någon roll.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2009 12:13


Artikeln ”Övertro på engelskans betydelse”, som publicerades i Svenska Dagbladet den 20/11, har nu gett upphov till 330 kommentarer och 18 blogglänkar på SvD:s webbplats.  Det nyhetsmeddelande, ”FP-förslag om engelska i ettan sågas”, som TT i sin tur gick ut med, har publicerats i ett stort antal dagstidningar och ger 9190 träffar på Google. Både Dagens Nyheter och Expressen har skapat kommentarfunktioner i anslutning till nyhetsartikeln.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 november 2009 10:57


Godmorgon, världen i P1 sände idag söndag ett reportage från Ekenäs i Finland som handlade om svenskans allt svagare ställning i landet. Inslaget ligger näst sist i programmet, som förstås kan avlyssnas på webben.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 november 2009 20:45


En hårt arbetande lärarinna har kommenterat artikeln, "Övertro på engelskans betydelse", i Svenska Dagbladet igår i sin blogg:


"Trevligt förresten att språkundervisning diskuteras i tidningarna idag. Finns en hel del att diskutera kring engelska och de moderna språken i skolan, som t ex att den forskning jag har läst inte visar att man blir bättre på engelska om man börjar i ettan, men just nu nöjer jag mig med att säga att jag, trots att jag är lärare i engelska, älskar engelska, har pluggat på fyra universitet i USA och konstant längtar efter att få tillbringa tid i en miljö där endast engelska används, är lite kritisk till att det finns gymnasielinjer där all undervisning sker på engelska samt att mer och mer, som jag förstår det, undervisning på universitetet sker på engelska. Visserligen är det väl trevligt att helengelska gymnasielinjer finns som alternativ för t ex utländska familjer som jobbar tilfälligt i Sverige osv, men om man som svensk bara läser på engelska så får man inte lära sig alla de ord och begrepp som ingår i ens kurser, på svenska och ens svenska språk utarmas. Om engelskan får för stor spridning i utbildningsvärlden kommer det svenks språket för mer avancerade nivåer att bli fattigare. Man kommer inte längre kunna beskriva allt i världen på svenska utan vara tvungen att använda engelska för att kunna förklara komplicerade kemiska samband, avancerade tekniska konstruktioner eller vad det nu kan röra sig om, vad vet jag, partikelfysik kanske. Jag kommer ihåg när jag var på Malta på en veckas Europarådsseminarium om språkutveckling och fick höra dem beskriva situationen för maltesiskan som inte var något helt språk eftersom alla högre studier skedde på engelska. De hade helt enkelt inte ett vetenskapligt maltesiskt språk utan det var ett vardagsspråk. Jag kommer ihåg att jag fann det mycket sorgligt. Malteserna kunde inte prata något helt språk eftersom deras engelska inte heller var särskilt bra, den var sämre än vad jag trodde eftersom engelskan har en sådan stark ställning där och är ett av två officiella språk. Vill vi att svenskar ska få två halva språk i stället för ett helt och flera halva? Jag förespråkar självfallet bättre engelskkunskaper åt folket, men inte på bekostnad av svenskan eller det mulitlingvistiska samhället. Det viktiga här är att veta när det är det. För att göra det bör man lämpligen lyssna på vad forskare och specialister säger."


Läs hela inlägget här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 20 november 2009 10:24




Idag publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel, "Övertro på engelskans betydelse", av Horace Engdahl, författare och ledamot av Svenska Akademien; Peter Englund, Svenska Akademiens ständige sekreterare; Olle Josephson, docent i nordiska språk och f.d chef för Språkrådet; Olle Käll, gymnasielärare i svenska, tyska och engelska; och Per-Åke Lindblom, f.d gymnasielärare och medlem av nätverket Språkförsvaret. TT gick samtidigt ut med ett nyhetsmeddelande om artikeln.


Hittills har artikeln gett upphov till fyra blogglänkar och 67 kommentarer. Det finns alltså möjlighet att gå in och kommentera artikeln.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9
10
11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< November 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se