Alla inlägg under juni 2010



Jag ser att Gunnar Gällmo på ”Esperanto med omnejd” har hittat en sida, som dokumenterar den amerikanska TeaParty-rörelsens demonstrationsplakat med åtföljande felstavningar. Allra roligast är demonstrationsplakaten, som tar upp frågan om engelskans ställning i USA och liknande. Den här meningen kan till exempel felstavas av amerikaner: ”This is America and our language is English.”


Demonstrationsplakat kan faktiskt vara informativa, rent språkligt sett. När George W. Bush med knappast möjliga marginal slog Al Gore i Florida, så knappt att fusk misstänktes, publicerade tidningarna bilder från demonstrationer mot Bush. På dessa förekom demonstrationsplakat med text där apostrof före genitiv-s hade försvunnit. Det gjorde mig på sätt och vis glad. Tänk om aprostrof-s var på väg ut i USA, samtidigt som svenska butiker, restauranger och kaféer fortsatte att använda apostrof-s à la Kalle´s kafé. Jag konsulterade en lärare i engelska, som menade att denna felstavning visserligen förekom i engelskan, och kanske t.o.m hade ökat, men att hon var osäker på om det verkligen var en trend. Fortsatta undersökningar tarvas alltså.


Jag ska inte gå in på hur svenskar, särskilt svenska ungdomar, stavar på engelska, men helt klart är att om amerikaner har problem, så har svenskar ännu större problem.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Jag läste på Danmarks språkmuseeum om den intressanta undersökningen av svenskars svårighet att förstå danska. Att uttalet av vokaler gör danskan svår att förstå för svenskar är begripligt, men ibland är uttalet av vissa konsonanter än mer obegripligt för svensken. T ex uttalas ju bokstaven "g" ofta stumt i många danska ord, exempelvis "og", "Amager", "Jörgen" osv. Om man som svensk inte vet hur ordet stavas kan det vara väldigt svårt att begripa ord med "stumma g". Bokstaven "d" kanske också kan ställa till problem när det uttalas som "th" i engelskans "the". Konsonanten "r" kan nog också försvåra förståelsen genom sitt djupa tungrotsuttal. Ord som kombinerar "svåra" konsonanter kanske blir extra svåra att begripa som t ex "rugbrød". 


Jag har jobbat på SAS i ca 20 år och arbetat mycket med danskar och norrmän.  Även om det ibland kunde bli lite problem med förståelsen, framför allt mellan svenskar och danskar, så pratade vi aldrig engelska med varandra. I stället hade man som "sassare" utvecklat något slags "sasspiranto", dvs en lätt blandning av de skandinaviska språken. Danskar visste ofta vilka danska ord och uttryck som svenskar hade svårt med och svenskar kunde också undvika ord och uttryck som kunde vara svåra för danskar.


Jag tycker många gånger att svenskar är "fega" och inte törs låta dansken prata danska utan man övergår till engelska istället. Till och med på SVT kan reportrar prata engelska med danska politiker vilket för mig känns väldigt nonchalant. De skandinaviska språken borde stärkas i alla skandinaviska länder för att öka förståelsen, samarbetet och kulturutbytet mellan länderna.


Jonas Borelius  

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 juni 2010 19:00


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


”Språkvård och språkpolitik” innehåller femton föredrag från en internationell språkpolitisk konferens med forskare från Norden, Storbritannien, Tyskland och USA. Är EU:s språkpolitik realistisk? Varför misslyckades den tyska stavningsreformen? Kan språkvården påverka djupare liggande språkattityder? Vilken forskning behövs om myndighetsspråk? Det är exempel på frågor som diskuteras i boken, som är en god introduktion till pågående svensk och internationell forskning om språkvård och språkpolitik.


Sverige har en språklag och språkpolitik med allmänna mål. Vi har också en väl utbyggd språkvård. Men vad säger forskningen om språkvårdens och språkpolitikens möjligheter? I denna bok återges femton föredrag från en internationell språkkonferens som hölls i Saltsjöbaden 2008. Konferensen arrangerades med medel från den nedlagda föreningen Svenska språknämnden.


Ur innehållet:


  • Ulrich Ammon: Language planning and language policy for the EU and for international institutions
  • Susan Gal: The spaces and places of linguistic minorities
  • Sally Johnson: Rättstavning, offentlighet och legitimeringskris: 1996 års tyska reform
  • Catharina Nyström Höög: Kursändring i klarspråksarbetet? Om myndighetsspråkvård och språkforskning
  • Tore Kristiansen: The potency and impotency of official language policy

Lars-Gunnar Andersson, Olle Josephson och Mats Thelander (red., 2008), ”Språkvård och språkpolitik – Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 2008”. Norstedts. Språkrådets skrifter 11. ISBN 978-91-1-302998-6. Läs mer hos Norstedts.


Boken går att beställa från Språkrådet för 150 kr + porto via e-postadressen expedition(à)sprakradet.se (skriv om à till @) eller på tfn 08-442 42 00.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Nedanstående insändare skickade jag i onsdags till Upsala Nya Tidning (UNT) och Nya Wermlands-Tidningen (NWT).


I dagens NWT fick den allt stöd man kan begära. Där tog man fasta på den signatur jag hade använt – Vad är strawberry glass – med en stor bild på jordgubbar en masse, och en text därunder som säger: "De flesta svenskar förstår att strawberry betyder jordgubbar, men vad är strawberry glass?" Rubriken löd: Svengelskt ofredande.


********


Kulturellt ofredande? Det var rubriken på det seminarium om engelskan i svensk reklam, som hölls häromdagen. Visst gick meningarna isär i panelen, så som det ska vara. Men jag har aldrig varit med om tidigare att praktiskt taget alla i publiken hade någon fråga att ställa.

 

En i panelen hade bott på Island och i Quebec, den fransktalande delen av Kanada. Att annonsera där på engelska är som att begå affärsmässigt självmord.  En annan som arbetar på ett företag, som jag fördomsfullt trodde badade i engelska, sade. ”Reklamfolk påstår att man säljer bättre om man skriver delvis på engelska. Jag tror att de bara hittar på. Det enda som reklamfolk bevisligen vet hur man säljer är reklam.”

 

En tredje tyckte sig se, i det motstånd som så sakteliga organiseras mot den oftast töntiga anglisering som sker i det offentliga rummet, fröet till en rörelse som kan liknas vid den spirande miljörörelsen på 1960-talet. Jag tror väl inte att en språkrörelse kommer att växa sig lika stark, men nog kommer vi att bli alltmer uppmärksammade.

 

Själv tycker jag mig ha konstaterat inte ett fullständigt men inte så litet samband mellan hur umbärlig en vara är och hur mycket den annonseras på engelska. Du som inte orkar hålla ordning på vad som är nyttigt och onyttigt kan hålla dig med en enkel tumregel. Har produkten ett engelskt namn eller annonseras på engelska är den sannolikt onyttigare än om den har ett svenskt och annonseras på svenska.

 

Vad är strawberry glass? 


Gunnar Lund,

Karlstad 
  

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 juni 2010 11:02




I veckan som gick svarade jag i Nya Wermlands-Tidningen (NWT) med en egen insändare på en insändare från Magnus Bäckström.  Jag hade då ingen annan tanke än att han var värmlänning. Senare har jag förstått att han driver en rikstäckande kampanj om att skrota svenskan och ersätta den med engelska istället.  Hans insändare har publicerats i åtminstone Gävle, Karlstad, Kristianstad och Luleå.


Jag skulle vilja veta vem han är av de 69 personer med just det namnet i Sverige. Att höra med tidningsredaktionerna lär visst inte ens vara lagligt.  Men om någon av er vet, låt mig* veta också. 


Nedan följer mitt svar till Magnus Bäckström, som togs in redan dagen efter att jag skrev, vilket är ovanligt snabbt. När jag skriver i NWT sker det alltid under signatur. Signaturen är den kursiverade texten.


Du målar upp situationer så att de ska passa in på ditt resonemang och att världen vore beredd att acceptera engelska som världsspråk. Ja, ur vårt perspektiv verkar engelskan vara gångbar överallt, men så är det inte. Om vi ser geografiskt på ryska, mandarin, spanska, portugisiska och arabiska så täcker de in nära nog hälften av jordens yta. Ser vi på det befolkningsmässigt är som du själv nämnde både mandarin och spanska större än engelskan.

 

Vad får dig att tro kineser, brasilianare, mexikaner, ryssar och araber skulle vilja byta från sitt språk till engelska? Ingenstans i deras länder är engelskan särskilt etablerad som andraspråk. I Ryssland t.ex har svenskan hög status, varför inte så få studerar den på universitetsnivå.

 

Vad många svenskar inte känner till är att svenskan storleksmässigt kommer på 90:e plats av de dryga 6 000 språk som finns. Lägger vi in faktorer som hur mycket som finns dokumenterat skriftligt och hur användbart språket är för högre utbildningar och liknande klättrar svenskan ännu några tiotal pinnhål upp på den stegen. Svenskan är stark helt enkelt.


Nej Magnus, det är inte dags att byta språk.

 

Det är dags att byta tänkesätt.


Gunnar Lund


* Skicka i så fall upplysningarna till sprakforsvaret@yahoo.se, så vidarebefordras dessa till Gunnar Lund.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 juni 2010 22:37


Ur innehållet:


Popspråket

 

Ska det vara riktigt känslosamt tycks dock svenskan ligga bäst till. Läs mer!

 

Museum för sms

 

Norrmännen delar frikostigt med sig av sina mobilmeddelanden. Läs mer!

 

Isländska


Nu befarar många att klyftan vidgas mellan det officiella språket och det som faktiskt används. Läs mer!


Samtalsvecka


Diskutera ditt skrivande tillsammans med andra skribenter. Läs mer!



Spelspråk


Har du svårt att hänga med när någon talar om tv- och dataspel? Läs mer!


Gutamål


Mjuka r-ljud, lena diftonger och triftonger skiftar och tänjer sig över ön. Läs mer!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juni 2010 22:39



Från och med nu kommer IDN (Internationalized Domain Names) att vara tillgängliga på Internet. ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers), organisationen som ansvarar för alla domännamn på Internet, har godkänt de första fyra domännamnen på landbasis, skrivna med icke-latinska bokstäver.


Detta kommer att tillåta alla internetanvändare i Egypten, Ryssland, Saudi-Arabien och Förenade Arabemiraten att använda sina egna språk på webben. Andra länder kommer att följa efter i framtiden. Länder som väntar på godkännande för IDN är bl.a Indien, Jordanien, Kina, Sri Lanka och Thailand. Indien planerar att utsträcka systemet till landets 22 officiella språk.


För ytterligare information – se Internet Stats Today.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juni 2010 22:03


(Dessa frågor skickades idag till riksdagspartierna - svaren kommer att läggas ut i denna sektion)


Den nya språklagen har nu funnits i ungefär ett år. Språkförsvaret skulle därför inför riksdagsvalet vilja veta hur riksdagspartierna ser på språklagen, och hur den hittills fungerat, genom att ni besvarar nedanstående frågor. Vi tror att era svar kommer att intressera den språkengagerade allmänheten.


1. Har ni diskuterat språklagens grundläggande konstruktion och i så fall med vilket resultat?

        

Den nuvarande språklagen är en skyldighetslag, medan minoritetsspråklagen är en rättighetslag. Språkförsvaret anser att språklagen skulle ha utformats som en kombinerad rättighets- och skyldighetslag. JO beslöt också den 27/10 angående

forskningsansökningar att ”det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska

myndigheter på svenska”, d.v.s detta är alltså en rättighet.



2. Anser ni att kärnområdet är korrekt avgränsat eller bör det utvidgas?

      

I samband med att JO den 19/2 2010 tog ställning till ett antal anmälningar angående myndigheters namngivning på engelska, ansåg JO att frågan om namngivning föll utanför det s.k kärnområdet, d.v.s lagens tillämpningsområde (se också sid. 29 i ” Språk för alla”).



3.  Anser ni att det behövs en systematisk genomgång av relevanta lagar, förordningar och föreskrifter och i så fall på vilka områden?

      

Den nuvarande språklagen är en ramlag som öppnar dörren för kompletterande förordningar och föreskrifter på olika områden, eller ändringar i redan existerande. Språklagen reglerar exempelvis inte användningen av undervisningsspråk inom skolvärlden. Grundskolor kan ha undervisning på uppemot 50 procent på engelska och gymnasier upp till 90 procent.


4.  Kommer ert parti i regeringsställning att verka för en skyndsam ändring av e-postadresserna eller inte?

      

Riksdagens justitieombudsmän har prickat regeringen (och indirekt alla regeringar sedan 1994) med utgångspunkt från språklagen för att regeringskansliet fortfarande använder sig av engelskspråkiga e-postadresser.

 

5.  Hur viktig är den nordiska språkgemenskapen i praktiken?

        

Språklagen behandlar inte frågan om den nordiska språkgemenskapen. Den svenska regeringen har genom den nordiska språkdeklarationen förpliktigat sig att befrämja den nordiska språkgemenskapen. Samtidigt visar under­sökningar att den mellannordiska språkförståelsen har försämrats, särskilt bland ung­domar. Bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna får någon grannspråks­undervisning. Det är fortfarande heller inte möjligt att se nordisk tv i hela Norden, inte ens i form av en samnordisk tv-kanal.



6.  Vilken är er helhetsbedömning av språklagen? Har den haft önskad effekt?



Nätverket Språkförsvaret

genom Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson

 

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8
9
10 11 12 13
14 15
16
17 18
19
20
21
22 23 24
25
26 27
28 29 30
<<< Juni 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se