Alla inlägg under maj 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 maj 2010 14:14



Vårterminen 2003 publicerades en uppsats, "Reklam och Trender" av Annika Bryntse/Kristian Sternros/Nils Thott, vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Uppsatsen innehåller också ett sammanfattande avsnitt - se sid. 56 -  om engelskt kontra svenskt språkval i reklamen:


"Engelskt språkval

 

I alltfler reklamfilmer och annonser är språket som används engelskt, trots att många av dem är riktade till endast den svenska marknaden. Denna trend kan tänkas härstamma från makrotrenden En krympande värld. Det engelska språkbruket tycks ha som funktion att göra reklamen mera trendriktig och internationell, då främst när målgruppen är ungdomar eftersom det anses vara ett enkelt knep för att tilltala dem.

 

Leif Börjesson, på Kairos Future, påpekade även trenden med utländska reklamfilmer som visas på originalspråk, kommer att öka i svenska media. Det beror förutom på globaliseringen, menar Börjesson, även på en högre kunskapsnivå hos mottagarna. Därmed bör vi även kunna koppla mikrotrenden till det ökade informationsutbudet som till stor utsträckning sker på negelska.

 

Ett exempel på en reklamkampanj som använder sig av det engelska språket i sin reklam är Festis, vilket vi tog upp tidigare i diskussionen om makrotrenden En krympande värld.

 

Vi tror att en mottrend till det engelska språkbuket i reklamen kan komma till uttryck genom att alltfler konsumenter i framtiden tar på sig rollen som språkbevarare och 'språkpatrioter'. Det är troligen målgruppen och varumärket (internationellt eller ej) som bestämmer legitimiteten, med ett engelskt eller svenskt språkval i reklamen."


På den sista punkten har författarna faktiskt fått helt rätt; reklam på engelska väcker ett allt större motstånd i Sverige och en motrörelse håller på att formera sig.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 maj 2010 20:59


I senaste Babel i TV2 besöker poeten Bob Hansson en förskola och frågar barnen om kärleksdikter. En liten flicka utan framtänder säger "I love  you".  Bob reagerar: Varför det (eller nåt liknande) och då säger flickan att det är liksom mera om man säger "I love you".

Hela Babel i repris i morgon (söndag) kl 23,05

Janviktor Wahlgren



Jag vill göra er uppmärksamma på ett allvarligt språkfel som nu tagit steget från talad till skriven svenska. "De e rolit å tjäna pengar" har blivit "...och tjäna pengar". I DN av den 19.5 under Familj kan man läsa, skrivet av en journalist utbildad i grundskolan att "Lena T Hansson har alltid älskat och hållit på med teater"


Detta är inte något enstaka exempel. I Sveriges Radio hör man det dagligen.


Hälsningar,
Jan Dahlstedt



Språkförsvaret skickade den 20 – 21/3 2010 ut ett antal frågor till annonsörer och kommunikationsbyråer om engelska i reklamen i Sverige. Svaren ligger sedan tidigare i denna sektion, men har nu också sammanställts. Sammanställningen återfinns bl.a i samma sektion eller i ”Bara på Språkförsvaret”. Sammanställningen innebär att svaren från samtliga annonsörer och kommunikationsbyråer redovisas under varje delfråga. Detta underlättar läsningen.


Relevant i sammanhanget är också de undersökningar som gjorts om vilka effekter reklam på modersmålet kontra ett andraspråk, läs engelska, har. Det gäller t.ex en undersökning av Sveriges Reklamförbund från 2004, en undersökning av norska Språkrådet från 2008 – 2009 och en nederländsk undersökning från 2009.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 maj 2010 15:10



Igår publicerade NyTeknik en artikel  av tre forskare inom kvalitetsteknik. De hade mycket svårt att förstå varför "leant är fint" medan "processledning" för dagen inte är så intressant. De kände det som om lean delvis marknadsförs som "kejsarens nya kläder".


Formellt handlar artikeln om lean, vilket måste syfta på smal produktion, läs effektiv produktion. Men vad sägs om att  läsa artikeln allegoriskt, om svenskarnas förhållande till engelskan? Det är inte säkert att detta var författarnas avsikt, men är det inte roligt om en artikel är oavsiktligt dubelbottnad?


(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 maj 2010 20:33


(Texten är hämtad från förlagets webbplats)


Kan du räkna till tjugo på danska?  Är engelskan ett hot mot svenskan?  Hur många olika slags norska finns det? Och vad har egentligen hänt med isländskan de senaste tusen åren?

Det är några av de frågor som får ett svar i Expedition: Språk i Norden, en helt nyskriven bok av Fredrik Harstad och Annica Anderson. Följ med på en resa genom Nordens olika minoritetsspråk, grannspråk, främmande språk, officiella språk – och en massa andra språk... Boken kan beställas direkt här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Nedanstående emejl skickades igår till alla medlemmar i mediespråkgruppen (deras e-postadresser har avlägsnats). Johan Svensson skriver i egenskap av privatperson. Syftet är att befrämja utvecklingen av en anpassad svenska - i medierna och i samhället i övrigt.

------------------------------------------------------------------------------------------------


Hej igen,
 
det har nu gått tre veckor sedan jag skickade ett emejl med rubriken "Hollywoodsvenskan, svengelskan och TT-språket‏" till så gott som samtliga medlemmar i Mediespråksgruppen. 
 
Än så länge har endast SR och Sydsvenskan har svarat, DI lovade att återkomma men har ännu inte gjort det.
 
Nyhetsmediernas tystnad är talande: varken läsarvård eller språkvård står särskilt högt på den mediala dagordningen. Engelskan är inte längre någon främmande fågel i den svenska språkfaunan. Svensk spåkvård är rena dårpippin. Engelska ord och uttryck används i allt högre grad i kommunikationen mellan svenskar - i Sverige!
 
Expressen är antagligen den svenska tidning som har den mest liberala inställningen till engelskan. Det kanske inte är så konstigt med en chefsredaktör som på en brevfråga från undertecknad uppger att han personligen inte har några "problem med att engelska ord eller uttryck som är allmänt kända också i Sverige förekommer i tidningstext".
 
Innebär detta att alla ord på främmande språk - inte bara engelska - som bör förstås av den svenska allmänheten egentligen är eller kan göras till svenska? Vem avgör om ett främmande ord eller uttryck är allmänt känt i Sverige? Och är verkligen (onödiga) engelska ord kännetecknande för dagens moderna och nyskapande svenska?
 
Med Thomas Mattssons (Expressens nuvarande chefredaktör) inställning till användningen av engelska ord och uttryck i svenskan så bör man utan vidare kunna kunna förvänta sig betydligt mer "ren swedish" i tidningen framöver. Läsare som inte utan vidare förstår innebörden i begreppet "tipping point" (i Expressens ledare den 6 maj) får helt enkelt slå upp det i en engelsk-svensk ordbok; för det är uppenbart så att journalisten inte har någon skyldighet att skriva på en god och anpassad svenska. De som är bekanta med vanligt förekommande ordstäv på skyltar i restauranger och barer världen över kan bara hoppas att "Tipping is not a city in China" förklarar begreppets innebörd. Och med chefredaktör Mattssons logik bör vi dessutom redan idag kunna införliva de flesta av orden i English Oxford Dictionary i Svenska Akademiens ordlista! 


http://www.expressen.se/ledare/1.1977941/radda-pojkarna
http://www.barrypopik.com/index.php/new_york_city/entry/tipping_is_not_a_city_in_china/
http://www.oed.com/
 
Dessvärre tycks inte ens DN - i mina ögon den goda mediesvenskans sista bastion - vara helt symptonfri, då man hittar ord som "stjärnspotting" (5 maj) och "wonderboy" (8 maj) Det förefaller dock troligt att klåfingriga redigerare, snarare än statusmarkerande och kreativa journalister som låtit sig hänföras av engelskans påstådda elegans, ska klandras för de sällsynta snedstegen.


http://www.dn.se/resor/frankrike/stjarnspotting-och-strandstunder-1.1088636
http://www.dn.se/dnbok/skrivarlivet-pa-riviaran-1.1090323


För även om Catarina Grühnbaum skrev sin sista språkspalt i DN den 18 april, så är tidningens mediespråk långt ifrån slutvårdat; vetenskapsreportern Karin Bojs vägran att använda engelska egennamn på svenska stadsdelar och forskningsinstitut är beundransvärd. Motiveringen till ställningstagandet är lika enkel som självklar: "Dagens Nyheter är faktiskt en tidning som ges ut i Sverige, inte i England."


http://www.dn.se/blogg/spraket
http://www.dn.se/blogg/vetenskap/2010/05/09/att-lara-om-livet-the-life-la-vie--7176
 
Synd att inte fler kunde resonera på samma sätt som Bojs. Då hade mediekampanjen för Dawits frigivande fått ett svenskt namn. Och den svenska utgåvan av den svenska deckarförfattarinnan Lisa Marklunds senaste bok "Postcard Killers" (utgiven av Piratförlaget 2010-01-18) hade sannolikt fått en annan och mer passande svensk titel, även om romanens originalspråk är engelska.


http://www.piratforlaget.se/bocker/marklund---postcard-killers?prodindex=0
 
Däremot verkar det till exempel inte som att den amerikanske författaren Dan Brown har något att invända emot att de svenska utgåvorna av böcker som "Da Vinci-koden" ("The Da Vinci Code"), "Änglar och demoner" ("Angels and Demons") och "Den förlorade symbolen" ("The Lost Symbol") ges ut med svenska titlar.


http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=8482


Noterar även att engelska dominerar titlar på receptböcker av svenska författare som Leila Lindholm (som den 29 april släppte uppföljaren "One more slice", vilket är andra delen av bakbibeln "A piece of cake") samt Erica Pamcrantz och Irmela Lilja (som den 11 maj gav ut den andra gemensamma boken "Raw delight" - den första var "Raw food på svenska"). 


http://www.skolshoppen.se/varugrupp_bocker.php?hkat=053%20Mat%20och%20dryck
 
På svensk barnteve visas just nu "Wild kids" med programledaren Ola Lindholm i SVTB. Och i TV4 kan barnen bland annat se den isländska barnprogramserien "Lazy Town" samt det tecknade amerikanska barnprogrammet "Dinosaur king" (som tydligen skrivs med ett litet k på svenska).


http://svtplay.se/t/102752/wild_kids
http://www.tv4play.se/barn/lazy_town
http://www.tv4play.se/barn/dinosaur_king
 
Barnen får dock tills vidare fortsätta läsa serietidningar om "Kalle Anka" ("Donald Duck"), "Musse Pigg" (Mickey Mouse") och "Gustaf" ("Garfield") trots att
seriefigurnamn som "Läderlappen" ("Batman"), "Spindelmannen" ("Spider-Man") och "Fantastiska Fyran" ("Fantastic Four") med fler numera är förpassade till historieböckerna.


http://www.kalleanka.se/
http://www.tidningskungen.se/alla-tidningar-om-serier-och-humor.asp
http://sv.wikipedia.org/wiki/Batman
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spider-Man
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fantastic_Four
 
På vuxensidan har intressant nog den svenska versionen av BBC-succén "Dragon's Den" fått den svenska översättningen "Draknästet" i SVT. Reklamfinasierade TV4 sänder den svenska danstävlingen "Let´s dance", vilket underligt nog är den svenska varianten av BBC:s originalformat "Strictly come dancing". TV4 visar även ett tv-programmet "Blog Awards" (en svensk bloggala som anordnas av Veckorevyn).


http://svtplay.se/t/108765/draknastet
http://www.tv4play.se/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Strictly_Come_Dancing
http://www.blogawards.se/blogawards/
 
Om man hävdar att viktiga språkliga nyanser går förlorade vid översättningen av engelska namn på böcker, serietidninger och filmer - varför gäller då inte detsamma vid presentationen av deras innehåll? Annorlunda uttryckt: varför översätts eller dubbas originalverkens innehåll till svenska när titlarna
lämnas oöversatta? Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare Horace Engdahl sägs vi något tillfälle ha sagt att översättningen är det största språket;  
svenskan blir fattigare på uttryck när vi slutar att översätta, vilket i sin tur leder till en andlig utarmning. Översättarna är därför de verkliga språkvårdarna; inte de påstått kreativa journalister som utan större tankearbete förnyar svenskan genom att berika den med onödiga engelska ord och uttryck (vilket leder till allt fler cirkelreferenser mellan språken: exempelvis blir svenskans "beach" även "beach" på engelska - och vice versa).


http://www.alba.nu/artikel/artikel.php?id=692
http://tyda.se/search?form=1&w=beach&w_lang=
 


Det är dessutom illavarslande att Svenska Journalistförbundet - tillsammans med Tidningsutgivarna - på pressfrihetens dag väljer att anordna ett seminarium under namnet "Det är lojalt att avslöja missförhållanden - inför skydd för whistleblowers" (de frågor som jag skickade till det Svenska Journalistförbundets ordförande den 2 maj har - nu två veckor senare - ännu inte besvarats). 


http://blogg.expressen.se/kvalitetsbloggen/entry.jsp?messid=595128
http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,14365570&_dad=portal&_schema=PORTAL&element_id=14001570


Återstår att se om mediespråksgruppen kan behålla de medlemmar som inte följer de egna rekommendationerna om svengelska och ändå utge
sig för att vara en samarbetsgrupp för "språkvårdare" inom press, radio och tv.


http://www.tt.se/ttsprak/
 
Reflektera gärna över kultur- och vetenskapsskribenten Torgny Nordins tankar om utvecklingen av en globaliserad monokultur i och med engelskans formidabla segertåg och totala dominans inom områden som ekonomi, politik, teknologi och vetenskap i "Världen blir fattigare när ett språk dör" (publicerad i SvD:s nätupplaga 25 april 2004)


http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/varlden-blir-fattigare-nar-ett-sprak-dor_143280.svd
 
Till sist så kan jag berätta att jag anmälde nyordet "Hollywoodsvenska" till  Svenska Akademien, Språkrådet och Språktidningen den 3 maj. Ordet avser som sagt användandet av engelska ord i onödan - bara för att det låter mer elegant!


Mvh,

Johan Svensson





Enligt Language Log den 6/5 har Kanadas House of Commons (Underhuset) antagit en lag, C-232, som kräver att domarna i Kanadas Högsta domstol ska förstå både engelska och franska utan hjälp av en tolk. Senaten kommer med stor sannolikhet inte att gå emot denna lag. Det ursprungliga lagförslaget initierades intressant nog av en enskild medlem i New Democratic Party, som enbart innehar 36 av 308 mandat i underhuset.


Beslutet har lett till diskussion, bl.a på samma Language Log, om detta beslut är diskriminerande eller inte. Diskriminerande mot vem egentligen? De som menar att det är diskriminerande tänker i första hand på de engelskspråkiga, särskilt i präriestaterna och västra Kanada.


En kommentator skriver i det sammanhanget:


”Först vill jag korrigera uppfattningen att bara de franskspråkiga är tvåspråkiga i Kanada. Denna idé upprepas här av några kommentatorer. Detta är speciellt falskt om man talar om välutbildade individer. Enligt folkräkningen 2006 var 1337900 av 4655765 kanadensare med universitetsutbildning tvåspråkiga (d.v.s. talade engelska och franska). Av dessa hade

  • 598900 franska som modersmål
  • 478780 engelska som modersmål
  • 234830 ett annat modersmål

(Totalsumman stämmer inte, eftersom jag har uteslutit de fåtal som har rapporterat flera modersmål.)”


Kanada har alltså en utmärkt språkstatistik, vilket innebär att kanadensarna kan diskutera språkpolitik utifrån fakta, inte utifrån gissningar eller antaganden. Sverige saknar som bekant officiell språkstatistik, vilket jag och några medförfattare påtalade i denna artikel.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se