I en artikel i Arbetarbladet konstaterar filmexperten Hynek Pallas att svenska komedier visserligen är populära, men att genren inte vågar vara smart och att man fastnat i buskishumorn. Enligt Pallas brukar filmskaparna själva skylla på det svenska språket, att det inte går att skriva en vass och rolig dialog på svenska. Men han tror inte själv på den förklaringen, utan menar att svenska regissörer och manusförfattare i större utsträckning än i många andra länder är styrda av distributörernas makt, vilket leder till att få vågar bryta ny mark inom komedigenren. Han får medhåll av filmkritikern Ronny Svensson som menar att vassa komedier är svåra att finansiera i Sverige då publiken vill ha det lättsmälta och att vi får den film vi förtjänar.

Ja, det är i alla fall svårt att tro att argumentet att det skulle vara omöjligt att skriva smart och vass dialog på svenska är något annat än ett svepskäl. Det är naturligtvis bekvämt att skylla på någon förment brist i språket, men det är trist att många svenska filmskapare inte har större tilltro till och känsla för sitt eget språk, tycker jag.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Anders Lotsson

18 augusti 2010 17:29

Manusen till Hollywoodkomedier skrivs om många gånger av professionella manusförfattare. Det gör att de ibland blir stereotypa - alla manusförfattarna har läst samma kurser - men det blir genomarbetat med få dödpunkter. Det finns filmmanusredigerare i Hollywood som inte skulle kunna hitta på ett femradigt skämt på egen hand, men sätt ett färdigt komedimanus i händerna på dem så kan de göra underverk med dem. Vi har inte den traditionen, eller kompetensen, i Sverige. Lasse Åberg och Rolf Börjlind skriver täta komedimanus, de flesta andra skriver något som bara borde behandlas som utkast. Få se om Henrik Dorsins manus till nya Åsa-Nissefilmen blir bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...