Alla inlägg under juni 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 juni 2010 17:25


Till ansvarig(a) för namnbytet från Svenska Helsingforskommittén till Civil Rights Defenders
 
Svenska Helsingforskommittén var ett namn jag kände igen och som sade mig något. Jag tyckte det var meningsfullt och det gav mig förtroende för organisationen. Men nu tycker ni tydligen att namnet har förlorat i aktualitet. "Yngre generationer känner överhuvudtaget inte till det", påstår ni. Nej, hur skulle de kunna göra det, om de inte är bekanta med nutidshistorien? Men den saken går knappast att avhjälpa genom att byta till ett nytt, för alla okänt namn. Tvärtom riskerar man att då förlora presumtivt stöd från tidigare sympatisörer.
 
Det skulle vara intressant att veta hur ni har kommit fram till det nya namnet. Min gissning är att ni anlitat någon reklambyrå. Där brukar man nämligen -- utan faktiska belägg -- anta att användning av engelska i stället för svenska har en statushöjande effekt som leder till ökad försäljning, framför allt till yngre, även i rent svenska sammanhang, där engelskan är onödig. Reklamföretagens kunder hävdar ofta att  de inte enbart riktar sig till människor med svenska som förstaspråk och förutsätter då att alla, oavsett bakgrund, kan engelska och tycker att det språket är bättre än alla andra. 
 
Utan att ha vetat exakt vad Civil Rights Defenders är, har jag vid några tillfällen stött er ekonomiskt; jag tyckte att ni verkade för en god sak. Men när jag nyligen började misstänka att det var scientologerna som låg bakom, beslöt jag mig för att kontrollera er närmare på nätet.
 
Jag vill ha svar på dessa frågor:
Är organisationen inte längre svensk?
Om den fortfarande är svensk, varför ska den då ha ett engelskt namn?
Varifrån kommer idén till det nya namnet?

Tills vidare låter jag bli att stödja er.
 
Vänliga hälsningar
Michaël Stenberg
Malmö
 
19/6 2010



Enligt senaste uppgifter från Internet World Stats uppgick antalet användare december 2009 till 1802000000, eller annorlunda uttryckt 1,8 miljarder, vilket motsvarar 26,6 procent av världens befolkning. Detta är raskt marscherat sedan 1995, då det endast fanns 16 miljoner användare.


Som jämförelse kan nämnas att Sverige har 8085500 internetanvändare och en penetrationsgrad på 89,2 procent. De övriga nordiska länderna och autonoma områdena har alla en hög penetrationsgrad, alltifrån Färöarna med 76,8 procent till Island med den högsta penetrationsgraden på 93,2 procent. Statistik från Grönland saknades.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Regeringen har beslutat att fler elever ska stimuleras att läsa franska, tyska eller spanska i grundskolan, genom att det ger extrapoäng vid antagningen till gymnasiet. Mer om detta beslut kan läsas i ett pressmeddelande, en presentation och en promemoria från Utbildningsdepartementet och regeringen.


För närvarande har eleverna i grundskolan ämnet språkval för att lära sig ett modernt språk utöver engelska, oftast tyska, franska eller spanska. Endast drygt 60 procent av eleverna läser något av dessa språk till slutet av årskurs nio. Det största språkvalet är stödundervisning i svenska/engelska, som läses av 32,1 procent av grundskoleeleverna; spanska av 28 procent, tyska av 22,4 procent och franska av 15,6 procent och övriga språk av 1,8 procent.


Jag anser att det är ett bra beslut. Det enda viktiga språk som fattas är kinesiska. När ett land utformar sin utbildningspolitik i främmande språk, måste det utgå från nationens behov och göra en korrekt omvärldsanalys, som också innebär förmåga att läsa av långsiktiga trender. Engelskan försvarar sin plats som första främmande språk, eftersom det är det största andraspråket i världen. Tyska är viktigt med tanke att det är EU:s största språk med 100 miljoner talare och med tanke på att Tyskland brukar vara Sveriges viktigaste handelspartner. Franska är fortfarande ett viktigt språk i EU och det näst största andraspråket i världen efter engelskan. Spanska är viktigt, eftersom det är det näst största modersmålet efter kinesiskan och kan användas i princip i hela Latinamerika, inkl. delar av USA. Kinesiskan kommer att bli allt viktigare med tanke på Kinas ekonomiska expansion; det är inte längre en fråga om Kina kommer att uppnå samma BNP som USA utan när.


Observera att jag anser att de elever som behärskar ett minoritetsspråk eller ett hemspråk (annat än svenska och de nämnda främmande språken ) ska kunna ersätta det främmande språket med detta. Se 7 § i  Språkförsvarets ”Utkast till språklag för Sverige":


Undervisningsspråk inom grund- och gymnasieskolan

1. Det övergripande målet för språkundervisningen i grund- och gymnasieskolan i Sverige är att alla medborgare förutom svenska skall behärska minst två moderna språk. Ett nationellt minoritetsspråk eller ett hemspråk kan ersätta ett av dessa moderna språk.”

 

Det vore slöseri med kompetens att inte belöna de elever, som väljer att försöka behärska föräldrarnas modersmål (d.v.s.annat än svenska) på en högre nivå än vid köksbordet. För övrigt anser jag att de gymnasieelever som söker till högskolan ska ha läst tre främmande språk, med ovanstående modifikation vad gäller minoritetsspråk och hemspråk.


Innan enhetskolans införande läste eleverna två obligatoriska främmande språk utöver engelska i realskolan och senare i gymnasiet. Gick man latinlinjen, halv- eller helklassisk, kunde man dessutom lära sig latin och grekiska. Systemet med tre obligatoriska främmande språk var utmärkt; det betydde också att dessa språk upplevdes som självklara. Det är först när man kan välja mellan olika språk, eller när språk ställs mot andra ämnen, som man öppnar dörren för eleverna att följa minsta motståndets lag, d.v.s välja bort vissa språk eller språk överhuvudtaget. Det vet vi från USA, där high school-eleverna har möjlighet att välja bort främmande språk, vilket tvåtredjedelar av dem också gör. De flesta av den återstående tredjedelen läser spanska, som i stor utsträckning finns företrätt på hemmaplan.


I Sverige har man alltså steg för steg nedprioriterat studierna av andra främmande språk på grund av ett förment fritt språkval utöver kärnämnena svenska och engelska. Dessutom har man infört ett märkligt hybridämne i grundskolan, ”stödundervisning i svenska/engelska”. Första gången jag hörde talas om det, trodde jag att det var ett skämt. Jag anser fortfarande att det är ett skämt. Så här skriver Olle Käll i ett inlägg på Lingvistbloggen:


Sanningen är experimentet med obligatoriskt språkval redan är genomfört, med mycket oönskade effekter ... Resultatet är att 36 % av alla elever i åk 9 nu 2009 läser en kurs "SVEN" (förstärkt svensk/engelska) som saknar namn, kursplan, mål, betyg och utvärdering av Skolverket, 320 timmar av grundskolans värdefulla tid. Experimentet har nu snart pågått i 15 år, och språkkunskaperna hos dem som slutar åk 9 - inte fler än före 1994 - är betydligt lägre än tidigare genom en stadig anpassning mot botten. Det resursslukande "SVEN"-ämnet i skolorna, som många kritiserat, har gjort att B-språkskunskaperna sjunkit genom en olycklig valkonstruktion som inte var avsikten från början.”


Det kan naturligtvis behövas stödundervisning i alla ämnen för vissa elever, men det är naturligtvis fullständigt befängt att göra stödundervisning i svenska/engelska till ett alldeles eget ämne.


Orsaken till att så många grundskoleelever hoppar av studier av andra främmande språk än engelska anges också i Utbildningsdepartementets presentation:


  • Taktikval – det är lättare att få bra betyg i andra ämnen
  • Bekvämlighet – språk uppfattas som ansträngande ämnen
  • Ointresse – eleverna tycker att det räcker med engelska

Jag är helt överens med denna analys. Notera också att det är en fråga om hur ämnesplanerna är konstruerade för grundskolan och gymnasiet.


Regeringens beslut lär ha fått kritik för att det premierar vissa språk. Den invändningen förstår jag inte alls. Syftet med reformen, som inte gör vissa främmande språk obligatoriska utan premierar dem med hjälp av moroten, är ju också att de andra främmande språken i högre utsträckning ska kunna fungera som motvikter till engelskan. Och då måste man naturligtvis välja ut de viktigaste språken. Det är ju ingenting som hindrar en språkintresserad eller språkbegåvad elev att lära sig ytterligare främmande språk. Vissa kritiserar förslaget för att skolbarn tvingas göra val tidigt i skolgången. Men svenska läses från första klass och engelska normalt från tredje klass. Före enhetskolans tid började man läsa det andra främmande språket, tyska, redan i realskolans första klass, det femte eller sjätte skolåret. Den elev som ska uppnå tillfredsställande kunskaper i ett språk behöver åtminstone fem år, om denne lär sig ett språk på ett indirekt sätt i en klassrumssituation. Det sägs också att förslaget stjäl tid från kärnämnena svenska och engelska. Men antalet timmar är ingenting statiskt liksom att  timfördelningen inte heller är evigt given mellan ämnena. Dessutom kommer förslaget förmodligen att innebära att själva språkintresset bland eleverna kommer att öka, när de inser att kunskaper i olika språk faktiskt understödjer varandra.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


I senaste numret av Klarspråk, som ges ut av Språkrådet, skriver Lena Ekberg, chef för Språkrådet:


"Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och regeringskanslite har en unik ställning som företrädare för det allmänna. Drygt fyra månader har Regeringskansliet ännu inte ändrat sina e-postadresser."


Detta har också Språkförsvaret noterat och just därför ställt följande fråga i en enkät till rikdagspartierna den 5/6:


"4. Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?
       
Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser.
"


Det är naturligtvis märkligt att regeringskansliets utredning tar så lång tid. Vilket är egentligen problemet?


Klarspråk kan beställas från klarsprak@sprakradet.se.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Svenska Institutets lansering gör Sverige till det första landet i världen med en officiell webbsida anpassad till en kinesisk publik på en kinesisk webbserver.

sweden.cn kan man läsa om att bo, studera och jobba i Sverige, och om att göra affärer med Sverige. Man kan också följa en blogg som skrivs av en kinesisk student vid KTH. Sidan uppdateras löpande med nyheter om Sverige.

Läs en längre artikel i Ny Teknik.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 juni 2010 19:09


...har nu kommit in. Först ut är Moderaterna och Folkpartiet Liberalerna. Svaren kan läsas på Språkförsvarets webbplats i denna avdelning.



I Svenska Dagbladet den 12 juni berättade Stockholms socialborgarråd, Ulf Kristersson, om projektet ”Housing First”. Först ska de hemlösa få ett stabilt boende i en vanlig lägenhet. Sedan ska man ta itu med andra problem, som missbruk och psykiska problem. ”Housing first” ska prövas för hemlösa som inte lyckas ta sig uppåt i bostadstrappan utan ständigt återvänder till akut hemlöshet.


Nu är det inte själva projektet som ska diskuteras här, eftersom detta inte är Språkförsvarets ”bord”. Men varför heter det ”Housing First”?


”Housing” kan översättas på många olika sätt till svenska: a) inhysande, härbergering; b) bostäder; c) bostadsbyggande; c) hus etc. Vad projektet går ut på är tydligen att de hemlösa först ska få en lägenhet, tak över huvudet, och sedan ska övriga problem lösas.


Det är möjligt att projektet är internationellt, att konceptet skulle ha inlånats utifrån. Det skulle förklara namnet. Men måste man importera en så enkel idé? Om det nu inte är ett importerat projekt, vilka argument skulle det då finnas för att benämna projektet ”Housing First”?


Det går inte sätta ett klatschigt svenskt namn på detta projekt, trots att det bara går ut på att de hemlösa först och främst ska få en lägenhet. Är svenska språket verkligen så fattigt? Det kan inte gärna vara fråga om att en majoritet av de hemlösa har engelska som modersmål. Den enda grupp som enligt andra nyhetsartiklar tycks vara överrepresenterade bland hemlösa är öststatsmedborgare. Återstår möjligheten att själva namnet skulle ge projektet någon extra status, någon extra skjuts så att säga. Men den som inbillar sig detta kan väl inte vara vid sina sinnens fulla bruk?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


I torsdags skrev Anette Kullenberg en krönika i City, där hon också berörde ett visst bröllop:


"Nu står Stockholm i sin fagraste blomning. Kärlek, detta vackra svenska ord, är också fel. Det duger inte.

 

Kärlek kallas numera LOVE. Men Stockholm får heta Stockholm. I år får man vara glad för det lilla."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8
9
10 11 12 13
14 15
16
17 18
19
20
21
22 23 24
25
26 27
28 29 30
<<< Juni 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se