För närvarande finns det en kort text om Språkförsvaret på Wikipedia. Den finns också översatt till danska och engelska. Texten är dock tre år gammal och det har hänt en hel del sedan dess. Därför har har texten utvidgats och aktualiserats. Samtidigt skulle vi vilja att presentationen av Språkförsvaret översattes till så många språk som möjligt. Översättningar till danska, engelska, spanska och esperanto är klara, medan översättningar till tyska och finska är utlovade och på gång. Alltså gärna fler språk än de nämnda och vi söker frivilliga krafter. Här är texten som ska översättas:

Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk, som bildades 2005, och som arbetar för att stärka det svenska språket  och motverka domänförluster  (d.v.s. då ett språk upphör att användas på ett område). Språkförsvaret inser engelskans  gångbarhet som främmande språk, men menar att engelskans nuvarande ställning som världsspråk  på sikt hotar andra språks fortlevnad, däribland svenskans.

Språkförsvaret anser att mångspråkighet har ett värde i sig och att svenskan i Sverige numera aktivt måste försvaras på ett helt annat sätt än tidigare, i och med EU-medlemskapet och den ökande internationaliseringen.

Språkförsvaret har utarbetat ett eget utkast till språklag för Sverige liksom en rad andra dokument, bl.a om språkpolitiken inom högskolan, den nordiska språkgemenskapen  , och nätverket fungerade även som remissinstans , när den nya språklagen utarbetades.

Nätverket har regelbundet anordnat debattmöten och seminarier. Svenska språkets ställning diskuterades vid såväl ett seminarium 2005 som ett debattmöte 2007; svenskans ställning i utbildningssystemet avhandlades vid ett seminarium 2008. Hösten 2009 genomfördes tre seminarier, d.v.s om svenskans ställning i EU, den nordiska språkgemenskapen och svenskan i Finland. Våren 2010 arrangerades ett seminarium om reklam på engelska i Sverige.

Sedan språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009 har nätverket aktivt arbetat med att få den nya lagen att tillämpas inom så många samhällsområden som möjligt. Samtidigt har Språkförsvaret prövat den nya språklagens räckvidd genom en serie JO-anmälningar, bl.a mot regeringens engelskspråkiga e-postadresser. Den senare tillstyrktes av JO.  

Översättningen kan skickas till sprakforsvaret(à)yahoo.se eller sprakforsvaret(à) sprakforsvaret.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr

13 juli 2010 14:37

Se bara till att följa dessa riktlinjer:
http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:SPS#Self-published_sources_.28online_and_paper.29

Self-published sources (online and paper)

Anyone can create a website or pay to have a book published, then claim to be an expert in a certain field. For that reason self-published media—including but not limited to books, newsletters, personal websites, open wikis, personal or group blogs, Internet forum postings, and tweets—are largely not acceptable.

Self-published material may in some circumstances be acceptable when produced by an established expert on the topic of the article whose work in the relevant field has previously been published by reliable third-party publications. Caution should be exercised when using such sources: if the information in question is really worth reporting, someone else is likely to have done so. Self-published sources should never be used as third-party sources about living persons, even if the author is a well-known professional researcher or writer: see WP:BLP#Reliable sources.

Self-published and questionable sources as sources on themselves

Self-published or questionable sources may be used as sources of information about themselves, especially in articles about themselves, without the requirement that they be published experts in the field, so long as:

1. the material is not unduly self-serving;
2. it does not involve claims about third parties;
3. it does not involve claims about events not directly related to the subject;
4. there is no reasonable doubt as to its authenticity;
5. the article is not based primarily on such sources.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...