När ett minoritetsspråk dör, är det ofta ett resultat av långvarig förföljelse och systematiska trakasserier. Det kan vara fråga om att skolelever får munnen tvättad med tvål, som i detta exempel från Kanada, till mycket värre saker.

"På många platser runt om i världen arbetar man med att försöka nedteckna och spela in språken. Ett hinder för detta arbete är att många lokala språk endast är muntliga och därför svåra att skriva ner. När Delmar Johnny från Duncan var ung blev han fastbunden och fick sin mun tvättad med tvål om han talade sitt ursprungliga språk hul'q'umi'num. Numera lär han sig emellertid språket på nytt vid en ålder av 61 år. Även hans barn studerar tillsammans med honom. Han tycker att språket "skapar en mening och betydelse" som inte kan förklaras på engelska.

- Jag höll mig borta från allt som hade med mitt språk att göra fram tills äldre dagar. Nu inser jag att jag behöver mitt språk. Jag är indian, och jag behöver få vara det, säger han."

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkrådet i Norge genomförde 2008 – 2009 en undersökning om vad ett representativ urval av företagsledare och allmänhet ansåg om användningen av engelska i norska företag och i marknadsföring. En rapport kan läsas här och en längre version här. Vi citerar ur sammanfattningen:

”Folk flest tenker ikke over hvilket språk reklamen er på, og bryr seg heller ikke så mye om dette. Skjønt 38 prosent helst oppsøker butikker med reklame på norsk, hadde på den annen side 87 prosent aldri unnlatt å kjøpe en vare fordi reklamen var på engelsk. Nesten tre av fire var ikke enig i at engelsk får varen til å virke mer raffinert eller eksklusiv, og hele 93 prosent var uenig i at engelsk gjør reklamen mer troverdig. Spørsmål om visse merkevarer viste ellers en klar sammenheng mellom navn eller opphavsland og vurderinger av hvor egnet varen er for reklame på norsk og engelsk (for eksempel norsk for Kvikk Lunsj og engelsk for Coca-Cola).

Mens 68 prosent av bedriftslederne ikke anså at engelsk fremmer økt salg for deres del, mente 75 prosent i befolkningen det samme for bedrifter generelt. På den annen side var det noen flere i befolkningen som mente at engelsk har salgseffekt. I begge grupper mente et stort flertall at folk flest ikke blir mer påvirket av reklame på engelsk enn av reklame på norsk.

I befolkningen er 42 prosent likegyldige til engelsk i reklame, mens 20 prosent er positive og 36 prosent negative. I synet på om det brukes for mye engelsk, var bedriftslederne delt på midten, mens det i befolkningsutvalget var fire av ti som mente ja og nesten seks av ti som mente nei. Og mens hele 62 prosent av bedriftslederne sa seg enig i at norsk bør benyttes i all reklame og markedsføring i Norge, mente noen færre, 51 prosent av befolkningen, det samme.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Upsala Nya Tidning publicerade den 7/3 en mycket läsvärd artikel, "Vilken makt har ditt språk?", av Björn Melander. Avslutningevis kritiserar han den spridda vanföreställningen att engelska skulle vara ett överlägset språk, ordrikare än alla andra språk:  

"Tanken att engelskan skulle vara ett överlägset språk verkar dock vara mycket utbredd. Exempelvis hör man ofta att engelskan skulle ha ett mycket större ordförråd än andra språk, inte minst svenskan. Detta är ett orimligt påstående. Ett språks ordförråd är ingen fix mängd; man kan inte i en ordbok eller liknande räkna upp alla ord som ingår i språket. En anledning är att ordförrådet har oskarpa gränser. Vissa ord blir föråldrade och faller ur bruk, medan andra tillkommer. Och vilka ord ska räknas med - ska till exempel dialektord och slang inkluderas? En annan anledning är att vi hela tiden kan skapa nya ord för det som vi behöver uttrycka. Att hävda att ett visst språk skulle ha fler ord än ett annat är i princip lika konstigt som att hävda att det skulle finnas fler meningar på det ena språket; på alla språk kan vi förstås bilda alla de meningar vi har behov av.

Inte ens med utgångspunkt i antalet belagda ord finns det stöd för påståendet att engelskan skulle ha påfallande många ord. Om vi ser till de större ordböckerna för engelska och svenska språk hävdar sig de svenska väl vad gäller antalet registrerade ord. Som en kuriositet i sammanhanget kan nämnas att Shakespeare, som uppenbarligen har ett grundmurat rykte som världens ordrikaste författare, i sin totala produktion använder något över 29 000 olika ord. I Strindbergs samlade verk finns drygt 199 000 skilda ord belagda. Detta faktum säger ganska lite om Shakespeare och Strindberg. Men det säger ganska mycket om svenskars syn på svenska och engelska. Jag är nämligen säker på att de flesta hade gissat på det omvända förhållandet."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Någon eller några har nominerat Språkförsvarets blogg till en internationell tävling, som anordnas av Lexiophiles  (och direkt till omröstningen) för språkbloggar i kategorin ”Language Professionals”. Tävlingen avgörs till hälften av röstning och till hälften av domaromdömen.

Det finns ingen anledning att ta denna webbomröstning alltför allvarligt, men publicitet är bra för Språkförsvaret under alla förhållanden.

Omröstningen avslutas den 24 maj. Man kan bara rösta en gång per dator.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SEMINARIUM OM ”REKLAM PÅ ENGELSKA I SVERIGE – KULTURELLT OFREDANDE?”- söndagen den 30/5 2010 kl. 14.00 – 16.30

De senaste decennierna har andelen engelskspråkig reklam ökat i Sverige. Beror denna ökning på att vetenskapliga marknadsundersökningar visar att företagen säljer bättre på engelska i Sverige? Eller är det bara något som företag och reklambyråer tror? Vilka konsekvenser har denna ökande andel för svenska språkets status?

Språkförsvaret har också skickat ut en enkät om denna fråga till annonsörer och kommunikationsbyråer. Svaren kan läsas på Språkförsvarets webbplats.  

Inledare: Viggo Cavling, chefredaktör på Resumé, Lars Fredriksson, civilingenjör och medlem i Språkförsvaret; Gottfried Gemzell, copywriter; Anders Lotsson, journalist på Computer Sweden; och Helene Samuelsson, Chef Kommunikation, Preem.

Moderator: Ewa Wallin.

Debatt mellan paneldeltagarna och mellan panelen och publiken efter inledningarna.

Möteslokal: Katasalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm Inträde: 50 kr – ingen föranmälan. Arrangörer: Språkförsvaret och ABF

Seminarieaffisch kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

I love Språk sänder en programserie om våra nationella minoritetsspråk och deras framtid.

Den som följer Språkförsvarets verksamhet kanske kommer ihåg att Språkförsvaret den 23/2 anmälde tre lärosäten för att de ställde krav på engelska – och inte tillät användning av svenska - i samband med anställningsansökningar och befordringsärenden. JO håller nu på att utreda ärendet och har gett de tre berörda lärosätena, d.v.s Göteborgs universitet (se även Naturvetenskapliga fakultetens separata yttrande), Sveriges Lantbruksuniversitet och Kungliga Tekniska Högskolan, möjlighet att yttra sig. Språkförsvaret har i sin tur beretts möjlighet att kommentera yttrandena, vilket ska ske senast den 17 maj.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Språkrådet har nu särskilda webbsidor för barn och unga som vill veta mer om språk.