I en artikel, ”Quand le monde parlera chinois”, i lepoint.fr den 29/12 2009 berättar Caroline Puel om Kinas framgångar med Konfuciusinstitutet. Detta institut är Kinas motsvarighet till British Council, Alliance française, Cervantes-institutet och Goethe-institutet etc. och ska sprida kännedom om det kinesiska språket men även om kinesisk historia och kultur, som film, litteratur och konst. Dess budget är idag hälften av Goethe-institutets.

När det första Konfucius-institutet öppnade 2004, planerade Kina att inviga 100 institut före 2010. Men redan nu finns det 282 institut i 88 länder, nästan alltid i samarbete med ett universitet eller en lokal förvaltning. I Frankrike har tretton Konfuciusinstitut öppnats de senaste två åren och två till är på väg. I USA finns inte mindre än sextio institut.

Föreståndaren för institutet, fru Xu Lin, som intervjuas i artikeln, berättar att mer än 40 miljoner utlänningar (därav 36 miljoner med kinesiskt ursprung) lär sig kinesiska. 250000 utländska studenter studerar vid något Konfuciusinstitut och 500000 har utbildats sedan 2004. Konfuciusinstitutets största problem är faktiskt att möta den växande efterfrågan; enligt samma Xu Lin ligger 300 ansökningar om att få öppna ett institut och väntar…

Stater som redan är ekonomiskt, politiskt och militärt starka, eller är på väg att bli starka som Kina, brukar också inse betydelsen av kulturellt och språkligt inflytande. Därför satsar de medvetet på att befrämja den egna kulturen och språket. Ett klassiskt exempel är engelska språkets betydelse för den brittiska ekonomin. Näst efter nordsjöoljan har det engelska språket under en tid varit Storbritanniens viktigaste inkomstkälla, enligt uppgifter från British Council.

Kina ekonomi utvecklats mycket snabbt; ett amerikanskt statsfinansierat organ  förutspår att Kina kommer att uppnå samma BNP som USA 2035. Personligen tror jag att det kommer att gå snabbare. Kina passerade november 2009 Tyskland som världens främsta exportland. Det betyder inte att det kinesiska språket kommer att vara lika betydelsefullt som engelskan 2035, eller än mindre ersätta engelskan som lingua franca. Det går inte göra några förutsägelser på denna punkt. Men helt klart kommer kinesiska språkets betydelse att växa; faktum är att så redan har skett. De kommande decennierna kommer att präglas av att vi går mot en multipolär värld, där fler språk - utöver engelska och kinesiska -  kommer att bli allt viktigare. Om man ser spanska/portugisiska som ett språkkluster på samma sätt som danska/norska/svenska, gäller bedömningen även dessa båda språk. Det finns ingen spanskspråkig stormakt, men väl Brasilien, som är en regional stormakt på uppgång. Att understödja mångspråkighet på individnivå och på nationell nivå är därför ett vinnande koncept.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)