(Dessa frågor skickades idag till riksdagspartierna - svaren kommer att läggas ut i denna sektion)

Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.

1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat?

Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 angående

forskningsansökningar att ”det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska

myndigheter på svenska”, d.v.s detta är alltså en rättighet.

2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?

I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k kärnområdet, d.v.s lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i ” Språk för alla”).

3.  Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?

Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förordningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande. Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden. Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent.

4.  Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?

Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser.

5.  Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?

Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar under­sökningar att den mellannordiska språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ung­domar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråks­undervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal.

6.  Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?

Nätverket Språkförsvaret

genom Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I och med att Lena Lind Palicki utsetts till ny chef för Språkrådet har det på sistone utbrutit en debatt i massmedierna om distinktionen ”de-dem” ska ersättas av ett enhets-”dom” eller inte. Det är en riktig skendiskussion. ...

Från Arbetarbladet 27 mars      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

 Lars Anders Johansson har skrivit en mycket intressant betraktelse om språk och klass, utifrån en pågående diskussion om fördelar respektive nackdelar med en ”dom-reform”. (opulens.se/opinion/kronikor/kampanjen-for-en-dom-reform-ar-ett-u...

Pseudonymen Läranna berättade igår på Twitter:   ”På fortbildningen igår fick vi veta att vi lärare ska vara försiktiga med att använda bildspråk i vårt klassrumsspråk eftersom det finns elever som har ’svag koherens'. Man ska säga va...

Söndagens svenskspråkiga sång   Rickard Söderberg - Dagen är nära   Söndagens svenskspråkiga dikt   Näcken   Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa, och den bladbekrönta Näcken gigan rör i silverbäcken. Liten p...