Direktlänk till inlägg 7 mars 2010

Kinesiska nyckeltal


I en intressant artikel av Pål Steigan om Kinas utveckling till supermakt på nivå med USA i alla hänseenden kan man hitta följande intressanta upplysningar, som har språkpolitisk relevans:


Jonathan Adams, som har gjort en studie av Kinas vetenskapliga utveckling, skriver i New Scientist den 6 januari 2010 mycket som bekräftar detta. Ett vanligt mått på forskning är publicerade artiklar. Adams skriver att Kina 1998 publicerade runt 20000 artiklar, 2006 nådde landet 83000 artiklar och hade då passerat Japan, Tyskland och Storbritannien. I 2009 publicerade Kina 120000 artiklar mot USA:s 350000. Men tillväxttakten i Kinas vetenskapliga publicering är så stor, 500 procent på elva år, att det bara är en tidsfråga innan landet går förbi USA.

 

Adams konkluderar med att det inte längre är en fråga om Väst bör bedriva forskningssamarbete med Kina. Det är mer och mer en fråga om vad vi kan erbjuda som kan göra Kina intresserat av att samarbeta med oss.”


Det framgår inte vilket publiceringsspråk som används i Kina, men en kvalificerad gissning är Kina gör detsamma som Japan, d.v.s väljer det inhemska språket som publiceringsspråk.


Idag fungerar USA som magnet för utländska forskare och vetenskapsmän, eftersom USA kan erbjuda stimulerande forskningsmiljöer, bättre löner och arbetsvillkor. Men kommer detta tillstånd att vara för evigt? Artikelförfattaren skrev i ett tidigare sammanhang:


Shanghai, Guangzhou, Hongkong och kanske andra kraftcentra kommer att vara internationella tyngdpunkter innanför kultur, politik och ekonomi. Långt dessförinnan, kanske redan under det första tiotalet av tjugohundratalet, kommer Kina att köpa upp de bästa vetenskapsmännen, som USA har gjort tidigare. Hjärnflykten kommer att vända, med de konsekvenser det får. Om det tjugonde århundradet blev det amerikanska århundradet, är det mycket sannolikt att det tjugoförsta århundradet blir det kinesiska århundradet. Man behöver inte acceptera den kinesiska prognosen för att se detta. Även om landet inte skulle lyckas uppnå mer än världsgenomsnittet, så blir det en ekonomisk jordbävning. För det betyder i så fall att Kina kommer att öka från 10 procent av världens BNP i dag till 23 procent. Med vilken som helst måttstock blir det en ekonomisk gigant.”


Den senaste rapporten om antalet svenskar som studerar utomlands och länderfördelning visade på en nedgång på två procent, men med två markanta undantag, Japan och Kina. Det kanske också är en liten fingervisning?


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





 
 
mjn

mjn

8 mars 2010 20:56

De 120000 artiklarna är i de tidskrifter som indexeras av Thompson Reuters Web of Science. Där ingår drygt 10000 tidskrifter på många språk. Den absoluta majoriteten dock på engelska.

Kinesiska forskare publicerar naturligtvis mest på engelska liksom japanska då de vänder sig till en internationell publik. Att " Japan [...] väljer det inhemska språket som publiceringsspråk" stämmer inte alls. Visst publicerar de på japanska - också.

http://ekorrhjulet.blogspot.com

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

8 mars 2010 21:42

Jag satte tyvärr likhetstecken mellan artikel och avhandling. Däremot har jag en källa för att forsknings- och avhandlingsspråket i Japan är japanska. Jag hittar dock inte den artikeln i Språkförsvarets arkiv just nu. Den handlar om en norrman, som studerar i Japan och som tar upp denna fråga.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

8 mars 2010 21:57

En följdfråga: Utesluter publicering i de tidskrifter, som Thompson Reuters Web of Science indexerar, att artiklar på engelska, som japanska och kinesiska forskare publicerar, också publiceras på japanska och kinesiska, kanske t.o.m innan de översätts till engelska? Finns det några tillförlitliga uppgifter om detta?

Det är ju fullt möjligt att först skriva på sitt modersmål och sedan översätta texten till exempelvis engelska. Kinesiska universitet har kanske en utvecklad översättningsverksamhet.
Jag känner f.ö till en portugisisk språkvetare som skrev en avhandling parallellt på engelska och franska.

 
mjn

mjn

9 mars 2010 10:55

Vad gäller vetenskapliga artiklar så vill man naturligtvis publicera där artiklarna syns bäst. Det vanligaste, men omdiskuterade, måttet på detta är en tidskrifts "impact factor". Det måttet spelar (tyvärr) stor roll när det gäller att få forskningsmedel o.dyl och Kina är ett land som lägger särskild vikt vid detta. Tidskrifterna med högst impact factor är i princip uteslutande engelskspråkiga.

Det finns heller nästan inga tidskrifter som tillåter parallellpublicering av resultat på olika språk (vissa undantag finns t.ex Angewandte Chemii som publicerar samma artiklar både på tyska och engelska). När man skickar in en artikel för publikation måste man lova att resultaten är nya och aldrig tidigare publicerade. Det händer att artiklar tvingas dras tillbaka för att resultaten är publicerade någon annan stans. Därför är det otroligt att det skulle vara satt i system att parallellpublicera resultat.

Det är möjligt att kineserna gör som i Japan. Där publicerar man sina forskningsresultat på engelska i internationella tidskrifter och på konferenser. Därtill skriver man ofta artiklar på japanska i efterhand -eller kanske skriver parallellt men publicerar i efterhand- där de presenteras för en inhemsk publik. Men även i Japan gäller det att snabbt få ut resultaten till kollegorna i världen.

Observera att min beskrivning gäller naturvetenskap - situationen kan möjligen vara annorlunda inom humaniora och samhällsvetenskap.

http://ekorrhjulet.blogspot.com

 
Ingen bild

Susanne

9 mars 2010 18:10

Kommer att tänka på det som står i inlägget 11/2, "Engelskan utgör en pålaga på vetenskaplig forskning" som är utdrag ur en fransk artikel. Där berättas om en kinesen Lap Tchi Tsoi som upptäckte den gen som orsakar MS, och som undgick att bli fråntagen äran för upptäckten genom att han garderat sig genom att först publicera en artikel på kinesiska. Hans engelska artikel skulle alltså inte ens ha godkänts för publicering, enl reglerna som mjn berättar om (och som jag nog har läst om förr också.) Men därigenom blir de som inte har engelska som modersmål missgynnade, just som artikeln handlar om också.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

9 mars 2010 19:42

Det är inte så lätt att skriva direkt på ett annat språk. Jag undrar verkligen om de kinesiska och japanska artikelförfattarna skriver direkt på engelska utan gå omvägen via sina modersmål. De kanske gör som jag, när jag skriver för Schackportalen – http://www.schackportalen.nu/ . Först skriver jag på svenska och lägger ut den svenska versionen. Därefter översätter jag den svenska versionen till engelska. Sedan översätter jag från engelska till tyska, spanska och franska med hjälp av ett översättningsprogram. Maskinöversättningarna språkgranskas två gånger, dels av mig och dels av infödda språkgranskare. Men poängen är jag mycket väl skulle kunna ”hålla” på den svenska versionen och publicera den engelska först. Och som jag skrev tidigare tillhandahåller kanske kinesiska och japanska universitet översättnings- och språkgranskningstjänster som den enskilde forskaren kan utnyttja.

Der är ju ett känt faktum att kineser, japaner och koreaner har svårt för att lära sig indoeuropeiska språk liksom att de som talar indoeuropeiska språk har svårt för att lära kinesiska, japanska och koreanska. Det bekräftas av min egen erfarenhet som lärare i svenska som andra språk.

Det måste också vara en direkt nackdel för en kinesisk eller japansk forskare att läsa en vetenskaplig artikel på engelska i stället för på modersmålet. Det går alltid lättare att läsa en artikel på modersmålet. Dessutom är det viktigt att sprida forskningsresultatet snabbt för inhemskt bruk liksom att utveckla en fackterminologi på modersmålet. Kineserna har ju varit mästare på piratkopiering. Nog måste de ha hittat metoder för undkomma de negativa konsekvenserna av engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifters publiceringsregler. Jag tror inte på att Kina kommer att kunna passera USA som vetenskaplig supermakt – på engelska. Kineser tänker bäst på kinesiska.

Frågan förtjänar definitivt att undersökas vidare. Själv försöker jag få tag på det nummer av New Scientist som citeras.

 
mjn

mjn

10 mars 2010 13:35

New Scientist-artikeln finns på nätet.

Jag har svårt att se att engelskan skulle vara ett så stort bekymmer. I och med att forskningen är internationell måste man sprida sina resultat på ett språk som alla förstår. I dagsläget är det engelska. Det hade varit betydligt svårare att bedriva forskning om alla publicerade på sina modersmål. Men att man publicerar på engelsk betyder så klart inte att man tänker på engelska.

Man måste också komma ihåg att det är ingen som "infört" engelska som forskningsspråk. Det är en process som vuxit fram gradvis. Det finns egentligen ingenting som hindrar att du publicerar din forskning på svenska - problemet är att väldigt få kommer att läsa om den... Fram till 1930-talet var tyskan det dominerande språket inom fysiken. Något som andra världskriget satte punkt för. Därefter klev USA fram som den dominerande forskningsnationen med resultatet att engelskan blev det dominerande språket.

Vad gäller artikeln om engelska som pålaga så kan man som fransknationalist hävda att det är sant. Det går lika gärna att hävda att 100 olika publiceringsspråk skulle vara en ännu större pålaga.

http://ekorrhjulet.blogspot.com

 
Ingen bild

lr.

11 mars 2010 11:54

Jag googlade på det och fann några intressanta länkar, tex denna:
http://www.iias.nl/nl/icas5/ICAS5_2007_06.pdf

"These numbers include a substantial quantity
of textbooks, which some university presses
published as their primary activity, and books translated
from Western languages, but there was also a
growing body of original research. A similar expansion
of academic publishing took place in Southeast
Asia, where every major university created a
university press.
Nearly all of this material was in Asian languages,
although English-language publishing programmes
operated at the University of Malaya in Singapore
(later the National University of Singapore), at the
University of Hong Kong, and in the Philippines
at the University of the Philippines, the Ateneo de
Manila, de la Salle University, and the University
of Sto. Tomas. These universities remain bastions
of English-language publishing, but the output is
modest compared with Asian-language publishing."

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

11 mars 2010 20:24

Svar till "lr"

Paul H. Kratoskas artikel från 2007 är mycket intressant - och nu utlagd på Språkförsvarets webbplats. Han avslutar artikeln enligt följande:

"Given the very large volume of academic material produced within a given year, it is clear that even a greatly expanded program of English-language publication would only capture a small proportion of the academic research done in Asian languages. Such publications provide an important bridge
between different scholarly traditions, but there remains a pressing need for academics working on Asia to master Asian languages, not only to carry out their own research but also to access scholarly materials produced in the region."

Jag läste också i en annan artikel det numera finns 100 universitetsförlag i Kina, lika många som i USA.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

11 mars 2010 20:26

Martin,

jag har varit inne på NewScientists webbplats, men kommer inte åt artikeln. Jag måste först prenumerera på NS. Om du har en länk till Adams artikel, så får du gärna skicka den till mig - perake.lindblom@sprakforsvaret.se

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

13 mars 2010 18:29

Jonathan Adams artikel - http://www.newscientist.com/article/mg20527426.900-get-ready-for-chinas-domination-of-science.html - länkades idag på Språkförsvarets webbplats. Se även kommentar på denna blogg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 sept 20:00


  ...förlåt... Sverige år 2020! Varför?    Stå upp för det svenska språket   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 sept 08:51


Såg i tidningen att den här på bloggen mångomskrivna och dito kritiserade havremjölksproducenten Oatly fått konkurrens av en uppstickare - Havredals, som kallar sin produkt för havredryck, kort och gott.       Uppfriskande med en stilren och...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 sept 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 20 sept 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Monica Zetterlund - Gröna små äpplen   Söndagens svenskspråkiga dikt   Septembers sång   Fagraste blom som lyser så glatt, prunkande på rabatten, snart kommer frosten, griper er fatt, nyper i gyll...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 sept 14:17

Ola Söderholm skrev i Aftonbladet igår apropå Frölunda Indians och namnbytet:   "Det var på 1990-talet som alla svenska klubbar fick för sig att skaffa namn och loggor framspånade av tolvåriga hockeykortssamlare. Det var Djurgården Lions, Färjest...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Mars 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se