Så här skriver Språkrådet i sin nyligen publicerade omvärldsanalys, ”Språksituationen i Sverige 2009” :

”I slutet av 2009 var drygt 14 procent av befolkningen födda utomlands. Till detta

kommer dels ett okänt antal personer med minst en förälder född utomlands, dels ett okänt antal svenskar som tillhör någon av våra nationella etniska minoriteter, med annat modersmål än svenska. Exakta uppgifter om hur många som har ett annat förstaspråk än svenska, eller hur många som talar ett visst språk, går inte att få, eftersom det inte finns någon officiell statistik som bygger språklig tillhörighet. Bristen på språkstatistik är ett hinder när vi och andra myndigheter ska göra bedömningar av situationen för minoritetsspråken; det kan gälla behov av revitaliseringsinsatser, modersmålsundervisning, myndighetsinformation etc. Vi är för övrigt inte ensamma om att efterfråga officiell språkstatistik; Europarådet har vid sina två senaste granskningar (2006 och 2009) kritiserat Sverige för att svenska myndigheter inte gjort något för att kartlägga hur många som talar de olika minoritetsspråken.”

I det här sammanhanget skulle jag vilja rekommendera den artikel, ”Sverige behöver språkstatistik byggd på fakta”, av Jean Azar, Lars-Nila Lasko, Refik Sener, Kaarlo Voionmaa och undertecknad, som publicerades i fjorton olika publikationer augusti – september 2009. Det är en utförlig argumentation för behovet av en officiell språkstatistik avseende alla språk i Sverige.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Markus Söderman

4 mars 2010 21:17

Kan ni också kräva möjligheten för registreringen av 2 modersmål? Problemet med den finska språkregistreringen är att där finns ett mörkertal för hur många som egentligen kan ett visst språk i landet, då det är bara möjligt att registrera ett språk som modersmål. Här i Finland finns många tvåspråkiga, men ingen kan säga exakt hur många som har växt upp i en tvåspråkig familj.

http://www.nordiskvision.org

 

Per-Åke Lindblom

5 mars 2010 23:19

Markus,

jag känner till den finländska språkregistreringen och det problem du tar upp. Jag vet också att den kanadensiska är mer detaljerad. Men det första steget i Sverige är att överhuvudtaget få till stånd en officiell språkstatistik - nästa steg är utformningen av denna registrering. Förhoppningsvis får vi lov att återkomma till den senare frågan!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...