Alla inlägg under november 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 november 2009 19:22



På Luftfartsverkets sida framgår det vilka flygplatser, som håller ut, d.v.s som  fortfarande heter "flygplats" - och inte "airport":


Arvidsjaur, Kramfors-Sollefteå, Lycksele, Mora - Siljan, Norrköping, Skövde, Storuman, Torsby, Trollhättan - Vänersborg och Vilhelmina.

  

Kramfors-Sollefteå kommun försöker i och för sig byta namn och har lanserat "High Coast Airport". Det är väl mycket tveksamt om den webbomröstning, som de båda kommunerna genomförde (numera avslutad), skulle ha förordat detta namnförslag...


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 november 2009 22:11



Det märkliga, föregivet danska ordet ”kamelåså” dyker upp första gången i en sketch i det norska programmet ”Uti vår hage” 2003. Det handlar om att danska är så svårt och otydligt att inte ens danskarna förstår varandra.


Sketchen, ”Danish Language”, har gjort succé på YouTube. Den har visats mer än en och en halv miljon gånger och gett upphov till drygt 5000 kommentarer. Söker man på ”kamelåså” på Google, får man upp mer än 20000 träffar. Det finns också ytterligare en sketch på samma tema, men den är inte lika populär.


Men vad betyder då ”kamelåså”? I sketchen får kunden en fil av försäljaren, då han beställer en ”kamelåså”, men det menar kunden efteråt är fel. Förmodligen har Ole Stig Andersen rätt, när han skriver att ordet nuförtiden grovt talat och underförstått betyder: ”De kan ikke engang forstå hinanden.”



Det är en mycket rolig sketch. Problemet är väl att en del, som tittar på sketchen, stärks i sin övertygelse att danska är ett speciellt svårt språk. Det räcker med att läsa vissa kommentarer för att dra den slutsatsen. Läs också mera i Sprogmuseets blogg!


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 november 2009 11:55


I somras gjorde BBC Scotland ett reportage från Sverige med anledning av att den nya språklagen hade trätt i kraft den 1/7. BBC intervjuade ett antal personer i Sverige, däribland Hillo Nordström från Språkförsvaret. Språkförsvaret var i ropet just då på grund av vår JO-anmälan av Stockholms stad.
 
En artikel om reportaget kan läsas här. Programmet sändes den 4/11 och den 5/11.
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2009 14:45


I dagarna släpps Louise Hoffstens nya album "På andra sidan Vättern" - ett album om att hitta hem. Med anledning av denna händelse har Västerviks-Tidningen publicerat en intervju med henne. I intervjun säger Louise Hoffsten bl.a.:


Jag framträder oftast i mindre lokaler och då sjunger man mer direkt till sin publik. Eftersom svenska är mer omedelbart i sitt tilltal än engelska ville jag använda det språket för att komma ännu närmare.”


Formuleringen ”svenska är mer omedelbart i sitt tilltal än engelska” förtjänar att spridas vidare.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2009 21:13



Som vi berättade den 28 oktober på denna blogg gav JO den anmälare rätt, som vände sig mot att ett forskningsråd hade krävt att ansökningar om forskningsanslag skulle vara skrivna på engelska  JO skrev:


Även om utländskt språk tillåts ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska. En forskningsmyndighet kan därför inte heller efter språklagens införande kräva att en ansökan ska skrivas på annat språk än svenska.”


Beslutet betyder också att språklagen inte är en papperstiger, som vissa tvärsäkert hävdat. Språklagen kan alltså prövas genom JO-anmälningar och varje beslut skapar ett prejudikat. Det är snarare summan av JO-anmälningar och JO-beslut, som avgör vilken status språklagen egentligen har, om den i slutändan är en papperstiger eller inte.


Just nu är fem anmälningar föremål för behandling av JO. Två JO-anmälningar, Olle Josephsons och Språkförsvarets, av regeringens engelskspråkiga e-postadresser; en privatpersons och Språkförsvarets av Stockholm stad; och Språkförsvarets anmälan av Luftfartsverket. Det är omöjligt att förutsäga vilken eller vilka av dessa anmälningar som JO kommer att gilla.


De områden som dessa anmälningar täcker in, räcker inte. Språklagen bör definitivt testas på fler områden för att se om den duger. Om du, läsare, anser att någon myndighet eller politisk församling, som sorterar under det allmänna, bryter mot språklagen, tveka inte att skicka in en anmälan till JO.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2009 20:34



De båda norska språken är mycket rikare än svenskan. Det beror på att båda plockat ur folkmålen, medan svenskar länge såg ner på sina. Många ord går inte att översätta, man får stryka ord och fraser eller göra långa omskrivningar. Särskilt svårt är det att översätta sånger, eftersom översättaren måste ändra texten så  att den passar med rim och rytm. Denna vaggsång av Thorbjörn Egner sjöng jag ofta mjukt på norska för mina ungar när de skulle sova (till jämförelse meddelas den svenska översättningen i högerspalten):


So ro, lille mann,                           Vyss lull, lilla palt,

nå er dagen over.                           Leka får du sedan.

Alle barn i alle land                         Alla musbarn överallt

ligger nå å sover.                           sover allaredan.

So og ro og tipp på tå,                    Somna sött i vaggan din.

sov, min lille pode.                         Jag ska inte störa.

Reven sover også nå                       Räven sover också nu

med halen under hodet.                   med svansen under öra.


Originalet är fullt med trygga smekord : so ro, lille pode signalerar närhet och vaggning (jag brukade ligga hos ungen tills hon somnade). Tipp på tå är när man smyger sej ut sedan ungen somnat. Egners ord är korta, som längst två stavelser. Därför passar texten till mycket små barn. (Hodet = huvudet, t-et är stumt, så det rimmar på pode).


Den svenska översättningen är däremot lite moraliserande: leka får du sedan, jag ska inte störa (signal: man ska inte skämma bort ungar genom att ligga hos dem när de ska sova). Här finns långa krångliga ord: musbarn, allaredan. Och palt används väl bara i ordet harpalt. Visan gjordes för en mus. Palt är alltså ett typiskt nödrim. Upprepning förekommer: Alla musbarn … allaredan. Barnet kan uppfatta fjärde raden som en fråga: Sover alla redan? Jag skulle aldrig komma på tanken att sjunga vaggvisan på svenska.


Det är förresten bara i Sverige som Klas Klättermus har ett förnamn. På norska heter han Klatremus. Alla djuren i Hackebackeskogen har bara ett namn var, men i Sverige får huvudpersonen både för- och efternamn. Det beror helt enkelt på att översättaren behövde ett rim på kalas, och då hittade han bara Klas.

 

Thomas Görling,

Uddevalla


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2009 17:22



(Mötesinformation)


Engelskan har fått en allt starkare ställning i svenska skolan, på universiteten och i samhällslivet. Vad får det för konsekvenser? Hur påverkar det elevernas lärande?


Medverkande:


Olle Josephson, docent vid Stockholms universitet och tidigare chef för Språkrådet ger sin syn på saken. Därefter frågor och diskussion.


Tisdag 17 november kl. 19.00
Missionskyrkan (Linnéstugan), S:t Olofsgatan 40, Uppsala
Frivillig entréavgift.

 
Arrangörer: Folket i Bild/Kulturfront och ABF i Uppsala.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2009 20:13





Nordiska museet öppnade i helgen en utställning om alla arga lappar som folk sätter upp i tvättstugan. Så här presenteras utställningen:

 

"Välkommen till en utställning om luddiga vardagskonflikter och miljön som stryker med. Boka Tvättstugan på Nordiska museet! "


Att tvätta i gemensamma tvättstugor är ett sätt att hushålla med våra resurser. Vi producerar färre maskiner, vi tvättar inte lika ofta och vi samlar ihop tvätt så vi fyller maskinerna. Men tvättandet är inte problemfritt. Många har varit med om konflikter av olika slag i samband med tvättandet. 77 % av konflikterna handlar om tvätt- och torktider. Tvättandet tär även genom mängden av tvättmedel som används. 50 000 ton tvättmedel förbrukas varje år varav 25 % är överdosering. Tvättstugan och tvättandet rymmer med andra ord konflikter både ur ett vardagligt och ett globalt perspektiv."


Om du har en arg lapp, kan du skicka den till Nordiska museet, Box 27820, 115 93 Stockholm. Märk kuvertet ”Tvättstugan”. Alternativt lämnas lapparna in i museets entré.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9
10
11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< November 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se