(Del 3)

Språklagen är en allmänt hållen ramlag, som kan preciseras i annan lagstiftning. I Språkrådets uttolkning av språklagen sägs det:

”Eftersom språklagen är en lag med brett tillämpningsområde, kan det finnas behov av särskilda bestämmelser inom vissa områden. Det innebär att bestämmelser i andra lagar eller förordningar kan gälla i stället för motsvarande bestämmelser i språklagen. Dessa bestämmelser i andra lagar eller förordningar kan innebära såväl en förstärkning som en begränsning av det som språklagen föreskriver.”

När författningsförslaget i ”Värna språken” presenterades, var det många som förundrade sig över ordalydelsen av paragraf 3:  

”Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.”

Förklaringen står att finna i en förändring av patentlagen. Språkrådet skriver:

”Ett exempel på lagar eller förordningar som begränsar skyddet för något av de språk som språklagen omfattar är patentlagen (SFS 1967:837). I 82 § anges att det inte krävs någon översättning till svenska av beskrivningen av europeiska patent, bara av patentkraven.”

Skrivningen ger intryck av detta har gällt alltsedan 1967. Detta är dock inte alls fallet; förändringen infördes så sent som 2006. Den svenska regeringen hade tidigare i EU-förhandlingar släppt kravet på att patentbeskrivningar skulle finnas på svenska. Språkförsvaret anser – se utkast till språklag  - att patenthandlingar, såväl patentkrav som patentbeskrivningar, ska finnas tillgängliga på svenska. Varför? Olle Josephson anger några mycket goda skäl i en artikel  från 2002

”Patentbeskrivningar har inte många läsare. Men den tekniska svenskan förnyas och preciseras i dessa patenträttshandlingar som av juridiska skäl fordrar ett mycket exakt språk. När de högt kvalificerade patentingenjörerna sliter med sina översättningar eller originaldokument föds och frodas orden: inloppsflänsar, enveloppdetektorer, medelutsprångstopp, varmförseglingsbar, tvärsektionsarea, uteffektsignal, polyesterfilmkompositer, gemensam-modundertryckning, neopepentylglykol, plasminogenaktivatorprodukt, tixotropihjälpmedel och fotonkorrelationsspektroskopi. Inga skönheter, som sagt, men effektiva inom sitt fackområde. De kan vandra vidare till termbanker, arbetsbeskrivningar och läroböcker. Svenskan berikas.

Transnationella storföretag med översättningsavdelningar och jurister reder sig utan patent på svenska. Men hur ska småföretagare och innovatörer utan kapital klara att läsa andras patentbeskrivningar och utforma egna utan att riskera misstag och mycket dyra rättsprocesser? Och i förlängningen drabbas vi alla som inte har engelska som modersmål.”

Många viktiga domäner behandlas uttryckligen inte alls i språklagen. Det gäller domäner som undervisningsspråket i grund- och gymnasieskolan, svenska språkets ställning inom högskolan och inom näringslivet, konsumenträtt, massmedia och namngivning. Jämför med skrivningarna i Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige.

På många områden behöver det därför utarbetas särskilda förordningar eller föreskrifter. Det tycks dock inte finnas någon instans, som tar ett helhetsgrepp och driver på utvecklingen. Detta borde vara kulturdepartementets ansvar.  

Ta högskolans område. Den nuvarande högskoleförordningen är helt föråldrad, vilket Språkförsvaret bl.a har påpekat i ”Förslag till språkpolitik för högskolan”. Det viktiga med en ny högskoleförordning är att den också utgår från ett rättighetsperspektiv (se också resonemangen i del II, ”Användningen av språket är framförallt en rättighet” ).

Frågan om avhandlingsspråk måste exempelvis regleras. I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige heter det:

"§8.7. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar kan skrivas på svenska, danska, norska, engelska, eller annat främmande språk, främst tyska, franska och spanska. Dispens kan medges för annat främmande språk som har en etablerad vetenskaplig vokabulär."

Denna skrivning utgår från Högskoleförordningen 1977, men bestämmelsen togs senare bort och frågan om avhandlingsspråk delegerades till de enskilda universiteten och högskolorna. Det betyder naturligtvis att praxis idag på lokal nivå är mycket skiftande, men resultatet är otvetydigt: 87 procent av alla avhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (Linus Salö: Engelska eller svenska? – Rapporter från Språkrådet ). Det som skiljer Språkförsvarets skrivning från nämnda högskoleförordning är att spanska liksom formuleringen ”annat främmande språk som har en etablerad vetenskaplig vokabulär” har inkluderats, vilket medger en flexibel tillämpning.

En annan fråga är avhandlingssammanfattningar på svenska. Samtliga högskolor som besvarade Språkförsvarets rundbrev av den 8/7 2006, var positiva till sammanfattningar på svenska. Men fortfarande är bara 30 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna försedda med sammanfattningar på svenska, enligt Linus Salös sammanställning.

*****

Utöver högskoleförordningen finns det många andra lagar och förordningar, som måste granskas i ljuset av språklagen, som exempelvis konsumentköplagen, radiolagen, förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken, förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar, förvaltningslagen (1986:223), förvaltningsprocesslag (1971:291), grundskoleförordningen (1994:1194), lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster, patentlagen (1967:837) , rättegångsbalken (1942:740), skollagen (1985:1100). Behöver de förbättras eller inte?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   (Brev till ledarredaktionen, kulturredaktionen och språkspalten på Svenska Dagbladet)   Jag känner mig träffad av formuleringen "Jag har ingenting emot att språket förändras, men ..." (SvD 20 september 2024).  Emellertid ligger Mikael Parkva...

 Så tror Philip Seargeant, författare till ”Future of Language”, att AI kommer att forma vår kommunikation   Intervjun publicerades i Live Science den 24 september. Ilustrationer finns i originaltexten - se länk i slutet av texten. ...

Upptäckte av en slump ett program i radio med ovanstående namn där tre personer, som namnet antyder en vardera från Norge, Sverige och Danmark, samtalar på sitt respektive språk. Bra om man vill öva upp sin hörförståelse av de andra två stora nordisk...

Yair Sapir, språkforskare och universitetslektor i svenska vid Högskolan Kristianstad, har ägnat de senaste 20 åren åt att studera den mycket speciella älvdalskan. Nu släpper han, tillsammans med Olof Lundgren, doktorand i lingvistik vid Lunds univer...

(Inledning vid IMPLAN-konferensen i Oslo den 2/5 – 3/5 2008)   Det här föredraget hölls 2008 och publicerades i en engelsk version i "Language and Power", sid. 283 - 288, Mkuki na Nyota Publishers Ltd 2009. Inte mycket har förändrats sedan ...