Alla inlägg under april 2010
(Del 2)
Den nuvarande språklagen är formellt enbart en skyldighetslag, medan Språkförsvaret menar att den borde vara en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. Det utkast till språklag som medlemmar i nätverket Språkförsvaretpublicerade den 7/9 2006 hade denna utgångspunkt. Så här skrev vi i kommentaren till ”Värna språken”:
”Den boskillnad som utredaren försöker upprätta mellan en skyldighetslag och en rättighetslag, och till den förras fördel, är omöjlig att upprätthålla i praktiken. Om man ser till Sveriges grundlagar, innehåller regeringsformens kapitel två en rättighetskatalog, tryckfrihetsförordningens tre första kapitel diverse rättigheter som offentlighetsprincipen och anonymitetsskyddet, liksom att motsvarande rättigheter återfinns i yttrandefrihetsgrundlagen. Av naturliga skäl innehåller successionsordningen enbart en exklusiv rättighet.
Frågan om skyldigheter och rättigheter är helt enkelt två sidor av samma mynt. Dessutom motsäger sig utredaren sig själv i 5 §: ’Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (vår fetstil)’ Men om svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden är det faktiskt fråga om en rättighet för medborgarna, varken mer eller mindre! I stället talar författningsförslaget om ’den enskildes tillgång till språk’, som om språk vore en skänk från ovan. Men den enskilde har i första hand tillgång till sitt eget språk i sitt eget huvud; vad det gäller är rätten att få använda det, varav följer det allmännas skyldighet att tillhandahålla alla möjligheter. ”
Det har redan visat sig att denna boskillnad är ”omöjlig att upprätthålla i praktiken”. JO har nämligen tillerkänt alla som skriver forskningsansökningar rätten att skriva dessa på svenska med motiveringen ”Även om utländskt språk tillåts ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska.” Detta är självfallet en rättighet sett ur den enskilde medborgarens perspektiv!
Det intressanta är också att lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en rättighetslag, medan språklagen är en skyldighetslag. Om man studerar lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724), talas det f.ö om ”rätt” på inte mindre än 14 ställen. Redan i inledningen till ”Europeisk stadga om landsdels- och minoritetsspråk”, som Sverige undertecknat, står det nämligen att ”rätten att använda landsdels- eller minoritetsspråk i det privata eller offentliga livet är en omistlig rättighet”. Då kan naturligtvis inte den svenska regeringen eller riksdagen komma dragande med en minoritetsspråklag som enbart är en skyldighetslag. Språkrådet skriver också:
”Ett exempel på lagar eller förordningar som ger ännu starkare skydd för något av de språk som språklagen omfattar är lagen om nationella minoriteter och
minoritetsspråk (SFS 2009:724). Denna lag, som är en rättighetslag för individen, innebär ett starkare skydd för minoritetsspråken och mot diskriminering på grund av språk (Språkrådet uttolkar språklagen (2009:600), sid. 2).”
Minoritetspråken har alltså en starkare ställning gentemot svenskan än svenskan har gentemot engelskan. Det finns naturligtvis ingen anledning att missunna minoritetsspråken deras ställning gentemot svenskan, men det finns heller inte den minsta anledning varför svenskan inte skulle ha motsvarande ställning gentemot engelskan.
En språklag, som inte bara är en skyldighetslag, utan även en rättighetslag, har
avgörande konsekvenser. Den utgår från att medborgarna är medvetna aktörer, som är direkt involverade i försvaret av svenska språket. Kristina Grange, som anmälde forskningsrådet Formas för att hon förhindrades att skriva forskningsansökningar på svenska, införde i ett slag rättighetsperspektivet i språklagen och visade att dess nuvarande konstruktion är en självmotsägelse. Sak samma gäller att man måste ha rätt att skriva anställningsansökningar och befordringsärenden på svenska inom högskolan, rätt till att undervisas, examineras och skriva avhandlingar/uppsatser/examensarbeten på svenska (i allt utom språkämnen) på högskolan. Förmodligen var det bl.a rädslan för att dylika rättigheter skulle kunna utnyttjas av de berörda som ligger bakom konstruktionen av språklagen som en skyldighetslag.
Språkförsvaret känner till fall, där studenter har förvägrats rätten att examineras på svenska; doktorander har tvingats begära dispens för att skriva avhandlingar på svenska, eller studenter som velat ha handledning på svenska i stället för på engelska förvägrats detta. Men samtliga dessa fall är historia och kan inte längre användas för nya JO-anmälningar.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Del 1)
Jag har skrivit ett råutkast till en artikel, som jag har delat upp i flera delar. ”Råutkast” innebär att jag är medveten om att de slutliga versionerna av denna artikel kan skilja sig betydligt från detta ursprungliga utkast.
Efter det att språklagen trädde i kraft den 1/7 2009 skickade Språkförsvaret iväg fyra JO-anmälningar, som tog upp regeringens engelskspråkiga e-postadresser, Stockholms stads, Kristianstads kommuns och Luftfartsverkets engelskspråkiga beteckningar. Eftersom Björn I. Olsson självständigt tillställde JO en anmälan mot Stockholms stad och sedermera blev medlem, kan faktiskt Språkförsvaret som kollektiv tillgodoräkna sig fem anmälningar. Den 23/2 2010 skickade medlemmar i Språkförsvaret också in en sjätte JO-anmälan mot att en del universitet och högskolor kräver att vissa anställningsärenden och befordringsärenden måste skrivas på engelska.
Syftet med samtliga dessa JO-anmälningar var att pröva språklagen och dess räckvidd. Dessutom gav JO-anmälningarna Språkförsvaret mycken publicitet, ja, så mycken publicitet att Språkförsvaret bröt igenom medievallen. Vissa utomstående iakttagare menade också att denna publicitet bekräftade att Språkförsvaret betraktades som en etablerad organisation.
Bara en av JO-anmälningarna, den om regeringens engelskspråkiga e-postadresser, och som också hade anmälts av Olle Josephson, gick Språkförsvarets väg. Tidigare hade dock JO också beslutat till förmån för en annan anmälan, som handlade om att ett forskningsråd hade krävt att forskningsansökningar skulle vara skrivna på engelska. Språkförsvaret senaste JO-anmälan är en direkt uppföljning av denna JO-anmälan.
Samtliga avslagna JO-anmälningar handlade om namngivning. Språkförsvarets kärngrupp publicerade ett uttalande den 13/1 2010, eftersom vi på förhand misstänkte detta utfall. Uttalandet omvandlades också till en artikel , som publicerades i minst 11 dagstidningar och tidskrifter, senast i Advokaten nr 3/2010.
JO menar att namngivning faller utanför ”kärnområdet”:
”Språklagens bestämmelser innebär sålunda inte ett generellt förbud för det allmänna att utanför kärnområdet använda sig av andra språk än svenska, även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”
I uttalandet från den 13/1 argumenterar vi utförligt varför namngivning i första hand ären statusfråga, och inte en språkvårdsfråga, en fråga om ”uttryckssätt”.
Det enda som har hänt att är alltså att Språkförsvaret inte formellt kan åberopa Språklagen, när vi kritiserar myndigheter och skattefinansierade organ för engelskspråkiga beteckningar. Det finns ingen anledning till varför Språkförsvaret skulle minska eller tona ner denna slags kritik; tvärtom bör den intensifieras, särskilt som allt tyder på att vi – i motsats till JO – har folkopinionen på vår sida.
I utredningen ”Värna språken”, sid. 256, definieras kärnområdet enligt följande:
”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och
allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av en liknande karaktär.”
Frågan om språklagens räckvidd tog för övrigt Språkförsvaret redan upp i ett uttalande om ”Värna språken” den 31/3 2008.
Det märkliga är att JO egentligen också anser att frågan om regeringens e-postadresser faller utanför kärnområdet. Men att kommunicera med medborgarna måste väl ändå vara en av regeringens mest grundläggande uppgifter? Eller är svenska språket en fråga för regeringens och myndigheternas slutna rum? JO skriver ”…även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”. Språkförsvaret har i sina anmälningar inte ens velat helt exkludera engelskan. Svenska beteckningar först, engelska beteckningar i andra hand eller parallellt. Fram till 2008 var det exempelvis fullt möjligt för Luftfartsverket att beteckna en flygplats som just flygplats ”med hänsyn till verksamheten”. Vilken förändring av verksamheten skedde 2008 annat än ett namnbyte?
Språkförsvaret måste fördjupa och popularisera kritiken av språklagens räckvidd, inklusive definitionen av kärnområde.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Som vi berättat tidigare, har vi på sistone haft problem med att många arkiv på webbplatsen inte fungerade som de skulle. Problemen är nu lösta efter att vi bytte webbhotell.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
För er som önskar följa med språkdebatten i Tyskland vill jag rekommendera tidningen Deutsche Sprachwelt. Debatten är mycket intressant och den liknar vår debatt i Språkförsvaret. Tidningen utkommer 4 gånger per år och är kostnadsfri eller valfritt prenumerationsbelopp. Eller som det står i tidningen: "Bitte senden Sie mir regelmässig kostenlos und unverbindlich die DEUTSCHE SPRACHWELT. Bei Gefallen werde ich sie mit einer Spende unterstützen. Ich verpfichte mich aber zu nichts."
Tidningens e-postadress är: bestellung@deutsche-sprachwelt.de
Tord Gyllenhammar
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Varje månad skickar Jørgen Christian Wind Nielsen ut detta nyhetsbrev, som innehåller massor av språklänkar. I utskrivet skick omfattade detta nyhetsbrev tolv A4-sidor.
”Man er velkommen til at fremsende relevante links. Man er også velkommen til at fremsende links til relevante arrangementer, hvis tilmeldingsfristen er lang nok. Man kan tilmelde og framelde sig abonnement på SprogNyt - Sprogpolitisk opdatering ved at sende en e-postbesked herom til undertegnede. Tidligere versioner af SprogNyt – Sprogpolitisk opdatering kan ses på http://kogs2008.aparte.dk/?id=1479
SprogNyt er denne gang udsendt til 1.234 e-postadresser, herunder et antal lister.”
SprogNyt innehåller garanterat alltid intressant material. Prenumerera via jcn(at)kommunikationogsprog.dk – det är ett ypperligt tillfälle att hålla danskkunskaperna à jour eller att steg för steg inse att särskilt danskt skriftspråk inte alls är svårt.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats med vissa redaktionella förändringar)
År 2005 beslutade riksdagen om språkpolitiska mål för Sverige, och 1 juli 2009 trädde en ny språklag ikraft, följd av en ny lag om minoritetsspråk 1 januari i år. Hur har det gått för svenskan och de andra språken i Sverige de senaste åren? Hur ser framtiden ut?
Språkrådet ordnar den 6 maj 2010 Språkrådsdagen i Stockholm. I en rad föredrag presenterar Sveriges ledande språkvårdare och språkvetare nyheter i språkpolitiken och ny forskning om dagens svenska. Ur programmet:
I slutet av dagen delas 2010 års stora språkvårdspriser ut:
Läs programmet och anmäl dig, senast 19 april, via Språkrådets webbformulär för Språkrådsdagen.
(Texten är hämtad från Utbildningsradions webbplats)
Vi besöker koncentrationslägret i Auschwitz och ett jiddischseminarium i Jönköping - två platser med olika innebörd för språket. Vi besöker även Karesuando, där predikanten Lars Levi Laestadius en gång var förgrundsgestalt för spridningen av meänkieli.
Sändningstider | |||||
Fredag 9 april | 19:30 | SVT2 | Text-tv-text | ||
Måndag 12 april | 13:00 | SVT2 | Text-tv-text | ||
Onsdag 14 april | 13:30 | SVT2 | Textat |
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Ur innehållet:
Politik väckte hebreiskan
Språket var i stort sett var dött tills för bara hundra år sedan. Läs mer!
E du go eller?
Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska. Läs mer!
Anneli Toresson: Partipennan
Hon mejslar fram budskapen som ska få väljarna att nappa. Läs mer!
Samtalsvecka i Frankrike
Diskutera ditt skrivande tillsammans med andra skribenter. Läs mer!
Utländsk brytning skorrar i rätten
Brytning kan göra att vittnet uppfattas negativt. Läs mer!
Fredriks fynd: Kronolekt
Mindre kontakt mellan generationer leder till större språkliga skillnader mellan olika åldersgrupper. Läs mer!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 |
13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"