Alla inlägg under maj 2010
Vårterminen 2003 publicerades en uppsats, "Reklam och Trender" av Annika Bryntse/Kristian Sternros/Nils Thott, vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Uppsatsen innehåller också ett sammanfattande avsnitt - se sid. 56 - om engelskt kontra svenskt språkval i reklamen:
"Engelskt språkval
I alltfler reklamfilmer och annonser är språket som används engelskt, trots att många av dem är riktade till endast den svenska marknaden. Denna trend kan tänkas härstamma från makrotrenden En krympande värld. Det engelska språkbruket tycks ha som funktion att göra reklamen mera trendriktig och internationell, då främst när målgruppen är ungdomar eftersom det anses vara ett enkelt knep för att tilltala dem.
Leif Börjesson, på Kairos Future, påpekade även trenden med utländska reklamfilmer som visas på originalspråk, kommer att öka i svenska media. Det beror förutom på globaliseringen, menar Börjesson, även på en högre kunskapsnivå hos mottagarna. Därmed bör vi även kunna koppla mikrotrenden till det ökade informationsutbudet som till stor utsträckning sker på negelska.
Ett exempel på en reklamkampanj som använder sig av det engelska språket i sin reklam är Festis, vilket vi tog upp tidigare i diskussionen om makrotrenden En krympande värld.
Vi tror att en mottrend till det engelska språkbuket i reklamen kan komma till uttryck genom att alltfler konsumenter i framtiden tar på sig rollen som språkbevarare och 'språkpatrioter'. Det är troligen målgruppen och varumärket (internationellt eller ej) som bestämmer legitimiteten, med ett engelskt eller svenskt språkval i reklamen."
På den sista punkten har författarna faktiskt fått helt rätt; reklam på engelska väcker ett allt större motstånd i Sverige och en motrörelse håller på att formera sig.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
I senaste Babel i TV2 besöker poeten Bob Hansson en förskola och frågar barnen om kärleksdikter. En liten flicka utan framtänder säger "I love you". Bob reagerar: Varför det (eller nåt liknande) och då säger flickan att det är liksom mera om man säger "I love you".
Hela Babel i repris i morgon (söndag) kl 23,05
Janviktor Wahlgren
Jag vill göra er uppmärksamma på ett allvarligt språkfel som nu tagit steget från talad till skriven svenska. "De e rolit å tjäna pengar" har blivit "...och tjäna pengar". I DN av den 19.5 under Familj kan man läsa, skrivet av en journalist utbildad i grundskolan att "Lena T Hansson har alltid älskat och hållit på med teater"
Detta är inte något enstaka exempel. I Sveriges Radio hör man det dagligen.
Hälsningar,
Jan Dahlstedt
Språkförsvaret skickade den 20 – 21/3 2010 ut ett antal frågor till annonsörer och kommunikationsbyråer om engelska i reklamen i Sverige. Svaren ligger sedan tidigare i denna sektion, men har nu också sammanställts. Sammanställningen återfinns bl.a i samma sektion eller i ”Bara på Språkförsvaret”. Sammanställningen innebär att svaren från samtliga annonsörer och kommunikationsbyråer redovisas under varje delfråga. Detta underlättar läsningen.
Relevant i sammanhanget är också de undersökningar som gjorts om vilka effekter reklam på modersmålet kontra ett andraspråk, läs engelska, har. Det gäller t.ex en undersökning av Sveriges Reklamförbund från 2004, en undersökning av norska Språkrådet från 2008 – 2009 och en nederländsk undersökning från 2009.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Igår publicerade NyTeknik en artikel av tre forskare inom kvalitetsteknik. De hade mycket svårt att förstå varför "leant är fint" medan "processledning" för dagen inte är så intressant. De kände det som om lean delvis marknadsförs som "kejsarens nya kläder".
Formellt handlar artikeln om lean, vilket måste syfta på smal produktion, läs effektiv produktion. Men vad sägs om att läsa artikeln allegoriskt, om svenskarnas förhållande till engelskan? Det är inte säkert att detta var författarnas avsikt, men är det inte roligt om en artikel är oavsiktligt dubelbottnad?
(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)
(Texten är hämtad från förlagets webbplats)
Kan du räkna till tjugo på danska? Är engelskan ett hot mot svenskan? Hur många olika slags norska finns det? Och vad har egentligen hänt med isländskan de senaste tusen åren?
Det är några av de frågor som får ett svar i Expedition: Språk i Norden, en helt nyskriven bok av Fredrik Harstad och Annica Anderson. Följ med på en resa genom Nordens olika minoritetsspråk, grannspråk, främmande språk, officiella språk – och en massa andra språk... Boken kan beställas direkt här.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Enligt Language Log den 6/5 har Kanadas House of Commons (Underhuset) antagit en lag, C-232, som kräver att domarna i Kanadas Högsta domstol ska förstå både engelska och franska utan hjälp av en tolk. Senaten kommer med stor sannolikhet inte att gå emot denna lag. Det ursprungliga lagförslaget initierades intressant nog av en enskild medlem i New Democratic Party, som enbart innehar 36 av 308 mandat i underhuset.
Beslutet har lett till diskussion, bl.a på samma Language Log, om detta beslut är diskriminerande eller inte. Diskriminerande mot vem egentligen? De som menar att det är diskriminerande tänker i första hand på de engelskspråkiga, särskilt i präriestaterna och västra Kanada.
En kommentator skriver i det sammanhanget:
”Först vill jag korrigera uppfattningen att bara de franskspråkiga är tvåspråkiga i Kanada. Denna idé upprepas här av några kommentatorer. Detta är speciellt falskt om man talar om välutbildade individer. Enligt folkräkningen 2006 var 1337900 av 4655765 kanadensare med universitetsutbildning tvåspråkiga (d.v.s. talade engelska och franska). Av dessa hade
(Totalsumman stämmer inte, eftersom jag har uteslutit de fåtal som har rapporterat flera modersmål.)”
Kanada har alltså en utmärkt språkstatistik, vilket innebär att kanadensarna kan diskutera språkpolitik utifrån fakta, inte utifrån gissningar eller antaganden. Sverige saknar som bekant officiell språkstatistik, vilket jag och några medförfattare påtalade i denna artikel.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 |
7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | |||
17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 |
26 |
27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"