I Umeå har hockeylaget Björklöven nyligen gått i konkurs. Det kommer att återuppstå i en lägre serie men får inte heta exakt likadant. Västerbottens-Kuriren lät genomföra en webbomröstning, i vilken 1877 personer deltog.

Vann gjorde Björklöven hockey med 34 procent. Överlag gjorde de svenska namnen bra ifrån sig och samlade 87 procent av rösterna. Engelskspråkiga eller svengelska namn, exempelvis Green Devils eller Löven Lions, fick alltså bara 13 procent av rösterna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

PS Communication avböjer att besvara vårt rundbrev till kommunikationsbyråer från den 20/3, men har - genom Mikael Kärrlander - alltså ändå en fråga (se även "Engelska i reklamen"):

"En fråga. Varför, om ni nu värnar om det svenska språket, väljer ni inte webbadressen www.språkförsvaret.se ? Det hade i sig varit lite av en manifestation…"

Han fick följande svar från undertecknad, vilket publiceras här på förekommen anledning.

"Bäste Mikael

(Del 3)

Språklagen är en allmänt hållen ramlag, som kan preciseras i annan lagstiftning. I Språkrådets uttolkning av språklagen sägs det:

”Eftersom språklagen är en lag med brett tillämpningsområde, kan det finnas behov av särskilda bestämmelser inom vissa områden. Det innebär att bestämmelser i andra lagar eller förordningar kan gälla i stället för motsvarande bestämmelser i språklagen. Dessa bestämmelser i andra lagar eller förordningar kan innebära såväl en förstärkning som en begränsning av det som språklagen föreskriver.”

När författningsförslaget i ”Värna språken” presenterades, var det många som förundrade sig över ordalydelsen av paragraf 3:  

”Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.”

Förklaringen står att finna i en förändring av patentlagen. Språkrådet skriver:

”Ett exempel på lagar eller förordningar som begränsar skyddet för något av de språk som språklagen omfattar är patentlagen (SFS 1967:837). I 82 § anges att det inte krävs någon översättning till svenska av beskrivningen av europeiska patent, bara av patentkraven.”

Skrivningen ger intryck av detta har gällt alltsedan 1967. Detta är dock inte alls fallet; förändringen infördes så sent som 2006. Den svenska regeringen hade tidigare i EU-förhandlingar släppt kravet på att patentbeskrivningar skulle finnas på svenska. Språkförsvaret anser – se utkast till språklag  - att patenthandlingar, såväl patentkrav som patentbeskrivningar, ska finnas tillgängliga på svenska. Varför? Olle Josephson anger några mycket goda skäl i en artikel  från 2002

”Patentbeskrivningar har inte många läsare. Men den tekniska svenskan förnyas och preciseras i dessa patenträttshandlingar som av juridiska skäl fordrar ett mycket exakt språk. När de högt kvalificerade patentingenjörerna sliter med sina översättningar eller originaldokument föds och frodas orden: inloppsflänsar, enveloppdetektorer, medelutsprångstopp, varmförseglingsbar, tvärsektionsarea, uteffektsignal, polyesterfilmkompositer, gemensam-modundertryckning, neopepentylglykol, plasminogenaktivatorprodukt, tixotropihjälpmedel och fotonkorrelationsspektroskopi. Inga skönheter, som sagt, men effektiva inom sitt fackområde. De kan vandra vidare till termbanker, arbetsbeskrivningar och läroböcker. Svenskan berikas.

Transnationella storföretag med översättningsavdelningar och jurister reder sig utan patent på svenska. Men hur ska småföretagare och innovatörer utan kapital klara att läsa andras patentbeskrivningar och utforma egna utan att riskera misstag och mycket dyra rättsprocesser? Och i förlängningen drabbas vi alla som inte har engelska som modersmål.”

Många viktiga domäner behandlas uttryckligen inte alls i språklagen. Det gäller domäner som undervisningsspråket i grund- och gymnasieskolan, svenska språkets ställning inom högskolan och inom näringslivet, konsumenträtt, massmedia och namngivning. Jämför med skrivningarna i Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige.

På många områden behöver det därför utarbetas särskilda förordningar eller föreskrifter. Det tycks dock inte finnas någon instans, som tar ett helhetsgrepp och driver på utvecklingen. Detta borde vara kulturdepartementets ansvar.  

Ta högskolans område. Den nuvarande högskoleförordningen är helt föråldrad, vilket Språkförsvaret bl.a har påpekat i ”Förslag till språkpolitik för högskolan”. Det viktiga med en ny högskoleförordning är att den också utgår från ett rättighetsperspektiv (se också resonemangen i del II, ”Användningen av språket är framförallt en rättighet” ).

Frågan om avhandlingsspråk måste exempelvis regleras. I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige heter det:

"§8.7. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar kan skrivas på svenska, danska, norska, engelska, eller annat främmande språk, främst tyska, franska och spanska. Dispens kan medges för annat främmande språk som har en etablerad vetenskaplig vokabulär."

Denna skrivning utgår från Högskoleförordningen 1977, men bestämmelsen togs senare bort och frågan om avhandlingsspråk delegerades till de enskilda universiteten och högskolorna. Det betyder naturligtvis att praxis idag på lokal nivå är mycket skiftande, men resultatet är otvetydigt: 87 procent av alla avhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (Linus Salö: Engelska eller svenska? – Rapporter från Språkrådet ). Det som skiljer Språkförsvarets skrivning från nämnda högskoleförordning är att spanska liksom formuleringen ”annat främmande språk som har en etablerad vetenskaplig vokabulär” har inkluderats, vilket medger en flexibel tillämpning.

En annan fråga är avhandlingssammanfattningar på svenska. Samtliga högskolor som besvarade Språkförsvarets rundbrev av den 8/7 2006, var positiva till sammanfattningar på svenska. Men fortfarande är bara 30 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna försedda med sammanfattningar på svenska, enligt Linus Salös sammanställning.

*****

Utöver högskoleförordningen finns det många andra lagar och förordningar, som måste granskas i ljuset av språklagen, som exempelvis konsumentköplagen, radiolagen, förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken, förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar, förvaltningslagen (1986:223), förvaltningsprocesslag (1971:291), grundskoleförordningen (1994:1194), lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster, patentlagen (1967:837) , rättegångsbalken (1942:740), skollagen (1985:1100). Behöver de förbättras eller inte?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kursplanen för distanskursen ”Strategic Human Resource Management” vid Högskolan Kristianstad har enbart funnits på engelska, vilket enligt Högskoleverket strider emot språklagens bestämmelser.

De senaste decennierna har andelen engelskspråkig reklam ökat i Sverige. Beror denna ökning på att vetenskapliga marknadsundersökningar visar att företagen säljer bättre på engelska i Sverige? Eller är det bara något som företag och reklambyråer tror? Vilka konsekvenser har denna ökande andel för svenska språkets status?

Språkförsvaret har också skickat ut en enkät om denna fråga till annonsörer och kommunikationsbyråer. Svaren kan läsas på Språkförsvarets webbplats.

Inledare: Lars Fredriksson, civilingenjör från det privata näringslivet; Gottfred Gentzell, copywriter; Anders Lotsson, journalist på Computer Sweden m.fl Deltagarlistan är inte komplett i skrivande stund. Moderator: Ewa Wallin.

Debatt mellan paneldeltagarna och mellan panelen och publiken efter inledningarna.

Tid: Söndagen den 30/5 kl. 14.00 – 16.30 Möteslokal: Katasalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm Inträde: 50 kr – ingen föranmälan. Arrangörer: Språkförsvaret och ABF

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Gahrton har nyligen blivit medlem i Språkförsvaret. Eftersom han är en känd politiker med ett brett register, tyckte Språkförsvarets ledningsgrupp att det var lämpligt att ställa några frågor till honom med anledning av detta steg.

1. Du har nyligen blivit medlem i Språkförsvaret. Hur kommer det sig? Du är inte rädd att få en språknördsstämpel på dig?

Svar: Nej, jag menar att försvaret av det svenska språket som gemensamt kommunikationsmedel i Sverige är en central demokratisk fråga. Visserligen skall minoritetsspråken ha grundläggande rättigheter – vilket de numera har i svensk lagstiftning. Och vi ska uppmuntra mångspråkighet. Jag gillar EU:s målsättning att alla utöver sitt modersmål ska klara sig hyfsat på två ytterligare språk. I många länder är det nödvändigt, där har man ett lokalt modersmål, ett regionalt språk och ett lingua franca för hela landet. Det klarar de flesta afrikaner och indier. Också en stor majoritet av luxemburgarna anger att de är trespråkiga: den lokala luxemburgiskan plus tyska och franska. Dessutom kan ju många en hel del engelska. Samtidigt visar all erfarenhet att inom ett land eller område blir efterhand ett språk dominerande kommunikationsmedel. Om man inte fattar beslut om det demokratiskt kommer det att avgöras av kommersiella eller andra irrelevanta faktorer. Därför är ett aktivt försvar av svenskan i Sverige en demokratisk uppgift. Anglifieringen är ett hot mot språkförståelsen eftersom svenska – liksom många andra språk - i grunden är konstruerat så att nya ord kan bildas och bli omedelbart begripliga. Men de flesta engelska ord måste översättas. Att ”skriva ut” en text begriper man omedelbart innebörden av. Men att ”printa” den kräver nyinlärning. Det finns tusentals exempel. Dessutom finns det ju mängder av saker som inte går att uttrycka på engelska, vilket jag fick ökad insikt i när jag nyligen skrev min första bok på engelska. Bara ett exempel: Jag skulle skriva om en politikers bortförklaringar. Excuses? Men ”ursäkt” är inte exakt detsamma som bortförklaring. Jag gick till lexikon. Det finns inget annat. En nyans gick förlorad. Samtidigt finns förstås en massa nyanser på engelska som inte finns på svenska. Därför passar engelska bättre i Storbritannien. Men svensk verklighet har skapat just de nyanser vi har i svenskan vilket gör svenska överlägsen som gemensamt språk i Sverige. Svårare är det inte, därför är språkförsvar mot den slappa anglifiering en demokratisk uppgift. Det betyder naturligtvis inte totalförbud mot låneord. Jag är ingen fanatisk ”språkpurist”. Men om vi lärde lite av islänningarna när det gäller skapandet av nya ord skulle vi inte bara slå ett slag för svenska språket utan också underlätta för alla svensktalare att förstå nya tekniska och andra termer. Vi skulle med andra ord stärka demokratin, för om inte alla medborgare har en rimlig chans att förstå det som sägs och skrivs är det inte mycket bevänt med demokratin.

2. Jag har förstått att ditt språkintresse inte precis är nymornat. Du lär ha skrivit en riksdagsmotion i samband med att svenska företag började anglifiera sina namn, från Götabanken till Gotabanken, Skånska till Skanska etc.? Kan du berätta mer om den motionen?

Svar: Jag motionerade redan på 80-talet om att samma sorts regler för namn ska gälla för företag som för personer. Det betyder att det kan sättas gränser för vad man får heta. Att bara ta bort ringar och punkter över svenska bokstäver borde inte vara tillåtet i offentligheten eftersom det är en kränkning av svenska språket och dessutom förvirrar stavningsbegreppen. Att det finns lagar för språks användning är helt normalt i en mängd demokratier, t ex Kanada och Belgien, så det ligger inget odemokratiskt i det. Man får inte registrera vilket personnamn som helst, varför då inte också regler för företagsnamn?

3. Du har ju också suttit i EU-parlamentet. Du skriver i ett svar den 17/4 2009 till Språkförsvarets rundbrev till EU-kandidaterna att ”Sverige har accepterat att engelska håller på att bli EU:s de facto lingua franca”. Hur skulle du vilja beskriva svenska regeringars språkpolitik genom åren gentemot EU?

Svar: Jag har aldrig hör någon kommissionär eller företrädare för ett ordförandeland annat än Sverige som talar något annat språk än sitt modersmål i EU-parlamentet. Men nästan alla svenska kommissionärer och regeringsföreträdare har talat skolengelska. Varför? För att skryta? Tror de verkligen att svenskar som talar engelska i en församling där professionella tolkar översätter till alla EU-språk skapar större respekt än greker som talar grekiska, bulgarer som talar bulgariska?  Det är barnsligt, det enda som händer är att respekten för svenska språket och svenskar minskar.  EU-parlamentets plenarsession är ju en uppvisningsscen, där övertygar man ingen, man manifesterar. Och det svenskarna manifesterar är ringaktning av sitt eget språk. När EU en dag tycker det är för dyrt att tolka och översätta till alla språk finns det alltså prejudikat på att svenskan är det första man kan stryka, vilket vore demokratisk katastrof eftersom den engelska de flesta svenskar kan är helt otillräcklig för komplicerade tekniska sammanhang och lagtexter.

En helt annan sak är vilket språk man använder i en mindre församling där man verkligen skall övertyga folk, t ex i en partigrupp. Där har också jag använt engelska eller franska, men det är något annat. 

4. Du har också föreslagit i en artikel i Sydsvenskan och i boken ”Befria EU” att man aktivt ska besluta om ett huvudspråk i EU – och det ska inte vara engelska, utan ett av följande: moderniserad latin, esperanto, franska. Du landar själv på franska av många skäl, men anser att de två andra också är bättre än den de facto utveckling som håller på att göra engelska till det enda EU-språket – utan beslut. Hur realistiskt tror du att detta byte till huvudspråk är? Känner du till om det finns företrädare inom EU, som har liknande tankar som du?

Svar: Tyvärr lär mitt förslag inte vara särskilt realistiskt, engelskan tar obönhörligt över EU. Många tycker det är rationellt eftersom alla, även jag, inser att det globala språket för överskådlig tid är och förblir engelska. Men språk är inte bara kommunikationsmedel och handlar också om kultur, identitet och mycket annat immateriellt. Det är ju därför nästan alla pyttesmå språkgrupper kämpar med näbbar och klor för språklig överlevnad. Om språket dör, dör också mycket annat av kulturen och identiteten. Varför vill basker hålla fast vid baskiska, det är inte rationellt! Men vad vore Norden utan nordiska språk, vilken relation skulle vi ha till de gamla sagorna om isländskan vore utrotad? Därför handlar EU:s språkfråga om vad EU vill vara – en självständig kraft i världen eller en dålig kopia av USA? Med engelska ökar risken att EU blir en USA-satellit. Med ett annat lingua franca ökar chansen till att EU blir ett självständigt alternativ. Men hittills har EU smitit undan den heta potatisen genom myten om att engelskdominansen kan brytas genom mångspråkigheten. Men det är två helt olika saker, precis som i Sverige. Långtgående rättigheter för samiska, jiddish etc är inget alternativ till svenskan som gemensamt lingua franca, utan ett viktigt komplement. På samma sätt är svenska i EU och alla de andra språken inget alternativ till ett lingua franca utan ett komplement. Ett lingua franca skapas alltid. Om man inte vill ta ett demokratiskt beslut kommer marknadskrafterna att ”besluta”. Och liksom i alla andra sammanhang betyder det ibland att man får ett resultat som nästa ingen människa egentligen vill ha. Det är naturligtvis inget fel på engelskan i sig, det är ett utmärkt språk. Men är engelska ett bra språk för en gemensam europeisk framtidsidentitet? Det konstigaste av allt är att inte ens de mest entusiastiska EU-federalisterna, som tjatar om europeisk identitet och europeisk armé och europeisk regering, har vågat ta i språkfrågan. Visst verkar det vara en stor sak. Men egentligen är det rätt lätt. En generation efter ett gemensamt beslut skulle alla EU-medborgare behärska ett annat lingua franca – latin eller esperanto eller franska - lika bra som de idag kan engelska.

Intervjuare: Per-Åke Lindblom 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Intresset för att studera samiska ökar bland samiska ungdomar, berättar Ann-Hélen Laestadius med egna samiska rötter i programmet ”Språket” på tisdag. Hennes prisade ungdomsbok "SMS från Soppero" har nyligen blivit översatt till samiska. I samma program diskuteras älvdalskan.

Språket i P1 sänds tisdag 20 april kl. 13.20, repris onsdag 19.03, torsdag 01.03 och söndag 18.30. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en rapport – sid. 8 - från från Gesellschaft für Bedrohte Völker i mars 2010 återges en stegvis hotbild, som tidigare formulerats i UNESCO:s atlas för hotade språk.  Det är möjligt att det finns andra översättningar till svenska av UNESCO:s schema, eller att det redan existerar en annan begreppsapparat bland svenska språkvetare. Översättningen i detta fall har skett från tyskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)