Alla inlägg under december 2009
Det är visserligen bara en dag kvar till julafton. För den som händelsevis inte köpt alla julklappar ännu, vidarebefordrar vi Språkrådets tips på språkböcker att lägga under granen.
De böcker som Språkrådet tipsar om är:
Se också korta presentationer av böckerna på Språkrådets webbplats.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
JO – Riksdagens ombudsmän - har berett Språkförsvaret möjlighet att yttra sig om Regeringskansliets yttrande från den 9/12 angående användningen av engelskspråkiga e-postadresser. Språkförsvarets yttrande gick iväg med e-posten idag. Den som vill följa historien från början bör också läsa vår ursprungliga JO-anmälan.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Att mediafolk och reklamfolk tycker att engelska är tjusigare än svenska är väl ingen hemlighet precis, man behöver bara gå in i en affär eller slå upp en tidning. Men det är sällan det uttrycks så oförblommerat rakt på sak som det gjordes i radioprogrammet P4 extra i dag. En "gift wrap artist" hade inbjudits till studion och samtalet mellan henne och programledaren utspann sig så här: - Du är alltså gift wrap artist, det låter så tjusigt, vad är det? Slå-innare?- Ja, den mindre smickrande svenska översättningen är väl paketinslagningsexpert. - Det låter ju jättetråkigt! - Jaa. - Vi kallar det gift artist wrapping.... eller artist... det blev så mycket här.
Säkert var det väl lite skämtsamt menat av programledaren, men helt klart skulle "wrapartisten" aldrig drömma om att kalla sig något på svenska, trots att inte ens programledaren själv lyckades få till benämningen riktigt rätt på slutet.
Susanne L-A
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Många nymodigheter i Sverige har historiskt sett kommit söderifrån, via Danmark. Om benämningen "lång gul frukt" kommer att slå igenom i Sverige, är
(Bilden är hämtad från bloggen Blogbokstaver)
dock osäkert. Den påminner kanske för mycket om "guleböj" (låtsasnorska).
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språktidningen, som anordnar en webbomröstning om årets språkhändelse, skriver att 2009 var året då Sverige för första gången fick en lag som värnade svenska språket. Men det var också året då partinamnen bytte till stor bokstav, vilket inte gillades av alla. Och så lärde vi oss ett nytt ord - könskonträrt - när Carolina Sven godkändes. Men det hände mycket mer än så. Vilken av följande tycker du var 2009 års viktigaste språkhändelse?
Du kan rösta här på något av förslagen här, men också föreslå ett eget.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
I det senaste numret av nyhetsbrevet ”Språksamt” skriver Anders Lotsson med anledning av Folkpartiets förslag att skolbarnen ska lära sig engelska från första klass:
”Det borde vara uppenbart att varje kampanj som åtföljs av parollen Ja till framtiden bör bojkottas. Horace Engdahl, Olle Josephson och andra har kritiserat förslaget, se här.
För mig är det dejà vu . Det var nog trettio år sedan som bland annat Landsorganisationen föreslog samma sak. LO hoppades att tidig inlärning skulle minska medelklasselevernas försprång framför arbetarbarnen.
De språkvetare vid vilkas fötter jag då läste nordiska språk och lingvistik avvisade förslaget. Det fanns statistik som visade att barn som började läsa engelska i trean eller fyran efter ett par år hade kommit i fatt barnen som började med engelska i ettan. Medelklassbarnens försprång hade andra orsaker.
Förespråkarna för Folkpartiets förslag kommer med argument som påminner mig om den gamla språkkursen Naturmetoden. ”
Läs resten av artikeln och annat läsvärt i ”Språksamt”, som kan beställas här! Anders Lotssons krönikor finns också på Computer Swedens webbplats.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Tidigare sjöng man på svenska på Operan i Stockholm men sedan många
år sjunger man på originalspråk. För att publiken ska kunna följa
handlingen visas en textremsa ovanför scenöppningen. Detta innebär att
åskådaren/åhöraren ideligen måste flytta blicken mellan agerandet på scenen
och texten högt ovanför vilket medför att den konstnärliga upplevelsen
störs i synnerhet för publiken på parkett.
Att till exempel höra faderns bön till sin son i "la Traviata" sjungen
på svenska ger faktiskt en helt annan upplevelse än om man läser texten skriven
ovanför dem som agerar sjungande på italienska.
Jag vill påstå att det är en stor förlust att inte få ta del av verkets handling sjungen på svenska. Som skäl för att använda originalspråk har anförts att en översättning till svenska inte skulle klinga lika bra som originalet, att svenska inte passar i t ex en italiensk eller fransk opera. Detta är nonsens. Svenska språket med sina öppna vokaler är väl ägnat för sång och de som översätter är kunniga!
Gästartister med annat språk än svenska skulle säkert kunna klara detta. Om det bara skulle gälla musiken finns fina cd-inspelningar. Gäller det libretton – texten - kan den läsas i skrift. Men opera är musik, dramatik och text integrerat.
På Göteborgsoperan framförs nu runt årsskiftet 2009-10 operan "Trollflöjten" sjungen på svenska. Heder åt Göteborgsoperan!
Som kuriosum vill jag nämna att jag och några vänner på 50-talet staterade i operan "Aida". Det var en upplevelse att stå på samma scen som Birgit Nilsson, Sigurd Björling, Seth Svanholm, Ellen Rasch, Folke Jonsson och andra, många nu glömda. Då sjöngs på svenska och ännu idag när vi gamla vänner träffas kan det hända att vi agerar och sjunger det vi upplevde för 50 år sedan men delvis fortfarande minns. Hade Aida framförts på italienska är jag ganska säker på att texten inte fastnat i minnet.
Janviktor Wahlgren
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språkförsvaret är den enda gräsrotsorganisationen i Sverige som försvarar svenska språket gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad och som förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Språkförsvaret fokuserar alltså på svenska språkets ställning.
Den som vill ta reda på var Språkförsvaret står i olika språkpolitiska frågor bör läsa följande dokument, som har en mer programmatisk karaktär:
Vanliga frågor (2005)
Utkast till språklag (2006)
Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan (2007)
Försvara den nordiska språkgemenskapen – stärk grannspråksundervisningen (2008)
Förslag till programförklaring för Språkförsvaret (2009)
Dessutom har många medlemmar i Språkförsvaret skrivit brev, insändare och artiklar med utgångspunkt i dessa dokument, eller i andra frågor. Från och med somras har vi också fått mycken uppmärksamhet genom våra JO-anmälningar med anledning av den språklag som började gälla den 1/7 i år. Det är viktigt att testa språklagen för att se vad den är värd. Språk är inte bara en ”tillgång” för medborgarna, som myndigheterna är skyldiga att tillhandahålla. Det är framförallt en rättighet för medborgarna.
Varje år länkar vi till runt 1000 dokument i språkfrågor, alltifrån brev, insändare, artiklar till avhandlingar och uppsatser. Språkförsvarets webbplats syftar dels till att dokumentera språkkampen inte bara i Sverige och Norden utan även i den övriga världen. Dels är webbplatsen avsedd att fungera som ett bibliotek och en kunskapsbank på nätet. Språkförsvarets blogg uppdateras i princip varje dag och kommenterar oftast aktuella händelser.
Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk och absolut inte knutet till ett visst parti. Vi har rekryterat medlemmar från alla samhällsskikt och alla åldrar. Alla medlemmar i Språkförsvaret arbetar ideellt och varje krona i medlemsintäkter plöjs ner i seminarier och i webbplatsen. Ju flera medlemmar vi blir, desto mera kan vi uträtta i fråga om opinionsbildning. Om du redan anser att Språkförsvaret gör nytta, finns det all anledning att ansluta sig.
Medlemskap kostar 200 kr per år (100 kr för studerande, pensionärer och arbetslösa) – Plusgiro 421118-1. Se ytterligare instruktioner här!
Språkutveckling är inget ödesbestämt. Man kan t.o.m återuppväcka språk från de döda, om man verkligen vill. Varför skulle det då inte gå att bedriva ett framgångsrikt försvar för svenska språket, samtidigt som vi håller fast vid mångspråkighet som ett ideal?
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
|||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 |
27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"